Den fjärde grunden

Legaldefinitioner 6

Punkt 39 C-517/22

Klagandena har gjort gällande att artikel 266 FEUF (den första till den fjärde grunden), principen om förbud mot retroaktiv tillämpning (den första och den tredje grunden) samt artiklarna 264 och 296 FEUF har åsidosatts (den fjärde grunden).

Punkt 68 Förslag till avgörande i mål C-293/13

Del Monte har kritiserat tribunalen för att ha gjort en felaktig bedömning när den antog att Del Monte är solidariskt betalningsansvarigt med Weichert för den konkurrensbegränsande samverkan som Weichert har gjort sig skyldig till. Det har inledningsvis inom ramen för den första grunden anförts att detta utgör ett åsidosättande av artikel 81 (nu artikel 101 FEUF) och artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003. Därutöver avser även den tredje och den fjärde grunden i mål C‑293/13 P samma problematik. I dessa grunder har emellertid frågan om Del Montes solidariska ansvar betraktats mot bakgrund av bevisbördan (den tredje grunden) och presumtionen för oskuld – principen in dubio pro reo – (den fjärde grunden). Eftersom innehållet i dessa grunder sammanfaller, kommer jag i det följande att pröva alla tre grunder tillsammans.

Punkt 71 Förslag till avgörande i mål C-326/05

Den andra delen av överklagandet, som saknar vederbörlig stringens och förefaller något förvirrad, består av fyra grunder (den andra till den femte grunden). Inom ramen för dessa har IQV framfört olika argument, som kan omformuleras till en enda argumentationslinje, eftersom det som avses till sist ändå är förstainstansrättens tolkning av direktiv 91/414 och därtill hörande bestämmelser. Denna tolkning ledde fram till slutsatsen att kommissionens beslut att inte ta upp metalaxyl i bilaga 1 till direktivet var riktigt, på grund av att IQV inte hade lagt fram en fullständig akt i tid och att det inte var möjligt att använda Syngentas dokumentation. Därför riktar IQV i överklagandet kritik mot förstainstansrättens resonemang om denna svårighet (den fjärde grunden), som stöder kommissionens ståndpunkt i detta avseende, med hänvisning till yttrandet av den 19 juli 1999 och de portugisiska myndigheternas påföljande reaktion (den andra grunden). Detta ledde enligt IQV till ett formalistiskt avgörande, där större vikt fästs vid tidsåtgången för utvärderingsförfarandet än vid kontrollen av om metalaxyl utgör en risk för hälsa och miljö (den tredje och den fjärde grunden).

Punkt 2 Förslag till avgörande i mål C-482/17

Republiken Tjeckien har framställt fyra grunder till stöd för sin talan. Republiken Tjeckien menar att parlamentet och rådet (nedan kallade unionslagstiftaren), genom att anta direktiv 2017/853, åsidosatte följande unionsrättsliga principer: Principen om tilldelade befogenheter, då artikel 114 FEUF tillämpats som rättslig grund för en rättsakt som egentligen har till syfte att förebygga brottslighet, i synnerhet terrorism (den första grunden), principen om proportionalitet (den andra grunden), principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar (den tredje grunden) och principen om icke-diskriminering (den fjärde grunden).

Punkt 20 T-48/96

Förstainstansrätten anser det lämpligt att först pröva frågan om förordning nr 3283/94 och WTO:s antidumpningskod är tillämpliga (den tredje grunden), därefter invändningarna rörande beräkningen av det konstruerade normalvärdet och att det sålunda fastställda värdet har jämförts med exportpriset (den första, den andra och den femte grunden) och slutligen argumentationen om bristande motivering av den omtvistade förordningen (den fjärde grunden).

Punkt 16 T-642/19

Sökandebolaget har till stöd för sin talan anfört fyra grunder. Såvitt avser den första grunden anser sökandebolaget att kommissionen har gjort en uppenbart felaktig bedömning och felaktig rättstillämpning genom att slå fast att sökandebolagets utnyttjande av vissa reklamanordningar som angavs i bilaga 10 efter det slutdatum som föreskrevs i denna bilaga utgjorde en förmån. Genom de andra till fjärde grunderna, vilka alla har gjorts gällande i andra hand, har sökandebolaget anfört att ett hypotetiskt statligt stöd skulle vara förenligt med den inre marknaden enligt kommissionens meddelande om rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (EUT C 8, 2012, s. 15) och kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 FEUF på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 2012, s. 3) (den andra grunden), att kommissionen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet såvitt avsåg bedömningen av hur stort belopp som skulle återkrävas (den tredje grunden) och att det statliga stöd som fastställts i det angripna beslutet under alla omständigheter är preskriberat (den fjärde grunden).