Begrepp
Biometrisk identifiering
Termen förekommer i 5 dokument i rättskällorna.
Legaldefinitioner 3
- Artikel 3.35 (EU) 2024/1689 Förordning om artificiell intelligens
- biometrisk identifiering: automatiserad igenkänning av fysiska, fysiologiska, beteendemässiga eller psykologiska mänskliga drag för att fastställa en fysisk persons identitet genom jämförelse av personens biometriska uppgifter med biometriska uppgifter om enskilda personer som lagrats i en databas.
- Punkt 102 Förslag till avgörande i mål C-37/03
- När det gäller akronymen ”BioID” har det framhållits att det av den relevanta målgruppen, som utgörs av personer som är insatta i området för varorna och tjänsterna i fråga, kan uppfattas som en sammanfogning av de två förkortningarna ”Bio” och ”ID” och avse ”biometricai identification” (biometrisk identifiering). Det har också anförts att biometrisk identifiering är en av de tekniska funktionerna hos de varor som avses med registreringsansökan, och alt biometrisk identifiering hänför sig direkt till en av egenskaperna hos de tjänster som avses med registreringsansökan eller har ett nära funktionellt samband med dessa. Akronymen ”BioID” är således, som orddel, helt och hållet beskrivande med avseende på de varor och tjänster registreringsansökan avser, och saknar därmed särskiljningsförmåga med avseende på dessa varor och tjänster.
- Punkt 6 T-91/01
- Andra överklagandenämnden avslog överklagandet genom beslut av den 20 februari 2001, som delgavs sökanden den 23 februari 2001 (nedan kallat det ifrågasatta beslutet). Överklagandenämnden ansåg i huvudsak att akronymen BioID som helhet utgjorde en förkortning av orden ”biometrie identification” (”biometrisk identifiering”). Följaktligen ansåg överklagandenämnden att det varumärke som registreringsansökan avsåg, vilket betecknade egenskaperna hos de varor och tjänster som avsågs i ansökan, skulle vägras registrering med stöd av artikel 7.1 c i förordning nr 40/94. Vad beträffar den grafiska utformningen av det varumärke som registreringsansökan avsåg, ansåg överklagandenämnden att de grafiska delarna var obetydliga och att de därför inte gav det varumärke som registreringsansökan avsåg särskiljningsförmåga.