lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Hyra

Upplåtelse av nyttjanderätt mot ersättning.

Man skiljer på hyra av lös sak och hyra av hus eller delar av hus.

Rättsfall128

RH 1997:108: Hyresgäst har enligt 12 kap. 21 § jordabalken deponerat hyra hos länsstyrelsen. Hyresvärden har inom tremånadersfristen endast väckt fullgörelsetalan om betalning av hyra och först efter fristens utgång framställt yrkande om rätt att lyfta de deponerade beloppen. Yrkandet om betalning har inte ansetts vara ett sådant yrkande som enligt 12 kap. 22 § andra stycket jordabalken hindrar återbetalning av deponerade medel till hyresgästen.
NJA 1986 s. 503: Under åberopande av ett förbehåll i hyresavtal angående ersättning för "oförutsedda kostnader" har en hyresvärd fört talan mot lokalhyresgäst om ersättning för på lokalen beräknad andel av hyreshusavgift. Fråga, i första hand, om det åberopade förbehållet var förenligt med gällande bestämmelser om hyran i JB samt, i andra hand, om förbehållet var tillämpligt på kostnaderna för hyreshusavgiften. 12 kap 19 a § 2 st JB i dess lydelse före d 1 jan 1985.
NJA 2006 s. 427: Fråga om hyresvärd haft rätt att återta hyresobjektet på grund av att hyresgästen övergett detta. 12 kap. 27 § JB.
NJA 1992 s. 268: Sedan en hyresgäst med stöd av 12 kap 21 § JB deponerat hyresbelopp hos länsstyrelsen samt den i 22 § samma kap föreskrivna tremånadersfristen gått till ända i fråga om vissa av beloppen, väckte hyresvärden talan mot honom med yrkande att få lyfta den deponerade hyran. Efter det att hyresvärdens talan bifallits genom dom samt hyresgästen överklagat domen begärde hyresgästen hos länsstyrelsen att få lyfta de belopp beträffande vilka hyresvärden väckt talan efter tremånadersfristens utgång. Hyresgästen har ansetts vara berättigad att lyfta dessa belopp (I och II).
NJA 1987 s. 388: Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort sig skyldig till olovligt brukande. 10 kap 7 § BrB. Tillika fråga om tillämpning av 35 kap 6 § BrB avseende gärning beträffande vilken parterna godtagit TR:s bedömning och som vid tiden för HD:s dom är preskriberad.
RH 1997:75: Efter uppsägning, som gjorts av hyresvärden, har hyresgästen ansökt hos hyresnämnden om uppskov med avflyttningen enligt 12 kap. 59 § jordabalken och därvid - såsom hans talan måste uppfattas - gjort gällande att uppsägningen är ogiltig. Frågan om uppsägningens giltighet har hyresnämnden haft att pröva i uppskovsärendet.
RH 1999:128: Hyresnämndsmål. En försäkran om att ett lägenhetsbyte "kommer att genomföras i enlighet med lämnade uppgifter" har inte ansetts som en utfästelse att bytet skulle återgå, om det av senare uppkommen och oförutsedd orsak inte kommit att genomföras på angivet sätt.
NJA 1995 s. 554: Vid ansökan om konkurs på grund av hyresgästs underlåtenhet att betala viss hyra har konkurshinder enligt 2 kap 10 § 1 st 1 KL ansetts föreligga trots att säkerhet som ställts av hyresgästen avsett fullgörande av dennes samtliga förpliktelser enligt hyresavtalet.
NJA 1997 s. 281: Prövningstillstånd i HovR. Frågor rörande preskription av borgensåtagande för bostadshyresfordran.
RH 1999:57: Hyresrätten har ansetts förverkad genom att hyresgästen utsatt de som bor i omgivningen för sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 12 kap. 25 § tredje stycket jordabalken (I och II).
RH 1994:113: Hyreslägenhet har ansetts övergiven på så sätt att hyresvärden fått återta den.
RH 1999:45: Vid uppsägning av ett lokalhyresavtal har ersättning enligt 12 kap. 58 b § andra stycket jordabalken bestämts till rörelsens marknadsvärde, dvs. vad en seriös köpare vid aktuell tid var villig att betala för rörelsen.
RH 1993:26: Fråga om tillämpningen av 12 kap. 65 § JB vid byte av en bostadsrätt mot en hyresrätt till en bostadslägenhet. - Bestämmelsen har tillämpats trots att part till grund för sin talan inte åberopat att motparten uppsåtligen uppställt villkor om särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten.
RH 1996:107: Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en lokal, som inretts med bostadslägenheter, vilka i sin tur hyrs ut till personer med vårdbehov. Hyresförhållandena har ansetts vara sådana andrahandsupplåtelser som omfattas av 12 kap. 55 d § jordabalken. Hyran -- samma hyra som kommunen erlägger till hyresvärden som lokalhyra -- har bedömts som oskälig och kommunen har ålagts återbetalningsskyldighet.
RH 1995:104: Hyresnämndsmål. Sådana brister som utgör hinder och men i nyttjanderätten och som, efter prövning av domstol, kan föranleda nedsättning av hyran enligt 12 kap. 16 § första stycket jordabalken, kan inte beaktas av hyresnämnden vid en prövning enligt 55 d § andra stycket samma kapitel om återbetalning av hyra.
RH 2004:7: Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken (förverkande) har hyresvärden anmodat hyresgästen att vidta rättelse samt sagt upp hyresavtalet i en och samma handling. Uppsägningen har inte ansetts ha föregåtts av en korrekt rättelseanmaning, varför hyresavtalet inte kunde upphöra enligt den åberopade upphörsgrunden.
