Första grunden

Legaldefinitioner 20

Punkt 24 C-271/24

Klaganden har åberopat sex grunder till stöd för överklagandet. Inom ramen för dessa grunder har klaganden gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den fann att rådet inte gjorde en oriktig bedömning (första grunden), att rådet iakttog sin motiveringsskyldighet (andra grunden), att de omtvistade rättsakterna inte åsidosatte klagandens rätt till yttrandefrihet (tredje grunden), att hans rätt till egendom inte åsidosattes mot bakgrund av proportionalitetsprincipen (fjärde grunden), att principen om likabehandling inte åsidosattes (femte grunden), att rätten till ett effektivt domstolsskydd iakttogs och att rådet inte gjorde sig skyldigt till maktmissbruk (sjätte grunden).

Punkt 15 C-293/00

Den nederländska regeringen har angett fem grunder till stöd för sin talan. För det första har den gjort gällande att det ifrågasatta beslutet grundar sig på uppgifter som inte är korrekta i sak (första grunden). För det andra har den gjort gällande att kommissionen handlade rättsstridigt när den antog beslutet. Dels är det enligt beslut 90/424 inte möjligt att göra en korrigering av det finansiella gemenskapsstödet, i varje fall inte på det sätt som kommissionen har gjort (andra grundens första del), dels har kommissionen gjort en tolkning av de faktiska omständigheterna som är felaktig i rättsligt avseende (andra grundens andra del). Vidare har den nederländska regeringen gjort gällande att det ifrågasatta beslutet är oproportionerligt (tredje grunden). Den omständigheten att det saknas en uttrycklig och tillräckligt klart formulerad rättslig grund för att en finansiell korrigering skall kunna företas innebär dessutom ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen (fjärde grunden). Slutligen anser den nederländska regeringen att det ifrågasatta beslutet är otillräckligt motiverat med avseende på artikel 253 EG (femte grunden).

Punkt 30 C-449/99

Banken har påstått att förstainstansrätten i den överklagade domen gjort en felaktig kvalificering av de faktiska omständigheterna och gjort sig skyldig till en bristande motivering av följande skäl: Förstainstansrätten uteslöt felaktigt att Michel Hautems handlande skulle kunna anses som en typ av yrkesverksamhet av kommersiell natur i den mening som avses i artikel 4 i personalföreskrifterna (första grunden). Förstainstansrätten uteslöt utan fog att Michel Hautem blandat in banken i utövandet av verksamheten och att han därigenom uppträtt på ett sätt som är oförenligt med artikel 1 i personalföreskrifterna (andra grunden). Förstainstansrätten uteslöt felaktigt att Michel Hautem använt bankens utrustning på ett olämpligt sätt och att han således uppträtt på ett sätt som är oförenligt med nämnda artikel 1 (tredje grunden). Förstainstansrätten underlät utan fog att fästa vikt vid Michel Hautems handlande och lämnade därför de anmärkningar banken gjort gentemot honom utan avseende (fjärde grunden). Förstainstansrätten har felaktigt underlåtit att fästa vikt vid att Michel Hautem inte uppgett att hans hustru utövade kommersiell verksamhet i Furstendömet Andorra i strid med artikel 5 i personalföreskrifterna (femte grunden).

Punkt 22 C-466/23

Klagandebolaget har åberopat sex grunder till stöd för sitt överklagande. Dessa avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och åsidosättande av bolagets processuella rättigheter (första grunden), felaktig tillämpning av artikel 263 fjärde stycket FEUF (andra grunden), felaktig underlåtenhet att tillämpa artikel 101 FEUF (tredje grunden), felaktig tillämpning av artikel 3 i förordning nr 139/2004 (fjärde grunden), felaktig tillämpning av artikel 2 i denna förordning (femte grunden) samt åsidosättande av principerna om fördelning av bevisbördan (sjätte grunden).

Punkt 22 C-469/23

Klagandebolaget har åberopat sex grunder till stöd för sitt överklagande. Dessa avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten, missuppfattning av de faktiska omständigheterna och åsidosättande av bolagets processuella rättigheter (första grunden), felaktig tillämpning av artikel 263 fjärde stycket FEUF (andra grunden), felaktig underlåtenhet att tillämpa artikel 101 FEUF (tredje grunden), felaktig tillämpning av artikel 3 i förordning nr 139/2004 (fjärde grunden), felaktig tillämpning av artikel 2 i denna förordning (femte grunden) samt åsidosättande av principerna om fördelning av bevisbördan (sjätte grunden).

