1 §  Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på riksarkivet.

Riksarkivet utövar befogenhet som enligt anställningsförordningen (1965:601) tillkommer central förvaltningsmyndighet. Förordning (1983:415).

2 §  Riksarkivet utövar högsta inseendet över det offentliga arkivväsendet och handlägger arkivärenden som ej ankommer på annan myndighet.

Riksarkivet är arkivmyndighet och arkivdepå samt chefsmyndighet för landsarkiven.

Riksarkivet har hand om statens heraldiska verksamhet.

Riksarkivet har även till uppgift att främja forskning. Förordning (1983:415).

3 §  Det åligger riksarkivet särskilt att

1. verka för en rationell organisation och utveckling av arkivväsendet,
2. främja en ändamålsenlig gallring av arkiv,
3. på begäran tillhandagå statsägda bolag, kommunala myndigheter och enskilda med de råd och anvisningar i arkivfrågor som riksarkivet kan lämna.

4 §  Riksarkivet mottager arkivhandlingar från regeringskansliet, riksdagen och dess verk, allmänna kyrkomötet samt enligt föreskrifterna i allmänna arkivstadgan (1961:590) från statliga myndigheter.

Riksarkivet får som deposition eller gåva mottaga arkivhandlingar från statsägt bolag eller enskild.

5 §  Riksarkivet skall ha hand om de arkiv och samlingar som förvaras i riksarkivet. Härvid skall riksarkivet i tillämpliga delar iakttaga vad som föreskrives i allmänna arkivstadgan (1961:590) och i föreskrifter om utgallring. I den mån det är möjligt skall riksarkivet söka fullständiga dessa arkiv och samlingar.

De olika arkiven skall ordnas och förtecknas så att varje särskilt arkiv hålles samman i anslutning till den ordning som har uppkommit genom arkivbildarens organisation och verksamhet.

6 §  Arkiven och samlingarna skall på lämpligt sätt hållas tillgängliga för forskning och studier.

Hos riksarkivet finns ett bibliotek som omfattar företrädesvis litteratur av vikt för arkivväsendet eller forskning inom riksarkivets verksamhetsområde.

6 a §  Hos riksarkivet finns verksamheten Svensk arkivinformation. Inom ramen för denna verksamhet skall riksarkivet framställa kopior av arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation.

Riksarkivet får ta betalt för det material och de tjänster som tillhandahålls genom verksamhetens försorg enligt grunder som föreskrivs av riksarkivet efter samråd med riksrevisionsverket. Förordning (1984:461).

7 §  Riksarkivet skall underlätta för forskare att taga del av svenskt och utländskt arkivmaterial.

Riksarkivet skall utge Meddelanden från svenska riksarkivet, Svenskt diplomatarium och andra publikationer av betydelse för forskning och arkivvård.

8 §  Riksarkivet skall årligen inspektera landsarkiven.

Riksarkivet får inspektera krigsarkivet, Stockholms stadsarkiv och stadsarkivet i Malmö.

8 a §  Riksarkivet skall se till att vapen eller heraldiska emblem som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs i enlighet med heraldiska normer.

På uppdrag av kommunerna får riksarkivet upprätta förslag till kommunala vapen och verkställa heraldiska utredningar om sådana vapen. Riksarkivet får även i andra fall åta sig uppdrag att utföra utredningar eller andra åtgärder på det heraldiska området.

Riksarkivet skall ta betalt för de uppdrag som utförs inom det heraldiska området enligt grunder som beslutas av riksarkivet efter samråd med riksrevisionsverket. Förordning (1983:415).

9 §  Riksarkivet leds av en styrelse (statens arkivstyrelse). Ledamöter i denna är riksarkivarien och högst nio andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Bland ledamöterna förordnar regeringen en ordförande.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Förordning (1979:155).

10 §  Riksarkivarien är chef för riksarkivet.

Inom riksarkivet finns tre byråer, nämligen första byrån, andra byrån och administrativa byrån.

Var och en av första och andra byråerna förestås av ett arkivråd. Den administrativa byrån förestås av en byråchef. Förordning (1981:1048).

11 §  Hos riksarkivet finns en rådgivande nämnd för heraldisk verksamhet (heraldiska nämnden). Nämnden består av riksarkivarien, som är nämndens ordförande, och tre ledamöter som utses särskilt, en av riksantikvarieämbetet och statens historiska museer och två av regeringen. För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna finns en suppleant som utses i samma ordning. Nämnden utser inom sig vice ordförande. För nämnden gäller i övrigt 29 a §.

Till riksarkivet är knuten en nämnd för enskilda arkiv. Nämnden består av riksarkivarien, som är nämndens ordförande, och sex andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Nämnden utser inom sig vice ordförande. För nämnden gäller i övrigt 27--29 §§.

Hos riksarkivet finns en rådgivande nämnd för svenskt diplomatarium. Nämnden består av riksarkivarien, som är nämndens ordförande, och fyra andra ledamöter, som utses av styrelsen.

Hos riksarkivet finns en rådgivande nämnd för Svensk arkivinformation. Nämnden består av riksarkivarien, som är nämndens ordförande, och högst tio andra ledamöter, som utses av styrelsen. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Förordning (1986:40).

12 §  Hos riksarkivet är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov av tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får riksarkivet anlita experter och sakkunniga.

