1 §  Riksgäldskontoret är den myndighet under riksdagen som avses i 9 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.

2 §  Riksgäldskontoret förvaltas av sju fullmäktige som väljs av riksdagen. Fullmäktige svarar för sin verksamhet endast inför riksdagen.

3 §  Riksgäldskontoret bemyndigas att i enlighet med 4 och 5 §§ denna lag ta upp och förvalta lån till staten.

Riksgäldskontoret har vidare till uppgift att i enlighet med riksdagens beslut ställa krediter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt ikläda staten garantier. Kontoret skall även utföra övriga uppdrag och åligganden som kontoret får av riksdagen eller av regeringen med riksdagens medgivande.

4 §  Riksgäldskontoret får ta upp lån till staten för

1. finansiering av löpande underskott i statsbudgeten och av andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut,
2. tillhandahållande av sådana krediter och fullgörande av sådana garantier som sägs i 3 §,
3. amortering och inlösen av statslån ävensom uppköp av statslån i utländsk valuta samt
4. tillgodoseende av riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.

5 §  Obligationer och andra förbindelser som riksgäldskontoret ger ut för statens räkning skall vara ställda att återbetalas på viss bestämd förfallodag eller efter uppsägning eller genom årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan.

Med den begränsning som följer av första stycket får riksgäldskontoret bestämma villkoren för lån som skall tas upp.

6 §  Riksgäldskontorets kontanta medel skall, i den mån de inte behöver användas för utbetalningar, insättas på kontorets checkräkning i riksbanken.

7 §  Uppstår överskott på statsverkets checkräkning i riksbanken får riksgäldskontoret bestämma att överskottet skall överföras till riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken.

Uppstår underskott på statsverkets checkräkning i riksbanken skall riksgäldskontoret täcka detta.

8 §  Det åligger riksgäldskontoret att utbetala de anslag som anvisas på statsbudgeten avseende riksdagen och dess verk samt kostnader för statsskulden och sådana övriga anslag på statsbudgeten, som enligt särskilda beslut av riksdagen skall disponeras av riksgäldskontoret. Kontoret får i mån av behov lyfta nämnda anslag genom uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken.

9 §  Efter prövning i varje särskilt fall får riksgäldskontoret besluta om avskrivning eller ackord. Ackordsförslag får antas endast om det kan anses vara till förmån för det allmänna. Ackordsförslag som inte framställs i konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847) får antas endast på villkor att även övriga borgenärer som ackordet angår godkänner detta.

Om det på grund av gäldenärens sjukdom eller av annan anledning måste anses uppenbart obilligt att kräva betalning för fordran får riksgäldskontoret efterge fordringen helt eller delvis intill ett högsta belopp av 50 000 kronor i varje särskilt fall.

Utöver vad som följer av första och andra styckena får beslut om ackord eller eftergift inte fattas utan riksdagens särskilda medgivande.

10 §  Om inte särskilda skäl talar däremot får riksgäldskontoret medge inlösen av obligationer och räntekuponger samt utbetalning av vinster på premieobligationslån, oaktat betalningsrätten förfallit på grund av preskription.

11 §  Uppkommer under riksgäldskontorets verksamhet anledning att väcka fråga om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige göra framställning i ämnet såväl till riksdagen som till regeringen.

12 §  Fullmäktige svarar för att intern revision av riksgäldskontoret sker. Fullmäktige skall vidare sörja för att intern revision av den inre riksdagsförvaltningen och andra riksdagens verk än riksbanken och riksgäldskontoret kan verkställas enligt lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen.

13 §  Varje år före den 15 oktober skall fullmäktige till riksdagen avge berättelse över förvaltningen av riksgäldskontoret under det senaste budgetåret.

14 §  Riksgäldsfullmäktige väljs för riksdagens valperiod. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara fullmäktig. Statsråd får ej vara fullmäktig.

Riksdagen väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäktige väljer inom sig en vice ordförande. Lag (1988:1300).

15 §  Fullmäktige utser för en tid av högst tre år en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret och en vice riksgäldsdirektör att vara dennes ersättare.

När både riksgäldsdirektören och vice riksgäldsdirektören har förhinder fullgörs riksgäldsdirektörens åligganden av en tillfällig ersättare som fullmäktige utser. Lag (1984:206).

16 §  För beredning och rådgivning skall inom riksgäldskontoret finnas ett arbetsutskott bestående av fullmäktiges ordförande, riksgäldsdirektören och en tredje ledamot, som fullmäktige utser inom sig.

17 §  Inom riksgäldskontoret skall finnas en revisionsenhet samt de enheter i övrigt som riksdagen bestämmer.

