lagen.nu
Begrepp

Den 21 maj 2011

Termen förekommer i 2 dokument i rättskällorna.

Legaldefinitioner 1

Punkt 16 T-12/15
Det första och det andra beslutet (nedan kallade de inledande besluten) innehöll dock ett erkännande från kommissionens sida av berättigade förväntningar hos vissa företag som gynnades av den ordning som inrättats genom artikel 12.5 i bolagsskattelagen. Därför beslutade kommissionen att ordningen skulle få fortsätta att tillämpas under hela den avskrivningsperiod som fastställts i stödordningen i fyra olika fall. Det första fallet gällde förvärv av aktieinnehav som hade gjorts innan beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 21 december 2007. Det andra fallet gällde förvärv av aktieinnehav som omfattas av ett oåterkalleligt åtagande som gjorts före den 21 december 2007 och vilka skulle godkännas av en regleringsmyndighet till vilken transaktionen anmälts före det datumet. Det tredje fallet gällde förvärv av majoritetsandelar, som skett före den dag då det andra beslutet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (den 21 maj 2011), i utländska företag som är etablerade i Kina, Indien och andra länder där förekomsten av uttryckliga rättsliga hinder för gränsöverskridande rörelseförvärv har påvisats eller skulle kunna påvisas. Det fjärde fallet gällde förvärv av aktieinnehav i utländska företag som är etablerade i Kina, Indien och andra länder där förekomsten av uttryckliga rättsliga hinder för gränsöverskridande rörelseförvärv har påvisats eller skulle kunna påvisas och som omfattas av ett oåterkalleligt åtagande som gjorts före den 21 maj 2011 och vilka skulle godkännas av en regleringsmyndighet till vilken transaktionen anmälts före det datumet (artikel 1.2 och 1.3 i det första beslutet och artikel 1.2–1.5 i det andra beslutet). Det stöd som hade betalats ut i enlighet med artikel 12.5 i bolagsskattelagen och som uppfyllde villkoren för att sorteras in under ett av de ovannämnda fallen omfattades således inte av återkravsskyldigheten (artikel 4.1 i det första beslutet och artikel 4.1 i det andra beslutet).

EU-domstolens praxis 1