RH 1997:29: Hyra; ersättning till uppsagd lokalhyresgäst i tvist där hyresvärden för förlängning kräver högre hyra. Spörsmål dels huruvida ett av hyresvärden efter uppsägningen sänkt hyreskrav skall läggas till grund för prövningen och dels om bevisbördan beträffande kravets skälighet.
NJA 2008 s. 85: Fråga huruvida en uppsägning, som inte uppfyller kravet i 12 kap. 58 § första stycket JB på att lokalhyresgäst skall underrättas om möjligheten att inom två månader hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling, får verkan om lokalhyresgästen inom den angivna fristen ändå hänskjuter tvisten till hyresnämnden för medling.
NJA 2011 s. 316: Vid tolkning av ett hyresavtal har en förhandlingsklausul varigenom hyresgäst förbinder sig att godta hyra som följer av överenskommelse på grund av förhandlingsordning som gäller för fastigheten ansetts inte utgöra avtalsinnehåll. Även fråga om rättskraft hos avgörande av hyresnämnd.
RH 1999:60: Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal som ansetts gälla för hyresgästens livstid har betraktats som ett tidsbestämt avtal. Detta medför att hyresvärden inte under hyresgästens livstid mot dennes vilja kan få till stånd en ändring av hyresvillkoren enligt 12 kap. jordabalken.
RH 1999:90: Hyresnämndsmål. Hyran för vissa allmännyttiga lägenheter, som åberopades som jämförelsematerial i ett ärende om fastställande av hyra, ansågs inte ha bestämts på ett korrekt sätt. Med hänsyn härtill och till att hyran väsentligt avvek från rimliga självkostnader för byggnationen, har hyrorna inte ansetts kunna beaktas vid bedömningen av skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken.
NJA 1987 s. 992: För åtnjutande av förmånsrätt i konkurs för fordran på grund av hyresavtal har ansetts skola krävas, att hyresvärden kan åberopa ett vid tiden för konkursbeslutet bestående hyresförhållande. 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen.
RH 2014:8: Hyresnämndsmål. Bedömningen av om en lägenheten är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och framtidsplaner med avseende på boendet, lägenhetens storlek och standard i jämförelse med bostaden på arbets- eller studieorten samt möblemang och utrustning i respektive bostad.
RH 1996:109: Preskriptionstiden i 12 kap. 61 § jordabalken beträffande andrahandshyresgästs fordringsanspråk mot förstahandshyresgästen har ansetts börja löpa vid den tidpunkt då andrahandshyresgästen lämnade lägenheten och inte vid en tidigare tidpunkt då förstahandshyresgästens hyresavtal med hyresvärden upphörde på grund av förlikning.
RH 2015:13: Hyresnämndsmål. En hyresvärd har utfört standardhöjande renoveringsåtgärder i en lägenhet. Hyresvärden har varken fått hyresgästernas godkännande eller hyresnämndens tillstånd till åtgärderna. Hyresvärden har sagt upp hyresavtalet när hyresgästerna förklarat att de inte accepterar den framtida höjningen av hyran för lägenheten. Hovrätten har ansett att det strider mot god sed i hyresförhållanden att hyresförhållandet upphör.
RH 2004:36: Hyresnämndsmål. I mål om ändring av hyresvillkor avseende hyra enligt 12 kap. 54 § jordabalken har den hyresgästförening som ingått förhandlingsöverenskommelsen avseende hyran ansetts böra beredas tillfälle att yttra sig innan hyresnämnden fattade beslut om ändring av hyran. Hyresnämndens beslut har därför undanröjts och målet återförvisats till nämnden för fortsatt handläggning.
NJA 1992 s. 829: En hyresvärds uppsägning av ett hyresavtal uppfyllde inte formkravet i 12 kap 58 § 1 st JB. Hyresgästen har ansetts kunna avstå från att göra ogiltigheten gällande och i stället avflytta när hyrestiden löpte ut. En fastställelsetalan har ansetts bryta preskription enligt 12 kap 61 § JB.
RH 1997:19: Bestämmelsen i 12 kap. 25 § jordabalken om att hyresgäst vid sin användning av hyreslägenheten skall iaktta allt som fordras för att bevara gott skick inom fastigheten har ansetts tillämplig på hot från hyresgästs sida mot hyresvärdens personal när handlingen haft samband med deras förvaltning av fastigheten.
RH 2008:44: En hyresvärd sade upp ett hyresavtal med en lokalhyresgäst för villkorsändring enligt ett bifogat hyreskontrakt. I hyreskontraktet angavs att det gällde under förutsättning av att hyresvärdsbolagets styrelse godkände avtalet. Hyreskontraktet var inte undertecknat. Fråga om en uppsägning med de rättsverkningar som följer av 12 kap. 58 § jordabalken hade kommit till stånd.
RH 1997:93: Hyresgästerna debiteras tillsammans med hyran en obligatorisk avgift för tillgången till viss service i anslutning till boendet, s.k. serviceavgift. Avgiften har vid tvist om hyrans storlek bedömts vara hyra.
RH 2009:70: Genom en uppgift i ett hyresavtal får hyresvärden anses ha utfäst att lägenhetens yta uppgår till cirka 57 kvm. Med hänsyn bl.a. till lägenhetens storlek har en avvikelse om 5 kvm ansetts alltför stor för att rymmas inom begreppet cirka. Lägenhetens yta avvek därmed från vad som kunde anses utfäst och hyresgästen var berättigad till ersättning för den skada denne drabbats av på grund av avtalsbrottet. - Hyresgästen har ansetts berättigad till avkastningsränta på utdömda belopp.
