Fjärde frågan

Legaldefinitioner 6

Punkt 85 C-817/19

Den hänskjutande domstolen har ställt den andra till den fjärde samt den sjätte frågan, vilka ska prövas gemensamt, för att få klarhet i huruvida PNR-direktivet är giltigt mot bakgrund av artiklarna 7, 8 och 52.1 i stadgan. Frågorna avser bland annat följande: Bilaga I till direktivet och de uppgifter som anges i denna bilaga, bland annat de som avses i punkterna 12 och 18, med hänsyn till kraven på klarhet och precision (den andra och den tredje frågan). Artikel 3.4 i och bilaga I till direktivet, i den mån det system för insamling, överföring och generell behandling av PNR-uppgifter som införts genom dessa bestämmelser kan tillämpas på alla personer som tar ett flyg som omfattas av direktivets bestämmelser (fjärde frågan). Artikel 6 i PNR-direktivet, då den föreskriver en förhandsbedömning, där PNR-uppgifterna jämförs med databaser och/eller behandlas utifrån på förhand fastställda kriterier, vilken ska tillämpas systematiskt och generellt på sådana uppgifter, oberoende av objektiva omständigheter som stöder att de berörda passagerarna kan utgöra en risk för den allmänna säkerheten (sjätte frågan).

Punkt 72 Förslag till avgörande i mål C-132/07

Den hänskjutande domstolen ställer sig frågor kring användningen av den information som tullmyndigheterna får fram vid sidan om de kanaler som anges i förordning nr 1383/2003, närmare bestämt om informationen ska avslöjas i ett vittnesförhör eller åberopas som bevis vid en annan tvist i domstol (tredje frågan), eller om den ska användas i förfaranden som inletts för att bekämpa parallellimport (fjärde frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-284/95

För det fall att den tredje frågan besvaras jakandc frågar Giudice di Pace di Genova i mål C-284/95, subsidiän, om ett sådant beteende kan rättfärdigas av miljöskyddsskäl (fjärde frågan).

Punkt 32 Förslag till avgörande i mål C-407/98

Överklagandenämnden har ställt den andra och den fjärde frågan för att få klarhet i om det svenska system söm följer av ovannämnda lagstiftning är rättsstridigt även om reglerna för att främja lika villkor avser ”ett på förhand bestämt, begränsat antal tjänster”, såsom fallet är med ovannämnda förordning 1995:936 om vissa anställningar som professor eller forskarassistent, vilka inrättas i jämställdhetssyfte, eller om det tillämpas som ett led i en enskild högskolas eller ett enskilt universitets program för anställning på grundval av 4 kap. 15 § a i förordning 1993:100 (andra frågan), eller om samma system endast tilllämpas på lägre tjänster eller på högre tjänster (fjärde frågan). Frågan kan sammanfattas på följande sätt. Skall en i sig rättsstridig åtgärd avseende positiv särbehandling anses vara förenlig med gemenskapsrätten om den har ett begränsat tillämpningsområde?

Punkt 42 Förslag till avgörande i mål C-560/15

Å andra sidan behandlas omständigheter i tolkningsfrågorna som EU-domstolen inte ens genom en mycket välvillig tolkning kan yttra sig om, eftersom begäran om förhandsavgörande inte innehåller några som helst förklaringar på dessa punkter. Detta avser dels Consiglio di Statos hänvisning till ”tilldela frekvenser i VHF-III‑bandet, där det föreligger stor risk för skadliga störningar” (fjärde frågan), dels dess bedömning att innehållet i artikel 3-quinquies i lagdekret nr 16/2012 ”inte överensstämmer med radio- och tv-marknadens särskilda egenskaper” (sjätte frågan).

Punkt 29 Förslag till avgörande i mål C-64/06

Den hänskjutande domstolen har närmare bestämt ställt sig frågan huruvida landets myndigheter borde ha tagit fram en analys av den relevanta marknaden i enlighet med artiklarna 8.2 och 12 i tillträdesdirektivet, jämförda med artiklarna 16, 6 och 7 i ramdirektivet. Med hänsyn till att lag nr 151/2000, som gällde vid den relevanta tidpunkten, inte var anpassad till den gemenskapsstandard som antogs år 2002 krävs det i så fall att de nämnda direktiven har direkt effekt (fjärde frågan).