Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Hoppa till: navigering, sök

Huvudförfattare: Anne Jaenzon

Gb.png An unofficial translation of The Labour Disputes (Judicial Procedure) Act is available from the Government Offices

1 Kap. Lagens tillämpningsområde

Lag om Rättegången i Arbetstvister (LRA) tillämpas när man processar om sådant som hör till arbetet som utförs i ett företag. Det ska främst handla om kollektivavtal och kan innebära allt som har med olika typer av kränkningar att göra, t.ex. om man anser att man har blivit av med arbetet på ett orättvist sätt och/eller fått en felaktig behandling på arbetsplatsen samt mycket annat som hör till arbetet.

Det finns också andra lagar som styr förhandlingsrätten på arbetsplatserna och som man därmed kan ha att rätta sig efter i vissa situationer. Denna lag tillämpas t.ex. inte i mål som enligt lag endast får upptas i en viss Tingsrätt, om man vill begära skadestånd i samband med ett åtal för ett utfört brott, yrkesskador när det inte har att göra med kollektivavtalet eller när det föreskrivs att frågan i en tvist som är reglerad i en lag eller författning får överklagas hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet.

2 Kap. Domstolarna i arbetstvister

Arbetsdomstolen ska uppta och avgöra tvister som väcks av arbetsgivarna eller arbetstagarna och är behörig att ta upp tvister även när kollektivavtal inte gäller. Domstolen har också rätt till att handlägga arbetstvister mellan samma eller olika parter om man finner att en sådan handläggning är lämplig och om det finns skäl till det så kan domstolen även särskilja målen.

Högsta Domstolen får överlämna mål till Arbetsdomstolen men om den inte anser sig vara behörig att ta upp ett visst mål så kan man visa tillbaka det till den domstol som har överlämnat det.

3 Kap. Arbetsdomstolens sammansättning

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för 3 år i taget och Arbetsdomstolen ska bestå av högst 4 ordinarie ordförande, högst 4 vice ordförande samt 17 andra ledamöter.

Man utser ordförande, vice ordförande och 3 andra ledamöter som inte anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Ordförande och vice ordförande ska vara erfarna inom sitt arbetsområde och de andra 3 ledamöterna ska ha en särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden.

För annan ledamot än ordförande ska det finnas högst 3 ersättare och vad som sägs om ledamöterna i denna lag gäller ersättarna också om inte annat särskilt anges.

De övriga 14 ledamöterna utses efter förslag av Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation.

Ordförande får ensam företa förberedande åtgärder på Arbetsdomstolens vägnar, meddela beslut om avvisande av mål och hänvisa mål till behörig tingsrätt. Ordföranden får också stadfästa förlikning och meddela dom över yrkande som har med- eller eftergivits, avvisa bevisning, avvisa ny omständighet eller nytt bevis och meddela beslut om avskrivning.

Regeringen ger närmare information om Arbetsdomstolens bestämmelser, verksamhet och organisation.

4 Kap. Rättegången i Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen ska sammanträda på den ort där den har sitt säte men kan hållas på en annan ort om det finns särskilda skäl till det och dom ska meddelas så snart det kan ske.

Sammanträden ska hållas så ofta som det behövs och omröstning till dom eller beslut sker i den ordning som Arbetsdomstolen bestämmer.

Om en påbörjad huvudförhandling uppskjutes så ska förhandlingen fortsätta så snart som det är möjligt och när det uppstår ett sådant uppskov så behöver man inte hålla en ny huvudförhandling.

5 Kap. Övriga bestämmelser

Om det föreligger en skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnaden i mål som har upptagits av Arbetsdomstolen som första domstol så ska kostnaden fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras förhållande till saken och rättegången.

När det gäller vad som är särskilt föreskrivet och som är skrivet i Rättegångsbalken eller annan författning om rättegången i tvistemål så är en förlikning om saken tillåten och när rättegången tillämpas i Arbetsdomstolen som första domstol så har man att rätta sig efter vad som är föreskrivet om rättegången i tingsrätt.

När det handlar om rättegångar i Arbetsdomstolen som fullföljdsinstans tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i hovrätt.