13 §  Icke-ordinarie tjänsteman vid kammarkollegiet får för sin utbildning biträda vid vården av arkiv och samlingar som härrör från kammarkollegiet (kammararkivet).

14 §  Av styrelsen avgöres

1. viktigare författningsfrågor,
2. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter,
3. viktigare frågor om planläggning och genomförande av åtgärder inom riksarkivets verksamhetsområde,
4. frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
5. frågor om tillsättning av tjänst,
6. fråga om ledighet för handläggande personal för annat än semester och sjukdom, om ledigheten skall vara längre tid än 30 dagar,
7. frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning, läkarundersökning eller annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande,
8. andra frågor som riksarkivarien hänskjuter till styrelsen.

15 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och riksarkivarien samt minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Är ett styrelseärende så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och riksarkivarien samt minst hälften av övriga ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får riksarkivarien besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1986:937).

16 §  Styrelsen får överlämna åt riksarkivarien att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på styrelsen.

I beslut om överlämnande enligt första stycket får riksarkivarien medges rätt att överlämna åt annan tjänsteman att avgöra visst ärende eller grupp av ärenden.

17 §  Ärende, som icke skall avgöras av styrelsen eller nämnden för enskilda arkiv, avgöres av riksarkivarien ensam.

18 §  Enligt instruktionen (1972:643) för kammarkollegiet handlägger kollegiet gemensamt med riksarkivet vissa frågor om kammararkivet.

19 §  I arbetsordning eller genom särskilt beslut får styrelsen överlämna åt annan tjänsteman än riksarkivarien att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på riksarkivarien.

20 §  När riksarkivarien är förhindrad att utöva sin tjänst, fullgöres hans åligganden av den tjänsteman styrelsen bestämmer.

21 §  I riksarkivariens frånvaro får ej fattas beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet, eller utan hans medgivande vidtagas åtgärd, som rubbar eller ändrar av styrelsen eller riksarkivarien meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder.

Första stycket gäller även vid ledighet på riksarkivarietjänsten till dess regeringen bestämmer annat.

22 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 19 § avgörs utan föredragning.

Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den byrå dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Ordföranden får överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen. Om ordföranden inte bestämmer annat får riksarkivarien överta beredningen och föredragningen av ärenden som skall avgöras av styrelsen. Förordning (1981:1048).

23 §  En landsarkivarie har, efter kallelse av styrelsens ordförande, rätt att närvara vid sammanträden med styrelsen, då denna behandlar ärenden som rör hans landsarkiv. I sådana fall har landsarkivarien rätt att delta i styrelsens överläggningar men inte i dess beslut.

Chefen för en byrå har rätt att närvara när ett ärende som hör till hans byrå föredras av någon annan. Förordning (1981:1048).

25 §  Under tjänsteresa eller vid annat tillfällen när ärende är så brådskande att föredraganden ej kan tillkallas, får riksarkivarien utan föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet.

26 §  I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Förordning (1981:1048).

27 §  Nämnden för enskilda arkiv avgör ärenden om statsbidrag och annat statligt stöd till folkrörelsearkiv. Talan mot nämndens beslut i sådana ärenden får inte föras.

I övrigt handlägger nämnden som rådgivande organ frågor som rör enskilda arkiv. Förordning (1979:250).

28 §  Vid handläggning av ärenden som avses i 27 § första stycket är nämnden för enskilda arkiv beslutför, när ordföranden eller vice ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.

Nämnden får överlämna åt ordföranden eller åt annan tjänsteman hos riksarkivet att avgöra ett ärende eller en grupp av ärenden som avses i 27 § första stycket och som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden i dess helhet. Förordning (1986:937).

29 §  Ärenden som avses i 27 § första stycket avgörs efter föredragning som ankommer på chefen för den byrå dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Nämnden får medge att ärenden som handläggs enligt 28 § andra stycket avgörs utan föredragning.

Nämndens ordförande får själv överta beredningen eller föredragningen av ärenden hos nämnden.

Hos nämnden skall tillämpas bestämmelserna i 23 och 26 §§. Förordning (1986:937).

29 a §  Den heraldiska nämnden skall, på begäran av riksarkivet, ge råd och upplysningar till arkivet i heraldiska frågor och avge yttranden i de heraldiska ärenden som arkivet bestämmer.

Det åligger riksarkivet att höra den heraldiska nämnden i ärenden om antagande av kommunala vapen och i ärenden som avses i 3 § fjärde stycket lagen (1982:268) om Sveriges riksvapen samt i andra heraldiska frågor av invecklad beskaffenhet eller av principiell betydelse.

Föredragande i nämnden är den som riksarkivet förordnar. Förordning (1983:415).

30 §  Ordföranden och de ledamöter i styrelsen, som regeringen utser särskilt, förordnas för högst tre år. Förordnade kan förlängas en gång. Om särskilda skäl föreligger kan förordnande förlängas mer än en gång.

De ledamöter av nämnden för enskilda arkiv och av heraldiska nämnden, som utses särskilt, förordnas för högst tre år i sänder. Förordning (1986:40).

31 §  Riksarkivarien utnämns av regeringen. Tjänsterna som arkivråd och byråchef tillsätts av regeringen efter anmälan av riksarkivarien.

Övriga tjänster tillsätts och annan personal antas av riksarkivet. Förordning (1981:1048).

32 §  Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av riksarkivet i fråga om arkivråden och byråchefen. Förordning (1981:1048).