Punkt 25 C-484/23

Mainova har åberopat fyra grunder till stöd för sitt överklagande. Dessa avser en felaktig tolkning av artikel 263 fjärde stycket FEUF (första grunden), åsidosättande av rättsstatsprincipen och rättsstatsprincipen (andra grunden), felaktig uppdelning av administrativa förfaranden (tredje grunden) och fel vid beaktandet av Investor Relationship Agreement (avtalet om investerarrelationer) mellan RWE och E.ON (fjärde grunden).

Punkt 25 C-485/23

Enercity har åberopat fyra grunder till stöd för sitt överklagande. Dessa avser en felaktig tolkning av artikel 263 fjärde stycket FEUF (första grunden), åsidosättande av rättsstatsprincipen och rättsstatsprincipen (andra grunden), felaktig uppdelning av administrativa förfaranden (tredje grunden) och fel vid beaktandet av Investor Relationship Agreement (avtalet om investerarrelationer) mellan RWE och E.ON (fjärde grunden).

Punkt 16 C-501/01

Den nederländska regeringen har angett fem grunder till stöd för sin talan. För det första har den gjort gällande att det ifrågasatta beslutet grundar sig på uppgifter som inte är korrekta i sak (första grunden). För det andra har den gjort gällande att kommissionen handlade rättsstridigt när den antog beslutet. Det är dels enligt beslut 90/424 inte möjligt att göra en korrigering av det finansiella gemenskapsstödet, i varje fall inte på det sätt som kommissionen har gjort (andra grundens första del), dels har kommissionen gjort en tolkning av de faktiska omständigheterna som är felaktig i rättsligt avseende (andra grundens andra del). Vidare har den nederländska regeringen gjort gällande att det ifrågasatta beslutet är oproportionerligt (tredje grunden). Den omständigheten att det saknas en uttrycklig och tillräckligt klart formulerad rättslig grund för att en finansiell korrigering skall kunna företas innebär dessutom ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen (fjärde grunden). Slutligen anser den nederländska regeringen att det ifrågasatta beslutet är otillräckligt motiverat med avseende på artikel 253 EG (femte grunden).

Punkt 19 C-563/19

Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 18 april 2017 väckte Recylex, med stöd av artikel 263 FEUF, talan om nedsättning av det bötesbelopp som företaget påförts genom det omtvistade beslutet. Till stöd för sin talan åberopade företaget sex grunder. Den första och den andra grunden avsåg en felaktig tillämpning av tredje stycket i punkt 26 i 2006 års tillkännagivande om samarbete. I detta avseende gjorde Recylex i huvudsak gjort gällande att företaget borde ha beviljats partiell immunitet mot böter i enlighet med detta stycke vad gäller den bevisning som framlagts avseende dels att överträdelsen inletts vid mötet i Windhagen (första grunden), dels att överträdelsen i geografiskt hänseende även omfattade Frankrike (den andra grunden). Inom ramen för den fjärde grunden hävdade Recylex att kommissionen hade gjort en felaktig tillämpning av första stycket i punkt 26 i nämnda tillkännagivande, genom att inte ha beviljat Recylex en nedsättning av bötesbeloppet motsvarande 50 procent. De tre övriga grunder som åberopades vid tribunalen saknar relevans för prövningen av överklagandet.

Punkt 28 Förslag till avgörande i mål C-104/00

DKV har åberopat fem grunder till stöd för sitt överklagande. Genom dessa kritiseras förstainstansrätten för att inte ha definierat bedömningskriterier för uttrycket ”saknar särskiljningsför-måga”, i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordningen, eller skillnaden mellan detta begrepp och begreppet ”tillräcklig särskiljningsför-måga” eller ha prövat den sammantagna effekten av kännetecknet (första grunden), inte ha prövat det absoluta registreringshindret i artikel 7.1 c i förordningen (andra grunden), inte ha beaktat den tolkningsjusterande innebörden av artikel 12 b i förordningen (tredje grunden), inte ha tillämpat artikel 7.2 med utgångspunkt från de normala konsumenterna av de varor och tjänster som kännetecknet skall representera och inte ha beaktat det synsätt som har tillämpats av medlemsstaternas varumärkesbyråer (fjärde grunden), inte ha prövat de åberopade objektiva indicierna på maktmissbruk (femte grunden).