RH 1997:66: Hyresrätten till en lokal har ansetts förverkad när hyresgästen, som enligt kontraktet hyrt en lokal för servering av lättare måltider och sedermera för restaurangverksamhet, ändrat verksamheten till en form av nattklubb.
NJA 1997 s. 798: Fordran på grund av hyresavtal har ansetts vara förenad med förmånsrätt i konkurs utan hinder av att hyresgästen inte tillträtt lägenheten. 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen.
RH 1996:156: Ett hyresavtal innehållande villkor om indexreglering av hyran har förlängts automatiskt efter den tidpunkt då indexvillkoret till följd av ändrade bestämmelser i 12 kap. 19 § jordabalken förlorat sin verkan mot hyresgästen. Hyran för tiden därefter skall bestämmas till skäligt belopp, som ansetts vara den hyra som utgick då avtalets bestämmelse om indexreglering förlorade sin verkan.
RH 1994:107: Hyreslägenhet har - trots att flera omständigheter tytt på att hyresgästen inte bebott den på senare tid - inte ansetts övergiven på så sätt att hyresvärden fått återta den.
RH 1995:34: Socialnämnd erhöll meddelande enligt 12 kap. 44 § första stycket jordabalken om uppsägning av bostadshyresgäst på grund av dröjsmål med hyresbetalning. Begäran om avhysning har inte beviljats med hänsyn till att meddelandet innehållit oriktig uppgift om det belopp som hyresgästen haft att betala för att återvinna hyresrätten.
RH 1996:26: Hyresgäster, som inte fått några hyresavier eller annan information om det nya hyresbeloppet, har förpliktats betala dröjsmålsränta för hyreshöjningarna inte från respektive förfallodag utan först från den senare tidpunkt, då de fått kännedom om den rätta månadshyran.
NJA 2009 s. 41: Ett konkursbo har ansetts ställa en lokal som hyrts av konkursgäldenären till hyresvärdens förfogande genom en förklaring att boet inte gjorde anspråk på lokalen, oavsett att i lokalen fanns lösöre som konkursboet avstod från, att lokalen var delvis uthyrd i andra hand och att det i lokalen fanns miljöfarligt avfall som konkursboet lät föra bort efter den dag som lokalen enligt boets meddelande ställts till hyresvärdens förfogande (12 kap. 31 § femte stycket jordabalken).
NJA 2007 s. 1018: Ett bensinbolag har haft ett avtalspaket med en återförsäljare, omfattande bl.a. ett samarbetsavtal och ett hyresavtal. Bensinbolaget har sagt upp avtalen för att fortsätta driften i egen regi. Fråga om bensinbolaget haft befogad anledning att säga upp hyresavtalet. 12 kap. 57 § jordabalken.
RH 1996:108: Hyresgästen sade upp hyresavtalet för villkorsändring enligt 12 kap. 58 a § jordabalken. Hyresvärden accepterade inte villkorsändringen inom den angivna acceptfristen. Det förhållandet att hyresgästen därefter i den till hyresnämnden ställda medlingsansökningen vidhöll den begärda villkorsändringen har inte ansetts innebära att hyresgästen avgett ett nytt, i avtalsrättslig mening bindande anbud.
NJA 2014 s. 465: Andrahandsuthyrning. Om något annat inte har överenskommits med hyresvärden är en hyresgäst ansvarig för skada som uppkommer genom andrahandshyresgästens vållande.
NJA 1990 s. 405: Fråga huruvida en hyresgäst som försummat att betala en månads hyra förverkat sin hyresrätt eller om hans underlåtenhet varit av ringa betydelse. 12 kap 42 § JB.
NJA 2017 s. 735: Att en klagande i ett hyresmål har avhysts innebär inte i sig att överklagandet ska avvisas.
NJA 1989 s. 505: En lokalhyresgäst har sagt upp sitt hyresavtal i avsikt att få till stånd en förlängning av avtalet på ändrade hyresvillkor. Fråga om verkan av att hyresgästen inte i uppsägningen begärt sådan förlängning, när hyresvärden varit införstådd med syftet med uppsägningen. 12 kap 58 a § JB.
NJA 1994 s. 511: Ägare till hyresfastighet, som vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att kvinnans sambo var färgad, har dömts för olaga diskriminering. Även fråga om påföljd.
NJA 1992 s. 326: Fråga om skadeståndsskyldighet för hyresvärd enligt 12 kap 11 § 2 st och 16 § 1 st 3 JB.
NJA 2004 s. 641: Fråga om rätt att deponera hyresbelopp enligt 12 kap. 21 § JB.
NJA 1995 s. 157: En förstahandshyresgäst överlät rätt till framtida hyra från andrahandshyresgästen. Överlåtelsen har ansetts få verkan mot förstahandshyresgästens borgenärer i och med att andrahandshyresgästen underrättades om överlåtelsen.
RH 1995:96: Sedan en hyresgäst med stöd av 12 kap. 21 § JB deponerat hyresbelopp avseende viss tid hos länsstyrelsen har hyresvärden ansökt hos länsstyrelsen om att få lyfta det deponerade beloppet med åberopande av hovrätts lagakraftvunna dom, varigenom hyresgästen förpliktats att till hyresvärden utge hyra för samma tid. Hyresvärdens ansökan har avslagits på den grunden att hyresvärdens talan i åberopad dom endast avsåg själva hyresfordringen och inte även rätt att lyfta det nedsatta beloppet.