Riksgäldskontorets verksamhet leds under fullmäktige av riksgäldsdirektören. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäktige såvitt annat inte följer av lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen.

Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning som beslutas av fullmäktige.

18 §  Av fullmäktige avgörs

1. viktigare författningsfrågor;
2. viktigare frågor om riksgäldskontorets organisation och arbetsformer;
3. frågor om upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser;
4. frågor om utfärdande av statlig garanti eller lämnande av annat statligt stöd som enligt riksdagens beslut skall prövas av riksgäldskontoret;
5. frågor om villkor för rörliga krediter;
6. frågor om avskrivning, ackord och eftergift rörande fordringar;
7. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse;
8. frågor om inrättande av tjänst samt om tillsättande av tjänst i vilken lönegrad F 19 eller högre kan tillämpas på innehavaren;
9. frågor om skiljande från tjänst eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning;
10. övriga frågor som enligt denna lag skall avgöras av fullmäktige;
11. andra frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som riksgäldsdirektören hänskjuter till fullmäktige.

Fullmäktige får i den utsträckning förhållandena påfordrar överlåta till riksgäldsdirektören rätten att besluta om upptagande av dagslån och lån mot skattkammarväxlar och statsskuldväxlar, att bestämma de närmare villkoren för andra lån som skall tas upp samt att besluta i ärenden som anges i första stycket 4 och 6 samt i frågor om villkor för rörliga krediter och andra krediter till affärsverk. Rätten för riksgäldsdirektören att besluta i de angivna frågorna får, i den utsträckning fullmäktige medger, av riksgäldsdirektören överlåtas till annan tjänsteman. Sådana bemyndiganden för riksgäldsdirektören skall framgå av en av fullmäktige beslutad arbetsordning eller genom ett särskilt fullmäktiges beslut. Fullmäktige kan bestämma att beslut som fattas med stöd av fullmäktiges bemyndiganden skall anmälas för fullmäktige.

Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksgäldsdirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av riksgäldsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut. Lag (1985:303).

19 §  När fullmäktige i riksgäldskontoret eller fullmäktige i riksbanken begär det skall gemensam överläggning ske i frågor som är av betydelse från kredit- eller valutapolitisk synpunkt.

20 §  Fullmäktige i riksgäldskontoret skall sammanträda en gång varannan vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång kräver det. Vid varje sammanträde skall föras protokoll.

Fullmäktige får inte sammanträda på område som är ockuperat av främmande makt.

Fullmäktige är beslutsföra när minst fem ledamöter är närvarande. Som fullmäktiges beslut gäller den mening som de flesta enar sig om eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

21 §  Riksgäldsdirektören skall närvara vid fullmäktiges sammanträden och får delta i förhandlingarna, även om han inte är fullmäktig. Han skall låta anteckna skiljaktig mening till protokollet.

22 §  Fullmäktige kan föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksgäldskontoret.

23 §  Av stadgan (RFS 1978:7) om vissa medbestämmandeformer inom riksdagen och dess myndigheter följer att riksgäldskontorets befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

24 §  Beträffande arvoden till fullmäktig och suppleant finns föreskrifter i arvodesstadgan (RFS 1979:1) för riksdagen och dess organ.

25 §  För resor som fullmäktig företar för riksgäldskontorets räkning har han rätt till resekostnadsersättning, traktamente och annan ersättning enligt allmänt reseavtal (ARA) eller, när det är fråga om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet (1953:666). Fullmäktig skall hänföras till rese-klass A.

Fullmäktig som är ledamot av riksdagen har inte rätt till traktamente för deltagande i sammankomst i Stockholm med fullmäktige eller för annan förrättning eller annat uppdrag där för riksgäldskontorets räkning under tid då riksmöte pågår. Vid förrättning på annan ort än Stockholm under pågående riksmöte skall dagtraktamentet för fullmäktig som är ledamot av riksdagen minskas med det belopp för dag som utgår enligt ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Vad som stadgas i denna paragraf skall även äga tillämpning på suppleant.

26 §  Om besvär över beslut inom riksgäldskontoret föreskrivs i besvärsstadgan (RFS 1970:3) för riksdagen och dess verk.

27 §  Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag.

Åtal mot fullmäktig för brott, begånget i utövningen av uppdraget, får beslutas endast av finansutskottet.

Åtal mot tjänsteman som avses i 15 § för brott, begånget i utövningen av tjänsten som riksgäldsdirektör, får beslutas endast av finansutskottet. Är tjänstemannen inte fullmäktig får sådant åtal också beslutas av fullmäktige.