Punkt 21 Förslag till avgörande i mål C-162/15

Klaganden åberopade fem grunder till stöd för sin talan. De fyra första avsåg åsidosättande av artikel 8 i beslut 2011/695 (första grunden), åsidosättande av motiveringsskyldigheten (andra grunden), åsidosättande av tystnadsplikten enligt artikel 339 FEUF (tredje grunden) respektive åsidosättande av principerna om skydd för berättigade förväntningar, rättssäkerhet och likabehandling (fjärde grunden).

Punkt 8 Förslag till avgörande i mål C-176/99

Av de enskilda grunderna och delgrunderna framgår att klaganden har åberopat att flera bestämmelser i EKSG-fördraget har överträtts. Klaganden anser i rättsligt perspektiv sammanfattningsvis att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i den överklagade domen, genom att felaktigt anta att beslutet var formellt lagenligt, trots att processuella rättigheter hade åsidosatts under förfarandet vid kommissionen {fjärde grunden) och beslutet inte hade antagits i vederbörlig ordning (andra och tredje grunden), felaktigt anta att beslutet var materiellt lagenligt, trots att de ageranden som kritiserades i beslutet inte hade kunnat ha någon begränsande inverkan på den ”normala konkurrensen” i den mening som avses i artikel 65 i EKSG-fördraget (femte grunden) och trots att det var rättsstridigt att anta beslutet gentemot klaganden (första grunden).

Punkt 9 Förslag till avgörande i mål C-195/99

Av de enstaka grunderna och delgrunderna framgår att klaganden har åberopat att flera bestämmelser i EKSG-fördraget har överträtts. Klaganden anser, vad gäller dess huvudsakliga rättsliga argument, sammanfattningsvis att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i den överklagade domen, genom att felaktigt anta att beslutet var formellt lagenligt, trots att beslutet inte hade antagits i vederbörlig ordning (första grunden), ha överskridit sin behörighet att företa en prövning enligt artikel 33.1 i EKSG-fördraget {andra grunden), felaktigt anta att beslutet var materiellt lagenligt, trots att ingen överträdelse av artikel 65.1 i EKSG-fördraget förelåg, eftersom deltagandet i systemet för utbyte av information inte utgjorde någon självständig överträdelse av konkurrenslagstiftningen (andra grunden), och systemet för utbyte av information och prisfastställelserna inte kunde ha någon begränsande inverkan på den ”normala konkurrensen” (andra grunden), och det i beslutet hade gjorts en felaktig bedömning av klagandens deltagande i överträdelsen med avseende på systemet för utbyte av information (andra grunden), och det i beslutet inte i tillräcklig utsträckning hade bevisats eller motiverats att klaganden begått överträdelsen med avseende på prissamverkan på den tyska marknaden, vilket också utgör ett åsidosättande av artikel 15 i EKSG-fördraget (tredje grunden), göra en felaktig bedömning vad gäller bötesbeloppet och motiveringen av bötesbeloppet (fjärde och femte grunden), i strid med artikel 6 i Europakonventionen inte ha iakttagit klagandens rätt till rättsskydd inom skälig tid [sjätte grunden).

Punkt 8 Förslag till avgörande i mål C-198/99

Av de enskilda grunderna och delgrunderna framgår att klaganden har åberopat att flera bestämmelser i EKSG-fördraget har överträtts. Klaganden anser i rättsligt perspektiv sammanfattningsvis att förstainstansrätten har åsidosatt gemenskapsrätten i den överklagade domen, genom att felaktigt anta att beslutet var formellt lagenligt, trots att beslutet inte hade antagits i vederbörlig ordning (första grunden), ha överskridit sin behörighet att företa en prövning enligt artikel 33.1 i EKSG-fördraget (femte grunden), felaktigt anta att beslutet var materiellt lagenligt, trots att de ageranden som kritiserades i beslutet inte kunde ha någon begränsande inverkan på den ”normala konkurrensen” i den mening som avses i artikel 65 i EKSG-fördraget (andra grunden), det finns en brist i motiveringen i beslutet avseende varaktigheten av den överträdelse som består i avtal om prissamverkan (tredje grunden), motiveringen avseende uppdelningen av den franska marknaden är rättsligt felaktig (fjärde grunden), på ett rättsligt felaktigt sätt påföra klaganden böter (sjätte grunden).