NJA 1983 s. 173: Hyrestvist enligt 12 kap 71 § 1 st JB?
RH 1999:65: Hyresnämndsmål. Vid bruksvärdesprövning har såsom jämförelsematerial beaktats lägenheter som ägs av nationsstiftelser då dessa betraktats som allmännyttiga bostadsföretag. Härvid har särskilt beaktats att nationsstiftelserna i samband med statlig belåning godkänts som sådana av lånemyndigheten samt att någon ändring av beslutet inte skett därefter.
NJA 2002 s. 477: Fråga om det, på grund av en felaktig uppgift om lägenhetsytan i hyresavtal och vid senare hyresförhandlingar, förelåg ett på utfästelse grundat skadeståndsansvar för hyresvärden gentemot hyresgästen och hur skadan i sådant fall skulle beräknas.
NJA 1992 s. 286: Vid uppsägning av hyresavtal på grund av betalningsförsummelse har hyresvärden i uppsägningshandling, som tillika innefattade underrättelse till hyresgästen enligt 12 kap 44 § JB, angivit det belopp han fordrade ävensom en uppgift om den hyresperiod beloppet hänförde sig till. Beloppet översteg vad hyresvärden hade rätt till och hyresperioden hade till följd av misskrivning angivits felaktigt. Fråga om fristen för att återvinna hyresrätten börjat löpa.
RH 2009:64: En hyresvärd har anmodat ett konkursbo att ställa en hyreslokal till hyresvärdens förfogande enligt 12 kap. 31 § femte stycket jordabalken. Lokalen har inte ansetts vara ställd till hyresvärdens förfogande - och konkursboet ansvarar således för hyran - så länge som det i lokalen finns kvar egendom som konkursboet gör anspråk på, oavsett om konkursboet återlämnat samtliga nycklar till lokalen.
NJA 1993 s. 693: En hyresgäst har begärt hyresvärdens samtycke till överlåtelse av en hyresrätt och därvid uppgett till vem överlåtelsen skulle ske. Den omständigheten ensam att den föreslagne hyresgästen förklarat sig inte vara intresserad av att överta hyresrätten har ansetts inte utgöra skälig anledning för hyresvärden att vägra sitt samtycke. 12 kap 32 § JB.
RH 1996:137: Hyresnämndsmål. Fråga om vilka ombyggnadsåtgärder som krävs i ett hus för att dessa skall medföra att huset skall anses undergå större ombyggnad enligt bestämmelserna i 12 kap. 46 § första stycket 4 jordabalken.
RH 1998:72: I mål om nedsättning av hyra på grund av att en balkong inte varit inglasad har hyresvärden ansetts bevisskyldig för sina uppgifter om avtalets innehåll.
RH 1994:36: Hyresvärd har förpliktats utge skadestånd till hyresgäst på grund av att temperaturen i lägenheten varit för hög och därför utgjort en sanitär olägenhet.
RH 2000:45: Hyresnämndsmål. Det förhållandet att en för viss lägenhet utgående hyra inte blivit fastställd genom en förhandlingsöverenskommelse utesluter inte att lägenheten kan användas som jämförelsematerial när hyresnämnd bestämmer skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken.
RH 1995:106: Hyresnämndsmål. Att hyresgäst för viss månad erlagt ett lägre belopp än vad hyresnämnden funnit utgöra skälig hyra för den månaden har inte medfört rätt för hyresvärden att i tvist kvitta mellanskillnaden mot återbetalningsskyldighet avseende andra månader enligt 12 kap. 55 d § jordabalken.
NJA 1989 s. 142: Hyresvärds förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen (1970:979) omfattar fordran på hyra och ränta intill ett sammanlagt belopp, som svarar mot högst tre månaders hyra. Därutöver skall under konkurs ej beräknas ränta enligt 138 § 2 st konkurslagen (1921:225).
RH 1996:31: Mellan en fastighetsägare och staten har träffats avtal om uthyrning av bostadslägenheter, som för Länsarbetsnämndens räkning skulle användas som lokaler för kontorsändamål. Lägenheterna kom emellertid faktiskt att användas som bostäder för Länsarbetsnämndens elever i AMS-utbildning. De regler som gäller för lokalhyra har ansetts skola tillämpas på hyresförhållandet, i följd varav bestämmelserna i 12 kap. JB om bostadshyresgästs rätt till förtida uppsägning inte gällde.
RH 1997:97: Hyresvärden, ett kreditinstitut, har sagt upp lokalhyresgästen till avflyttning med motiveringen att kreditinstitutet, för att skydda sina fordringar, köpt den aktuella fastigheten på offentlig auktion utan förbehåll för nyttjanderätten med avsikt att sälja fastigheten vidare. Avflyttningsskälet har bedömts vara av saklig art. En avvägning av tyngden i hyresvärdens skäl i förhållande till hyresgästens intresse av att få behålla lokalen har utfallit till hyresgästens förmån, varför denne tillerkänts ersättning enligt 12 kap. 57 § jordabalken.
RH 2003:9: Samboende enligt 12 kap. 34 § jordabalken? (I och II). Även fråga om samboendet varit varaktigt (II).
