Konkurslag (1987:672)

Hoppa till: navigering, sök


Reglerna om konkurs eller generalexekution avser situationer där gäldenärens samtliga tillgångar tas i anspråk för betalning av dennes samtliga skulder. Om däremot endast viss egendom ska tas i anspråk, så tillämpas reglerna om utmätning även kallat specialexekution i Utsökningsbalk (1981:774). Ett urval regelverk av intresse vid tillämpning av obeståndsrätt är

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

1 kap. 2 §

En konkursansökan har som syfte att borgenären får betalning för sin fordran hos gäldenären genom utdelning i konkursen. En konkursansökan fungerar i allmänhet som en påtryckning på gäldenären att själv betala sin skuld och utgör en inkassoåtgärd i lagens mening, se NJA 1990 s. 585.


2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut m.m.

En kommun kan inte försättas i konkurs, se RH 1996:75.

2 kap. 1 §

Det är förhållanden vis ansökningstidpunkten som avgör rättens behörighet. Vad som händer efter att ansökan kommit in spelar ingen roll för rättens behörighet. Om en person saknar hemvist i Sverige får den sökas där den har egendom 10 kap. 3 § RB eller där skulden uppkommit 10 kap. 4 § RB. Om sökanden är juridisk person ska ett av behörig firmatecknare undertecknat registreringsbevis bifogas, se NJA 1979 s. 635. Om inget annat anges räcker inte VD:s standardbehörighet enligt 8 kap. 7 och 27 §§ ABL till för att ansöka om bolags konkurs.

2 kap. 4 §

Med de omständigheter i övrigt på vilka den som ansöker grundar yrkandet avses vilken anledning ansökan görs, se 8 och 9 §§.

2 kap. 7 §

Uppgift att gäldenär är insolvent behövs varken motiveras eller styrkas. Beslut där gäldenär försatts i konkurs på egen ansökan får inte överklagas av borgenär, se NJA 1989 s. 28 eller aktieägare som innehade samtliga aktier i bolaget, se NJA 1993 s. 605. Endast beaktansvärda skäl kan motivera att överklagan bifalles, se NJA 1997 s. 168.

2 kap. 8 §

I situationer då gäldenären inställer betalning ska denna inställelse ske genom en uttrycklig förklaring till en större krets av borgenärer. Betalningsinställelsen ska fortfarande gälla vid dagen då konkursansökning prövas, se prop. 1975:6 s. 157.

2 kap. 9 §

Konskurs kan hindras ifall gäldenären betalar fordran eller ställer säkerhet för fordran. se SOU 1970:75 s. 63. Gäldenären erbjuder betalning även ifall att betalning erbjuds med egendom som kan bli skäl för återvinning och borgenären ej tar emot den.

Betalningsuppmaningar enligt paragrafen är att betrakta som inkassoåtgärder, se NJA 1990 s. 585.

2 kap. 11 §

1 st.: Initiativ till kvarstad kan ske på borgenärens begäran förutsatt att alla rekvisit är uppfyllda. Den kan omfatta del av eller all egendom men även egendom till visst värde, se prop. 1978/79:105 s. 255. 2 st.: Vissa offentliga organ behöver ej ställa säkerhet för skada som kan uppstå. Övriga kan krävas ställa säkerhet även om undantag mot krav att ställa säkerhet förekommer, se 15 kap. 6 § RB och NJA 1991 s. 670. Vid brådskande fall kan rätten utfärda interimistiskt beslut.

6 kap. 3 §

Edstemat omfattar även riktigheten av räkenskapsmaterialet jmf 7 kap. 13 §. Omfattningen av edstemat är direkt beroende av hur förteckningen av räkenskapsinformationen är utformad.

4 kap.

Återvinningsreglerna syftar till att återställa illojala transaktioner av gäldenären före konkursen.

  • 5 § gynnande av borgenär, fem år före fristdagen
  • 6 § gåva sex månader, 1 år resp. 3 år (närstående) före fristdagen
  • 7 § bodelning mellan gäldenär och make, 3 år före fristdagen
  • 8 § lön m.m. utöver vad som kan anses skäligt, sex månader, 1 år eller 3 år (närstående)
  • 9 § överföring till pensionsstiftelse, sex månader, 1 år eller 3 år (gäldenär/närstående)
  • 10 § betalning av skuld eller kvittning, tre månader eller 2 år (närstående)
  • 11 § överlämnad säkerhet, tre månader eller 2 år (närstående)
  • 13 § förmånsrätt eller betalning genom utmätning, tre månader eller 2 år (närstående)


7 kap. 12 §

Med räkenskapsmaterial jämställs räkenskapsinformation jmf Bokföringslag 1 kap. 2 § 8 p. Bokföringslag (1999:1078). Räkenskapsinformation utgörs av handlingar som belyser en verksamhets ekonomiska förhållanden liksom handlingar som är av betydelse för att följa och förstå bokföringsposternas behandling i näringsverksamhetens bokföring. Man skiljer mellan ”primär räkenskapsinformation”, ”avtal och andra viktiga handlingar” samt ”övrig räkenskapsinformation”, se Bokföringsnämndens vägledning BFNAR 2000:5

7 kap. 13 §

Edstemat enligt 6 kap. 3 § ska även omfatta riktigheten av denna förteckning. Konkursgäldenärens edsplikt jämlikt 6 kap. 3 § avser inte förteckningen över övriga handlingar.

Vilken räkenskapsinformation som behöver förtecknas i den enskilda konkursen beror på när vissa beslut fattas. För bedömningen av omprövning av taxeringsbeslut se 4 kap. 14 § Taxeringslagen (1990:324), eftertaxering 4 kap. 19 § Taxeringslag (1990:324), aktiebolags skadeståndsskyldighet 29 kap. Aktiebolagslag (2005:551)

3 st. Den räkenskapsinformation som ska förtecknas är: • kassajournal/bok • grundbok • huvudbok • årsbokslut • årsredovisning • verifikationer • delårsbokslut • revisionsberättelse • inventeringslistor, lager/inventarier • resultat- och balansrapporter • kontrollbalansräkning (revisorsutlåtande) • säkerhetskopior (databokföring inklusive behandlingshistorik) • systemdokumentation

De övriga handlingar som ska förtecknas utgörs av: • registrerings-/ändringsbevis • bolagsbildningshandlingar • styrelseprotokoll • bolagsstämmoprotokoll • revisionspromemorior över löpande granskning och bokslutsgranskning

7 kap. 20 §

Affärshändelse beskrivs i 1 kap. 2 § 6 p. Bokföringslag (1999:1078). Verifikationer beskrivs i 1 kap. 2 § 7 p. Bokföringslag (1999:1078)

7 kap. 22 §

Paragrafen behandlar endast bokföring och handlingar "fram till" konkursens inträde. Regler om arkivering återfinns i 7 kap. Bokföringslag (1999:1078). Förvaltaren får betalt för förvaringen först efter att den ingett slutredovisning.