/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till ett landsting för samordning mellan och kompetensutveckling i samtliga landsting inom området elektronisk kommunikation för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet, talskada eller språkstörning.

Vad som sägs i förordningen om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting.

I förordningen (2014:298) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation finns bestämmelser om statsbidrag till individuella kommunikationshjälpmedel för personer som avses i första stycket.

Med utrustning avses i denna förordning detsamma som i förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

5 §  Statsbidrag får lämnas endast för sådan verksamhet i ett landsting som har till syfte att utveckla kompetens bland samtliga landstings personal som arbetar med utrustning för elektronisk kommunikation, och som består av att

1. minst en konferens per år anordnas för landstingens förskrivare och annan personal som jobbar med utrustning för elektronisk kommunikation,
2. det tas fram och sprids metoder för att utifrån individens behov och möjligheter samt i samråd med individen välja och anpassa lämplig utrustning,
3. det tas fram och sprids goda exempel på hur utrustning underlättar elektronisk kommunikation för personer som utgör målgruppen för statsbidraget som delas ut enligt förordningen (2014:298) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation,
4. det samordnas och drivs träffar för erfarenhetsutbyte med personal som är inblandad i landstingens upphandling av utrustning för elektronisk kommunikation, och
5. användningen stimuleras både av utrustning som tagits fram i avsikt att underlätta för enskilda personer med funktionsnedsättning och av utrustning som tagits fram för användning av vem som helst men vars funktion medför att den kan användas för de ändamål som landsting får statsbidrag för enligt förordningen om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation.

Kunskapen ska spridas genom ett permanent nationellt nätverk för den landstingsprofession som arbetar med utrustning för elektronisk kommunikation.

Bidraget får inte användas för kostnader i landstingets ordinarie verksamhet.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

7 §  Ansökan ska innehålla en beskrivning av

1. landstingets verksamhet inom området elektronisk kommunikation – ibland kallat alternativ telefoniverksamhet eller text- och bildtelefoniverksamhet – vilka personalresurser som finns, personalens kompetens, erfarenhet av arbete med personer med de olika funktionsnedsättningar som området berör, och
2. hur arbetet med att säkra att denna förordnings syfte enligt 3 § och krav enligt 5 § ska utföras om landstinget beviljas statsbidrag enligt denna förordning.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

8 §  Socialstyrelsen ska vid sin tilldelning av statsbidraget i första hand lämna statsbidrag till det landsting som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla det syfte som anges i 3 § och övriga förutsättningar enligt denna förordning.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

12 §  Socialstyrelsen betalar ut statsbidraget. Statsbidraget betalas ut vid ett tillfälle per bidragsår. Det första statsbidraget ska betalas ut snarast möjligt efter Socialstyrelsens beslut att bevilja statsbidrag. För bidragsår två och tre betalar Socialstyrelsen ut medel så snart landstinget kommit in med en redovisning enligt 13 §.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

13 §  Ett landsting som tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är skyldigt att varje år till Socialstyrelsen lämna en ekonomisk redovisning och redogörelse i sak för den verksamhet som bedrivs eller har bedrivits med stöd av bidraget. Socialstyrelsen anger i beslutet om statsbidrag vid vilken tidpunkt som redovisningen och redogörelsen ska lämnas.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

14 §  Ett landsting som fått bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldigt om

1. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats,
2. bidraget inte har använts för det ändamål som det har beviljats för,
3. landstinget inte har lämnat sådan redovisning eller sådant underlag som avses i 13 §, eller
4. villkor i beslutet inte har följts.