Punkt 41 Förslag till avgörande i mål C-578/11

För det fjärde är det, med beaktande av att det är nödvändigt att säkerställa iakttagandet av unionsrättens konkurrensregler, inte heller möjligt för domstolen att, enbart med anledning av att ett mål inte har prövats inom skälig tid, låta klaganden bestrida att det fanns skäl att ålägga böter eller ifrågasätta ett bötesbelopp när talan har ogillats med avseende på samtliga grunder som har åberopats mot tribunalens bedömning av detta bötesbelopp och de beteenden som detta ska beivra. Av de skäl som anges nedan i punkterna 73–101 (första grunden), 110–121 (andra grunden) och 126–130 (fjärde grunden), anser jag att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser de materiella grunderna.

Punkt 64 T-17/12

Sökandena har till stöd för sin talan åberopat nio grunder. De fyra första grunderna rör att kommissionen åsidosatte unionsrätten, genom att felaktigt bedöma att det var nödvändigt att ange en riskfaktor (första grunden), genom att inte beakta att en riskfaktor faktiskt hade angetts (andra grunden), genom att den angripna förordningen inte är förenlig med proportionalitetsprincipen (tredje grunden) och genom att nämnda förordning saknade tillräcklig rättslig grund (fjärde grunden). De följande fyra grunderna rör åsidosättande av väsentliga formföreskrifter då kommissionen antog en förordning i stället för ett beslut (femte grunden), inte iakttog fördelningen av befogenheter (sjätte grunden), inte antog beslutet inom den föreskrivna tidsfristen (sjunde grunden) och inte till fullo beaktade sökandenas och allmänhetens synpunkter (åttonde grunden). Som nionde grund har sökandena angett att motiveringsskyldigheten åsidosattes.

Punkt 29 T-249/06

Enligt sökandena har denna faktiska omständighet gett upphov till en uppenbart oriktig bedömning (första grunden), ett åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen (första grunden), ett åsidosättande av rätten till försvar och motiveringsskyldigheten (sjätte grunden).

Punkt 268 T-27/10

Sökanden har till stöd för sitt andrahandsyrkande om ändring av det angripna beslutet med avseende på bötesbeloppet gjort gällande fyra grunder samt en andra del av den femte grunden. De avser felaktig bedömning av överträdelsernas varaktighet (första grunden), det administrativa förfarandets varaktighet (sjunde grunden), kommissionens skyldighet att endast ålägga symboliska böter under de aktuella omständigheterna (fjärde grunden), åsidosättande av 2006 års riktlinjer för beräkning av böter (femte grunden) och åsidosättande av nämnda riktlinjer vad avser beräkningen av dess betalningskapacitet (den andra delen av den sjätte grunden).

Punkt 125 T-399/16

Den första och den fjärde grunden avser kommissionens första, respektive tredje skadeteori, avseende att konkurrensen mellan Three och O2 skulle upphöra på detaljhandelsmarknaden (första grunden), och grossistmarkanden (fjärde grunden). Den andra grunden avser kommissionens bedömning av det kontrafaktiska scenario som låg till grund för analysen av detaljhandels- och grossistmarknaderna. Den tredje grunden avser den andra skadeteorin för detaljhandelsmarknaden, angående nätdelning och åtaganden för nätdelning. Den femte grunden avser övriga åtaganden.

Punkt 124 T-612/17

Därefter kommer tribunalen att i punkt 2 i avdelning B i förevarande del av domen pröva huruvida det i materiellt hänseende föreligger skiljaktig behandling på grundval av denna kvalificering, det vill säga huruvida Google faktiskt har särbehandlat sin egen tjänst i fråga om specialiserad sökning, dels under den period som motsvarar införandet av Product Universals (första grunden), dels under den period som motsvarar införandet av Shopping Units (andra grunden).