RH 1999:32: Om en hyresgäst vägrar hyresvärden tillträde till lägenheten (för tillsyn eller förbättringsarbeten) men hyresvärden inte iakttagit föreskrivna frister för begäran om tillträde, är hyresrätten inte förverkad. Hyresavtalet kan då inte heller bringas att upphöra med hänvisning till att hyresgästen åsidosatt sina hyresrättsliga skyldigheter genom att vägra tillträde. - Det är hyresvärden som skall visa att hyresgästen i rätt tid underrättats om hyresvärdens önskan att få tillträde till lägenheten.
RH 2004:4: Hyresnämndsmål. Sedan hyresgästen (en fysisk person) krävt återbetalning av för mycket erlagd hyra enligt 12 kap. 55 d § jordabalken har hyresvärden invänt att hyresavtalet träffats med ett bolag som hyresgäst. Hyresavtalets oklarhet om den fysiska personen eller bolaget är att anse som hyresgäst har fått gå ut över hyresvärden. Invändningen har därför inte godtagits.
NJA 2002 s. 378: I ett standardavtal om hyra föreskrivs att hyresgästen inte äger rätt att erhålla nedsättning i hyran för tid varunder hyresvärden låter verkställa arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten. Fråga om innebörden av begreppet sedvanligt underhåll. 12 kap. 16 § tredje stycket jordabalken.
RH 2002:27: Hyra. En hyresgäst boende i en bostadsrättsfastighet har utsatts för trakasserier från andra boende i fastigheten. Hyresgästen har till följd härav ansetts berättigad till nedsättning av hyran på grund av hinder och men i nyttjanderätten. Även fråga om hyran efter uppsägning av hyresavtalet och skadestånd på grund av trakasserierna.
RH 1995:103: Hyresnämndsmål. Allmännyttigt bostadsföretag har förelagts enligt 12 kap. 64 § första stycket jordabalken att till hyresnämnd lämna uppgift om hyror m.m. i sitt fastighetsbestånd.
NJA 2000 s. 576: X har hyrt två fastigheter med samma ägare för ett gemensamt hyresbelopp. Sedan fastigheterna överlåtits, den ena till Y och den andra till Z, har Y väckt talan med yrkande att X skall till Y betala hälften av den överenskomna hyran och förpliktas avflytta på grund av underlåtenhet att betala denna hyra. Y har ansetts ha rätt att få denna talan prövad i sak.
RH 1995:114: Hyresnämndsmål. Verkan - vid upprepad för sen hyresbetalning - av särskilt avtal mellan hyresvärden och vederbörande socialnämnd om hyrans erläggande.
NJA 1997 s. 597: Fråga om muntlig förhandling enligt 5 § lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt.
RH 1996:103: Hyresnämndsmål. Löfte till hyresgästen att i framtiden få överlåta hyresrätten till en son är en förmån som inte omfattas av besittningsskyddsreglerna i 12 kap. 46 § jordabalken och som därför inte kan tillmätas någon särskild betydelse i en förlängningstvist.
NJA 1993 s. 228: Ett avtal varigenom hyresrätt upplåtits för hyresgästens livstid är ej att betrakta som ett avtal med obestämd hyrestid.
RH 1999:46: Hyresnämndsmål. När hyresgästen själv renoverat lägenhetens badrum har i visst fall särskilda skäl ansetts föreligga att beakta den enskilde hyresgästens intresse av att, vid en ombyggnad av fastigheten, få behålla badrummet i befintligt skick.
NJA 1989 s. 206: Under hyresgästs konkurs kan hyresrätten till en lokal förklaras förverkad på grund av att hyra ej betalats före konkursen, oavsett om konkursboet förklarat sig vilja svara för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden eller ej. I en lokalhyresgästs konkurs är det till konkursboet som en uppsägning av hyresavtalet skall riktas.
RH 2003:35: Hyresnämndsmål. En hyresgäst och dennes bekanta har tagit olovlig befattning med narkotika i hyresgästens bostad. Hyresvärdens ansökan om att hyresavtalet avseende hans bostadslägenhet på grund härav skall upphöra enligt 12 kap. 46 § 1 st. 2 jordabalken har ogillats, när det inte visats att den olovliga befattningen stört andra hyresgäster eller hyresgästen misskött prövningslägenheten.
NJA 2011 s. 454: Fråga om skadeståndsskyldighet för hyresgäst som genom underlåtenhet vållat vattenskada i den hyrda lägenheten. Tillika fråga om betydelsen av ordningsregel som tagits in i hyresavtalet.
NJA 1991 s. 476: Ett akvarium som ställts upp i en uthyrd lägenhet orsakade en vattenskada. Fråga om ansvaret för skadan. 12 kap 24 § JB.
NJA 1993 s. 13: Efter det att ett lokalhyresavtal hade upphört kvarstannade en underhyresgäst i lokalerna utan stöd i något avtal med fastighetsägaren. Underhyresgästens faktiska nyttjande har ansetts grunda skyldighet att utge ersättning till fastighetsägaren motsvarande skälig hyra för lokalerna. Eftersom fastighetsägarens talan om ersättning grundat sig på det obehöriga nyttjandet har talan bifallits på denna grund utan hinder av att fastighetsägaren påstått att nyttjandet innefattat brott och yrkat skadestånd endast enligt 2 kap 4 § skadeståndslagen.
RH 2004:5: Hyresnämndsmål. En bostadshyresgäst har uppställt villkor om ersättning vid byte av lägenheten. Hyresgästen har ansetts härigenom ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen borde förlängas.
