Direktiven om bosättning

Legaldefinitioner 1

Punkt 55 Förslag till avgörande i mål C-356/98

Gällande rättsliga bestämmelser leder till den slutsatsen att EU-fördraget som sådant inte har förnyats mycket i fråga om uppehållsrätt, vilket Arben Kaba påstår, eftersom fördraget snarare ger rådet den svåra uppgiften att, i framtiden och med enhällighet (medbeslutande tillsammans med Europaparlamentet), underlätta för medborgarna i unionen att utöva rätten att fritt uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium (se artikel 8a.2). För övrigt visar förarbetena till det framtida fördraget om Europeiska unionen att man, åtminstone ursprungligen, planerade att inrätta ett unionsmedborgarskap som skulle innehålla en ”rätt till fullständig frihet att röra sig och uppehålla sig” eller en ”rätt att röra sig och uppehålla sig oberoende av utövandet av ekonomisk verksamhet” eller en ”fullständig rätt till fri rörlighet” och på detta sätt ”ge konkret form åt” det europeiska medborgarskapet. Vad beträffar kommissionen, föreslog den följande lydelse: ”Varje unionsmedborgare skall ha rätt att utan begränsning i tiden fritt röra sig och uppehålla sig inom unionens territorium, oavsett om han eller hon är yrkesverksam eller inte.” I artikel 8a.1 i fördraget föreskrivs för närvarande en rätt för alla unionsmedborgare att fritt uppehålla sig i unionen med tillägg av följande mening: ”om inte annat följer av de begränsningar och villkor som föreskrivs i detta fördrag och i bestämmelserna om genomförande av fördraget”. Man måste konstatera att bestämmelsen i fråga på grund av detta hänvisar till tidigare bestämmelser, såsom de i själva EG-fördraget (se artiklarna 48— 66), liksom till allt som föreskrivs i bland annat förordningen, direktivet och direktiven om bosättning. Införandet av gränser i sådan lydelse som i artikel 8a. 1 innebär följaktligen att friheten att uppehålla sig inte endast är underställd de gränser som föreskrivs i direktiven om rörlighet, det vill säga utvisning av utländska medborgare, utan fortfarande är knuten till utövandet av en yrkesverksamhet (artiklarna 48— 66 och sekundärrätten) eller till ett krav på tillräckliga medel (direktiven om bosättning).