Första frågan

Legaldefinitioner 9

Punkt 11 C-47/84

Dessa frågor avser främst om den resterande del av skatten som belastar importvaran då den säljs av en privatperson till en annan skall beaktas enbart vid beräkningen av mervärdesskattebeloppet vid importen eller dessutom vid fastställandet av beskattningsunderlaget (första frågan). Den nationella domstolen har vidare frågat hur denna resterande del som belastar varan skall beräknas (andra frågan).

Punkt 20 C-52/99

Den nationella domstolens två frågor berör följande tre frågeställningar angående: tidpunkten då rätten till omprövning uppkommer enligt övergångsbestämmelserna i artikel 95a i förordning nr 1408/71 i ändrad lydelse (första frågan), förfarandet beträffande ansökan om omprövning (första delen i den andra frågan), och möjligheten att lämna in en ansökan om omprövning med retroaktiv verkan bortom tvåårsfristen i artikel 95a.5 och 95a.6 i förordning nr 1408/71 i ändrad lydelse (andra delen av den andra frågan).

Punkt 20 C-63/01

De ställda frågorna, vilka skall handläggas gemensamt, väcker en rad frågor rörande arten av det organ som medlemsstaterna är skyldiga att inrätta för att säkerställa att det andra direktivet införlivas (fjärde frågan), de rättsmedel som bör stå till buds för personer som lidit skador som orsakats av oidentifierade fordon eller fordon avseende vilka skyldigheten att teckna försäkring inte uppfyllts (nedan kallade otillräckligt försäkrade fordon, den tredje och den fjärde frågan), huruvida det är nödvändigt att föreskriva att ränta skall utgå på belopp som av ovannämnt organ betalas ut till skadelidande (första frågan), huruvida det är nödvändigt att föreskriva att skadelidandes kostnader med anledning av handläggningen av deras ersättningsansökningar skall återbetalas (andra frågan) och den berörda medlemsstatens eventuella ansvar för det bristfälliga införlivandet av andra direktivet (femte frågan).

Punkt 7 Förslag till avgörande i mål C-127/97

Genom de tolkningsfrågor jag just återgivit, önskar den hänskjutande domstolen främst erhålla en tolkning av domstolen som klargör direktivets tillämpningsområde (första frågan). I synnerhet ombeds domstolen klargöra om det gränsvärde som fastställs i direktivet i harmoniscringssyftc endast är tillämpligt på PCP och dess salter och estrar, i egenskap av ämnen och preparat enligt grunddirektivet, eller om detta värde även är tillämpligt på produkter som behandlats med dessa ämnen eller preparat. Om domstolen skulle finna att direktivet inte är tillämpligt på produkter som behandlats med PCP, innebär detta att den tyska lagstiftaren vad gäller dessa produkter skulle vara fri att, i syfte att skydda miljön, föreskriva en annan — till och med strängare — reglering, eftersom ett sådant val omfattas av det fria utövandet av den lagstiftningsmakt som tillkommer den nationella lagstiftaren på områden som ligger utanför ramen för den tillnärmning som krävs för gemenskapsåtgärderna. I ett sådant fall finns det ingen anledning att besvara de övriga frågorna, som avser den undantagsreglering som den tyska lagstiftaren med stöd av artikel 100a.4 använt sig av eller den direkta effekten av bestämmelserna i direktivet.

Punkt 17 Förslag till avgörande i mål C-358/08

Mot denna bakgrund vilandeförklarade High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division, det första förfarandet, som då var anhängigt vid den domstolen, och ställde tre frågor till EG-domstolen genom en begäran om förhandsavgörande. High Court of Justice ville framför allt få klarhet i när en produkt i ett fall såsom det i det nationella målet ska anses ha satts i omlopp i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 85/374 (första frågan), huruvida en talan som felaktigt väckts mot ett annat bolag än tillverkaren är att anse som ”talan mot tillverkare” enligt artikel 11 (andra frågan) och huruvida artikel 11 under dessa omständigheter tillåter ett partsbyte som beviljats av domstolen och som är till nackdel för en tillverkare, om den aktuella talan väckts innan tioårsperioden löpt ut, men där begäran om partsbyte gjorts efter denna period löpt ut (tredje frågan).

Punkt 6 Förslag till avgörande i mål C-408/95

De frågor som har ställts till domstolen avser således att utröna om Eurotunnel inom ramen för ett förhandsavgörande kan göra gällande att de omtvistade direktiven är ogiltiga, trots att bolaget inte har väckt talan om ogiltigförklaring mot dem enligt artikel 173 (första frågan), om de båda direktiven i fråga har antagits regelmässigt (andra frågan) och vilka konsekvenserna blir för talan om illojal konkurrens om det fastslås att direktiven är ogiltiga, närmare bestämt med avseende på Eurotunnels skadeståndsyrkande (tredje frågan). Innan jag börjar analysera det specifika problemet om upptagande till sakprövning som den hänskjutande domstolen har berört i sin första fråga, anser jag det vara nödvändigt att dröja vid två andra frågor avseende upptagande till sakprövning som är av mer generell art och som har uppkommit under förfarandet. SNAT och de som intervenierat till stöd för detta bolag har nämligen hävdat att domstolen inte borde besvara någon av ovanstående frågor. De har i det syftet åberopat att Eurotunnels talan vid den nationella domstolen är uppenbart konstruerad och att de frågor som har hänskjutits till domstolen hur som helst är uppenbart irrelevanta för föremålet för det vid den nationella domstolen vilandeförklarade målet, det vill säga att de inte är nödvändiga för att slita tvisten vid den nationella domstolen.

Punkt 13 Förslag till avgörande i mål C-413/98

Skall beslutet att inte intyga den materiella och räkenskapsmässiga riktigheten av en del av utgifterna av den anledningen att de inte är motiverade anses som ett beslut om att utgifterna inte är bidragsberättigande (första frågan).

Punkt 17 Förslag till avgörande i mål C-610/15

Genom de två tolkningsfrågor som ställts i förevarande mål vill den hänskjutande domstolen i själva verket få klarhet i vilket ansvar de som driver indexerade webbplatser i peer to peer-nätverk har för intrång i upphovsrätter som begåtts vid användningen av nätverken. Frågan uppkommer om dessa operatörer själva kan anses ha gjort intrång i upphovsrätten vilket skulle innebära att de har ett direkt ansvar (första frågan). Om de inte är direkt ansvariga uppkommer frågan om de kan föreläggas att blockera tillgången till sina webbplatser, vilket, såsom kommer att förklaras nedan, kräver en form av indirekt ansvar (andra frågan).

Punkt 27 Förslag till avgörande i mål C-64/06

Problemet handlar inte om huruvida telekommunikationsstyrelsen efter Republiken Tjeckiens anslutning till Europeiska unionen var behörig att förplikta Telefonica 02 att koppla samman sitt nät med Czech On Lines nät (första frågan). Denna fråga är såsom jag skall förklara nedan inte föremål för någon polemik.