NJA 1999 s. 617: Sedan en lokalhyresgäst gått i konkurs har konkursboet efter anfordran av hyresvärden förklarat att boet inte haft för avsikt att ställa säkerhet för hyresavtalets fullgörande eller att träda in i avtalet. Det har ansetts att konkursboet inte kan åläggas betalningsskyldighet för hyra eller däremot svarande skadestånd för tid då konkursboet drivit gäldenärens verksamhet vidare i de förhyrda lokalerna. 12 kap 31 § JB.
RH 1998:23: Dubbla, samtidiga vräkningsprocesser. En hyresvärd förde vid tingsrätten talan om fastställelse av att det inte fanns något giltigt hyresavtal med motparten samtidigt som han vid hyresnämnden ansökte om att hyresavtalet skulle upphöra vid hyrestidens utgång. Målet vilandeförklarades vid tingsrätten. Hyresnämnden biföll hyresvärdens upphörstalan men hovrätten ändrade beslutet och förlängde hyresavtalet. Därmed blev rättskraftigt avgjort att ett nytt hyresavtal skulle anses föreligga mellan parterna. Med ändring av tingsrättens därefter meddelade dom har hovrätten därför ogillat hyresvärdens negativa fastställelsetalan.
RH 2004:67: Hyresnämndsmål. I mål om s.k. blockuthyrning uppkommer frågan om parterna kan avtala bort den rätt att begära villkorsändring som bostadshyresgäster har i andra fall och - när den frågan har besvarats jakande - om så skett i visst fall. Dessutom fråga om hyresgästen får ändra sin framställning hos hyresnämnden från en ansökan om medling enligt reglerna för lokalhyra till en ansökan om ändring av hyresvillkoren enligt reglerna för bostadshyra. Frågan besvaras nekande.
RH 2013:9: Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen i olika hänseenden av bestämmelsen om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken. - Det är främst i samband med standardhöjande renoveringar som det kan bli aktuellt med betydande hyreshöjningar och en större del av höjningen bör då få genomslag i trappans första steg, varvid en riktlinje kan vara att det första steget innebär en höjning av hyran som motsvarar ungefär hälften av den totala höjningen. I målet medgavs infasning av den nya hyran under en period av tre år (I). - Ett särskilt skäl för att inte tillämpa bestämmelsen om trappning är om en inte obetydlig del av en bostadslägenhet används för annat ändamål än bostad (II). - Ett yrkande om trappning som framställts först i hovrätten har tillåtits. Om en hyresgäst accepterat en viss hyreshöjning får en trappning inte innebära att den utgående hyran vid något tillfälle bestäms till ett belopp som understiger det som hyresgästen medgivet (III).
NJA 2003 s. 540: Fråga vid andrahandsupplåtelse av hyresrätt om rättsförhållandet utnyttjats för att kringgå rättsskyddet för hyresgäster. 7 kap. 31 § JB.
RH 2004:38: Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 12 kap. 42 § tredje stycket jordabalken att uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket 6 på grund av störningar i boendet inte får ske förrän socialnämnden underrättats enligt 25 § andra stycket har ansetts böra tillämpas lika oavsett om uppsägningen gjorts till omedelbart upphörande (prövning hos kronofogdemyndighet eller tingsrätt) eller med iakttagande av uppsägningstid till hyrestidens utgång (prövning hos hyresnämnd).
RH 2004:2: Bestämmelserna i 12 kap. 47 och 49 §§ jordabalken reglerar i vad mån en av hyresgästerna i ett gemensamt hyresavtal har rätt att få hyresavtalet förlängt för egen del. Den ena av två hyresgäster i ett gemensamt hyresavtal har dock inte ansetts kunna åberopa en rätt enligt 47 § när hyresavtalet har överförts på den andra hyresgästen. Dessutom fråga om s.k. nödvändig processgemenskap i hyresförhållanden.
RH 2000:102: Hyresnämndsmål. Vid en skälighetsbedömning enligt 12 kap. 47 § första stycket jordabalken har frågan om medhyresgästen har ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten tillmätts betydelse på motsvarande sätt som vid en skälighetsprövning enligt 46 § första stycket 10 i samma kapitel.
NJA 1989 s. 74: Hyresgäst, som enligt förhandlingsklausul i hyreskontraktet blivit bunden av en mellan hyresvärden och hyresgästförening träffad överenskommelse om höjning av hyran med 30 kr i månaden för installation av kabel-TV-antenn, har under tio månader vägrat erlägga det nämnda beloppet. Fråga huruvida han därigenom förverkat sin hyresrätt eller om hans underlåtenhet varit av ringa betydelse.
RH 2009:74: Innebörden av kravet på omedelbart samband i 12 kap. 6 § tredje stycket jordabalken.
RH 1998:4: Hyresnämndsmål. Hyresgäst som hyr bostadslägenhet i ett tvåfamiljshus har ansetts berättigad till förlängning av hyresavtalet, trots att hyresvärden haft intresse av att själv bosätta sig i lägenheten. Vid prövningen beaktades särskilt att hyresvärden erhållit fastigheten genom gåva och att som villkor för gåvan gällde, att hyresgästen - som var 80 år - skulle få bo kvar så länge hon klarade ett eget boende.
RH 2004:3: Hyresnämndsmål. I mål om godkännande av förbättringsåtgärder skulle ha krävts en omfattande prövning för att avgöra vilka åtgärder i fastighetsägarens ansökan som är tillståndpliktiga och vilka som inte är tillståndspliktiga. Vid prövningen har åtgärderna inte ansetts behöva skiljas åt.
