Den tolfte frågan

Legaldefinitioner 2

Punkt 17 C-178/94

Den nationella domstolen vill närmare bestämt få klarhet i vilken betydelse som skall tillmätas den invändning som den tyska regeringen har framställt, enligt vilken tidsfristen för införlivande av direktivet visade sig vara otillräcklig (den åttonde frågan). Den vill vidare få klarhet i huruvida det är en förutsättning för medlemsstatens ansvar att det är fråga om en tillräckligt klar, dvs. uppenbar och allvarlig, överträdelse av medlemsstatens skyldigheter enligt gemenskapsrätten (den nionde frågan), huruvida överträdelsen måste ha fastställts innan skadan uppkom (den tionde frågan), huruvida ansvaret är beroende av att det föreligger culpa — vid handlande eller vid underlåtenhet att handla — när medlemsstaten har antagit normativa rättsakter (den elfte frågan), och slutligen — för det fall den sistnämnda frågan skall besvaras jakande — huruvida medlemsstatens ansvar kan uteslutas till följd av en sådan dom som den ”förskottsbetalningsdom” av Bundesgerichtshof som avses med den sjunde tolkningsfrågan (den tolfte frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-178/94

Fråga 8—12 avser rättsstridigheten i det handlingssätt som kan tillskrivas staten och beträffande vilken det begärs att domstolen skall göra vissa ytterligare förtydliganden. Den nationella domstolen vill närmare bestämt få klarhet i om det är tillräckligt att den i direktivet föreskrivna tidsfristen överskrids för att staten skall bli ansvarig, trots att staten — för att uppnå det i direktivet föreskrivna resultatet i fråga ora skydd — måste förlita sig på samarbete med enskild tredje man (den åttonde frågan), eller om det i stället är så att det krävs att staten uppenbart och allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter (den nionde frågan) samt att det dessförinnan i dom har konstaterats att staten gjort sig skyldig till fördragsbrott. Den nationella domstolen vill slutligen få klarhet i om man av domen i målet Francovich kan sluta sig till att statens ansvar inte är beroende av att staten har förfarit culpöst (den elfte frågan), samt, för det fall frågan besvaras nekande, om den nationella rättspraxisen i fråga om förskottsbetalningar kan utgöra en omständighet som kan rättfärdiga att direktivet inte har införlivats inom den föreskrivna tiden, dvs. om denna praxis är sådan att den utesluter att det är fråga om ett culpöst handlingssätt eller i vart fall att det är fråga om en allvarlig överträdelse (den tolfte frågan). Det är sammanfattningsvis fråga om att fastställa om varje överträdelse av gemenskapsrätten — i det förevarande fallet att direktivet inte införlivats inom den föreskrivna tidsfristen — är tillräcklig för att medlemsstaten skall bli skadeståndsskyldig eller om det krävs att ytterligare förutsättningar är uppfyllda?