Den femte grunden

Legaldefinitioner 4

Punkt 92 C-535/22

Genom den första, den fjärde, den femte och den sjätte grunden, vilka ska prövas först, har klaganden gjort gällande att tillgång till den fullständiga versionen av bland annat den omtvistade resolutionsordningen samt värderingarna 1 och 2 var nödvändig för att klaganden skulle kunna utöva sin rätt till ett effektivt rättsmedel (den femte grunden), att motiveringen av den omtvistade resolutionsordningen var otillräcklig och motsägelsefull på grund av de uppgifter som maskerats i denna och i värderingarna 1 och 2 (den första och den fjärde grunden) och att tribunalen följaktligen, som en åtgärd för processledning, borde ha förordnat om att dessa handlingar och kompletterande handlingar skulle företes i sin helhet (den sjätte grunden).

Punkt 189 C-883/19

Till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring av artikel 1 i det angripna beslutet och, i andra hand, artikel 1 b i nämnda beslut, anförde HSBC‑bolagen följande fem grunder, som tribunalen sammanfattade i punkterna 48–51 i den överklagade domen: kommissionens slutsats att överträdelsen skulle anses utgöra en överträdelse genom syfte (den första grunden), kommissionens slutsats att överträdelsen skulle anses utgöra en enda och fortlöpande överträdelse (den första, den andra, den tredje och den fjärde grunden), och ett åsidosättande av oskuldspresumtionen, rätten till god förvaltning och rätten till försvar (den femte grunden).

Punkt 61 Förslag till avgörande i mål C-293/00

Nederländerna anser även att de omtvistade besluten är rättsstridiga på grund av att kommissionen har fattat dem på grundval av felaktiga omständigheter (den första grunden i båda målen) och på grund av att den har gjort en felaktig rättslig bedömning av dessa omständigheter (den andra grunden i båda målen). Dessutom gör Nederländerna gällande att besluten är oproportionerliga (den tredje grunden) och otillräckligt motiverade (den femte grunden).

Punkt 34 Förslag till avgörande i mål C-643/15

De tredje till sjätte grunderna avser åsidosättande av väsentliga formföreskrifter. För det första åsidosatte rådet, vid antagandet av det angripna beslutet, bestämmelserna i artikel 293.1 FEUF genom att avvika från kommissionens förslag utan enhällighet vid omröstningen (den tredje grunden). För det andra innehåller det angripna beslutet ett undantag från bestämmelserna i en lagstiftningsakt och är i sig genom sitt innehåll en lagstiftningsakt, varför beslutet, även för det fall det hade varit möjligt att anta det på grundval av artikel 78.3, borde ha antagits med iakttagande av de nationella parlamentens rätt att lämna ett yttrande avseende lagstiftningsakter, vilken föreskrivs i protokoll nr 1 och protokoll nr 2 (den fjärde grunden). För det tredje gjorde rådet, efter samråd med Europaparlamentet, väsentliga ändringar av texten i utkastet utan att på nytt samråda med Europaparlamentet härom (den femte grunden). För det fjärde var, vid rådets antagande av det angripna beslutet, utkastet till beslut inte tillgängligt i de språkversioner som motsvarade unionens officiella språk (den sjätte grunden).