NJA 1987 s. 968: Brott enligt bestämmelsen i 12 kap 65 a § 4 st JB - som funnits tillämplig även när hyresavtal avser en bostadsrättslägenhet - har med hänsyn till bestämmelsens ordalydelse ansetts inte kunna begås förrän efter det att det föreligger ett hyresavtal mellan parterna.
RH 2000:32: Hyresnämndsmål. Tillstånd har i visst fall lämnats till förbättrings- och ändringsarbeten i badrum men inte i kök.
RH 2005:22: Hyresnämndsmål. Hyresgäster har lämnat hyresrätten till en bostadslägenhet i byte, när en av dem skulle köpa en villafastighet. Fråga om hyresgästerna - med hänsyn främst till köpeskillingen för villafastigheten - har ställt upp ett villkor om särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten och om de därigenom har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas.
NJA 1985 s. 226: En företrädare för ett kommunalt bostadsföretag har nekat en zigenare att hyra en lägenhet i ett visst bostadsområde. Fråga om olaga diskriminering. 16 kap 9 § BrB.
RH 1995:115: Hyresnämndsmål. Tillstånd för kommun att överlåta hyresrätten till en lägenhet har förenats med villkor om skyldighet för kommunen att gå i borgen för hyrans betalning.
RH 1996:25: Sedan köpeavtal om överlåtelse av tomträtt underskrivits har säljaren inte längre ägt rätt att utan särskild överenskommelse härom upplåta lägenheter med hyresrätt.
RH 1999:134: Fråga om rekvisitet "utan dröjsmål" i 12 kap. 42 § 1 st. 3 jordabalken. Hyresvärden har inte varit berättigad att säga upp ett hyresavtal avseende restauranglokal att upphöra i förtid på grund av otillåten andrahandsuthyrning, när den tid som hyresgästen haft på sig för att vidta rättelse efter rättelseanmaning endast varit nio dagar.
RH 1997:106: I ett mål om förlängning av hyresavtal har hovrätten särskilt framhävt det ideella intresset av att få ha sitt hem och sin boendemiljö orubbad.
RH 2003:24: En man hyrde en videofilm från en uthyrare. Tvist uppstod mellan uthyraren och hyresmannen om videofilmen återlämnats. Fråga om beviskravet för hyresmannens invändning om att videofilmen återlämnats.
RH 2000:5: Hyresnämndsmål. Hyresgäst i servicehus har debiterats dels hyra av hyresvärden - en HSB-stiftelse - dels avgift för tillgång till viss service i anslutning till boendet s.k. serviceavgift av kommunen. Eftersom kommunen inte var hyresvärd i förhållande till hyresgästen har inte serviceavgiften ansetts utgöra vederlag för upplåtelsen av lägenheten.
RH 2004:9: Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en bostadslägenhet för att i sin tur hyra ut den till familjer med behov av övergångsbostäder. Kommunens behov av lägenheten har vid en prövning enligt 12 kap. 46 § första stycket 10 jordabalken bedömts som skyddsvärt. Det förhållandet att lägenheten vid tidpunkten för prövningen på grund av vissa omständigheter inte beboddes av någon sådan familj har inte ändrat bedömningen.
RH 2000:46: Hyresnämndsmål. I tvist om rätt till förhandlingsordning visar en undersökning beträffande hyresgästernas inställning till förhandlingsordning att 30 procent var positiva, vilket har ansetts representera ett tillräckligt stort antal för att förhandlingsordning skulle fastställas.
RH 2000:47: Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.
RH 1997:67: Hyresnämndsmål. När en hyresgäst och medlemmar av hans familj behövt använda en s.k. sidolägenhet för att återhämta sig från en mycket påfrestande och prövande verksamhet med institutionsvård, som hyresgästen och hans maka bedrev i den permanenta bostaden, har prövningslägenheten ansetts tillgodose ett reellt bostadsbehov. Hyresgästens behov av att få behålla lägenheten har vägt tyngre än hyresvärdens intresse av att få den friställd.
NJA 1993 s. 555: I ett hyreskontrakt har hyrestiden bestämts till fem år med klausul om förlängning tills vidare om ej avtalet sagts upp senast 24 månader före utgången av femårstiden. I händelse av förlängning har likaledes överenskommits en uppsägningstid av 24 månader. Sedan hyrestiden till följd av utebliven uppsägning förlängts utöver femårstiden, har uppsägning beträffande tillsvidareavtalet ansetts kunna ske, med verkan att uppsägningstiden för det avtalet genast börjar löpa, redan innan femårstiden gått till ända.
NJA 2016 s. 303: Att halten radon i en hyreslägenhet översteg ett av Socialstyrelsen angivet riktvärde har ansetts ägnat att medföra ett allvarligt och befogat obehag för de boende. Förhållandet har bedömts som ett men i nyttjanderätten. - Normalt har hyresgästen inte rätt till hyresnedsättning innan han eller hon påtalar bristen. - Även fråga om nedsättningens storlek.
NJA 1999 s. 35: En fastighetsägare har träffat avtal med en andrahandshyresgäst om ett hyresförhållande direkt mellan dem för den händelse förstahandshyresförhållandet upphörde. Fråga huruvida avtalet skall tolkas så att det förpliktade andrahandshyresgästen att inträda i ett hyresförhållande med fastighetsägaren, fastän andrahandshyresförhållandet hade upphört innan förstahandshyresförhållandet upphörde.
RH 2001:12: Kravet på särskilt upprättad handling vid överenskommelse om avstående från besittningsskydd har inte ansetts uppfyllt när överenskommelsen tagits in i ett förlikningsavtal som innehöll kompletterande hyresvillkor.
