1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter om samverkan mellan myndigheter för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Syftet med samverkan är att effektivisera kampen mot den ekonomiska brottsligheten genom informationsutbyte, överläggning och samordning mellan berörda statliga myndigheter och genom samverkan mellan dessa myndigheter och kommuner, näringsliv och organisationer. Syftet är också att ge regering och riksdag underlag för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

2 §  På central nivå finns ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, Ekorådet.

3 §  Ekorådet skall särskilt

1. följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten i samhället,
2. tidigt uppmärksamma nya inslag i den ekonomiska brottsligheten,
3. vara forum för överläggningar som rör övergripande informationsutbyte myndigheterna emellan och sådant utvecklingsarbete som kräver samverkan mellan flera myndigheter,
4. ta initiativ till myndighetsgemensamma aktioner för att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten, och
5. analysera och utvärdera insatserna. Förordning (2002:873).

4 §  I Ekorådet ingår riksåklagaren, generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten, rikspolischefen, generaltulldirektören, generaldirektören för Brottsförebyggande rådet, generaldirektören för Finansinspektionen, generaldirektören för Skatteverket, rikskronofogden, generaldirektören för Bolagsverket och generaldirektören för Lotteriinspektionen. Ersättare för ledamöterna är deras ställföreträdare vid respektive myndighet.

Företrädare för andra myndigheter än de som avses i första stycket kan av ordföranden inbjudas att medverka i Ekorådets arbete när en viss fråga avses att behandlas.

Regeringen kan också utse andra ledamöter i Ekorådet. Förordning (2007:28).

5 §  Riksåklagaren är ordförande i Ekorådet.

Generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten är vice ordförande i Ekorådet.

6 §  Ekobrottsmyndigheten svarar för Ekorådets kanslifunktioner.

7 §  I varje län finns ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet.

Samverkansorganet leds av landshövdingen.

Om två eller flera regionala samverkansorgan finner det ändamålsenligt kan dessa i stället bilda ett gemensamt samverkansorgan. Den landshövding som representerar det största länet skall leda det gemensamma samverkansorganet, om berörda myndigheter inte kommer överens om annat. Förordning (2002:873).

8 §  Det regionala samverkansorganet skall inom länet särskilt utföra de uppgifter som Ekorådet enligt 3 § har på central nivå. Ett gemensamt samverkansorgan skall utföra motsvarande uppgifter inom de län som omfattas av samverkan. Förordning (2002:873).

9 §  I det regionala samverkansorganet ingår

1. landshövdingen,
2. den åklagare som Åklagarmyndigheten utser, chefen för polismyndigheten och chefen för den region inom Skatteverket i vilken länet ingår,
3. företrädare för länsstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, samt
4. företrädare för Ekobrottsmyndigheten när det gäller Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län.

I ett gemensamt samverkansorgan ingår de företrädare som anges i första stycket och som representerar länen i det gemensamma samverkansorganet.

För varje ledamot inklusive landshövdingen finns en ersättare, som utses av respektive myndighet. Förordning (2006:781).

10 §  Ekobrottsmyndigheten svarar för de regionala samverkansorganens kanslifunktioner i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län. I övriga län sköts kansifunktionerna av polismyndigheten, om berörda myndigheter inte kommer överens om annat. Har ett gemensamt samverkansorgan bildats, svarar polismyndigheten i det största länet för kanslifunktionen, om inte annat överenskoms. Förordning (2002:873).

11 §  I arbetet inom det regionala samverkansorganet eller inom det gemensamma samverkansorganet kan i den utsträckning landshövdingen medger också medverka företrädare för andra statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Förordning (2002:873).

12 §  Inom det regionala samverkansorganet eller inom det gemensamma samverkansorganet skall vart tredje år utarbetas en rapport om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall senast den 15 februari, med början år 2004, lämnas in till Ekobrottsmyndigheten.

Ekobrottsmyndigheten utfärdar, efter beredning i Ekorådet, allmänna råd med närmare uppgifter om rapportens innehåll och utformning. Förordning (2002:873).

13 §  Ekobrottsmyndigheten skall vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall innehålla en redogörelse för hur den ekonomiska brottsligheten har förändrats och vilka åtgärder som har vidtagits på området inom ramen för den myndighetssamverkan som regleras i denna förordning. I rapporten skall också lämnas förslag på hur ekobrottsbekämpningen och myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten bör inriktas de tre därefter kommande åren.

Rapporten skall beredas i Ekorådet och senast den 15 maj, med början år 2004, lämnas in till regeringen. Förordning (2002:873).

14 §  De statliga myndigheter som samverkar i Ekorådet, i de regionala samverkansorganen och i de gemensamma samverkansorganen skall ge Ekobrottsmyndigheten de statistiska uppgifter och det underlag i övrigt om den ekonomiska brottsligheten som behövs för Ekobrottsmyndighetens samordning av bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Förordning (2002:873).

Bilagan har upphävts genom förordning (2002:873).