1 §  Kvalificerad yrkesutbildning kan anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnarna får anordna utbildningen i samverkan med andra.

2 §  Utbildningen skall anordnas med statsbidrag eller särskilda medel efter ansökan av utbildningsanordnaren. Bidragen eller medlen skall fördelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

En utbildningsanordnare, som beviljats sådan finansiering som avses i första stycket, får efter anmälan till regeringen eller en myndighet bedriva uppdragsutbildning mot annan ersättning. Regeringen meddelar föreskrifter om till vilken myndighet en sådan anmälan skall göras. Lag (2006:530).

3 §  Utbildningen skall bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

4 §  Utbildningen skall

1. ha sin grund dels i kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster och dels i vetenskap samt utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås,
2. ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i ett modernt organiserat arbetsliv,
3. präglas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning,
4. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, och
5. bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval samt motverka social snedrekrytering.

5 §  Lärare och handledare skall genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den undervisning som de skall bedriva.

6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om antagning till utbildningen och om vilka examina som får avläggas.

7 §  Utbildningsanordnaren får utfärda utbildningsbevis och examensbevis enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 §  De studerande skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen.

9 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att en studerande tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då den studerande

1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms föreligga en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

10 §  En särskild nämnd skall pröva frågor om avskiljande. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den studerande och utbildningsanordnaren.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskiljts begär det, omprövas efter två år.

11 §  För prövning av överklaganden av vissa andra beslut än de som avses i 10 § svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.

12 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kvalificerad yrkesutbildning.