RH 2000:76: Den tidpunkt vid vilken en hyresvärd under löpande hyrestid kan få tillträde till en lägenhet enligt 12 kap. 26 § andra stycket tredje meningen jordabalken för utförande av arbeten, som vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten, har ansetts infalla en vecka efter det att den för hyresavtalet gällande uppsägningstiden löpt ut.
RH 1997:98: En man har under flera år varit samboende med en kvinna i hennes bostadslägenhet. Då inte annat visats än att hennes utflyttning ur lägenheten föranletts av hennes sjukdom och behov av särskilt boende, har deras samboförhållande inte ansetts upplöst genom det ofrivilliga särboendet. Sedan kvinnan träffat en förlikning med hyresvärden om hyresavtalets upphörande har hyresavtalet därför övergått på mannen enligt 12 kap. 47 § jordabalken. Hinder mot verkställighet av avhysning har förelegat.
RH 1998:39: Sedan hyresvärden sagt upp ett hyresavtal avseende lokal har hyresgästen i stämningsansökningen yrkat ersättning enligt 12 kap. 57 § jordabalken. Hyresgästens därefter framställda yrkande om förpliktande för hyresvärden att till honom utge visst belopp motsvarande den del av hyran som erlagts i strid mot förbudet i 12 kap. 19 § jordabalken att indexreglera hyran vid ettåriga hyresavtal har inte ansetts stödja sig på väsentligen samma grund som den i stämningsansökningen väckta talan. Yrkandet har avvisats.
RH 1997:56: Vid bestämmandet av det skadestånd en hyresgäst skulle erlägga enligt 12 kap. 24 § första stycket jordabalken ansågs ledning böra hämtas i 5 kap. 7 § skadeståndslagen.
RH 2004:37: Hyresnämndsmål. Fråga bl.a. i målet när endast mannen undertecknat ett bostadshyresavtal om hustrun ändock kan anses som medhyresgäst och således få hyresavtalet förlängt för egen del, trots att hon inte har sin bostad i lägenheten. Frågan har besvarats nekande.
NJA 2008 s. 467: I en upplåtelse av en lokal ingick även en upplåtelse av inventarier mot en i avtalet särskilt angiven hyra per månad. Fråga om hyresgästen vid tvist med hyresvärden haft rätt att deponera hyran avseende inventarierna hos länsstyrelsen.
RH 1999:10: Hyresnämndsmål. Upplåtelse av del av rum i hem för äldre, som varit förenad med omfattande vård och service, har inte ansetts som hyresavtal. Ansökan till hyresnämnden om ändring av hyresvillkor har därför avvisats.
RH 2001:1: I mål om ersättning enligt 12 kap. 57 § jordabalken för förlust vid upphörande av lokalhyresavtal har annan uppsägningsanledning än sådan som angetts i uppsägningshandlingen ansetts inte kunna upptas till prövning. - Vid beräkning av hyresgästens förlust enligt 12 kap. 58 § 2 st. jordabalken har en av hyresgästen åberopad värdering enligt marknadsvärdemetoden inte ansetts kunna användas.
RH 1996:104: Hyresnämndsmål. I mål angående förlängning av hyresavtal har hovrätten funnit att en person som dömts till långvarigt frihetsstraff har behov av sin lägenhet under permissioner och därefter vid frigivandet. Med hänsyn härtill har den dömdes intresse av att få behålla hyresrätten ansetts väga tyngre än hyresvärdens önskan att få lägenheten friställd för att kunna lämna den till bostadsförmedlingen.
RH 1994:84: En hyresgäst som stördes i sitt boende av en granne har ansetts berättigad till nedsättning av hyran från den tidpunkt då hon krävde att störningarna skulle avhjälpas. Tillika fråga om storleken av hyresnedsättningen.
RH 1995:137: Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal har hyresnämnd delgivit part handlingar och kallelse till muntlig förhandling genom kungörelsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) därvid meddelande om var handlingarna hålls tillgängliga och om handlingarnas innehåll inte införts i Post- och Inrikes Tidningar och/eller ortstidning utan anslagits i myndighetens lokal. Hovrätten har funnit att parten inte delgivits handlingarna i vederbörlig ordning. Att trots detta meddela beslut har ansetts utgöra sådan domvilla som sägs i 59 kap. 1 § 2 rättegångsbalken.
RH 1994:22: Hyresintäkter från fastighet, som sålts på exekutiv auktion och som belöper på tid efter tillträdesdagen, har ansetts tillkomma köparen endast i den mån de förfallit till betalning efter fördelningssammanträdet.
NJA 1998 s. 252: Frågor om vilka fordringar som omfattas av preskriptionsbestämmelsen i 12 kap 61 § JB och om från vilken tidpunkt preskriptionsfristen skall räknas. Dessutom fråga huruvida den preskriptionsavbrytande verkan består när en väckt talan har avvisats.
NJA 1989 s. 745: Sedan hyresrätt förverkats på grund av dröjsmål med betalning av hyran och hyresvärden med anledning därav sagt upp avtalet, har hyresgästen enligt 12 kap 21 § JB nedsatt hyran hos LSt:n. Frågan huruvida laga grund funnits för nedsättningen har prövats i efterhand i mål om avhysning av hyresgästen, trots att nedsättningen godtagits av Lst:n genom beslut som vunnit laga kraft.
NJA 2018 s. 361: Sedan fel part angetts som sökande till hyresnämnd i ett ärende enligt hyresförhandlingslagen har hovrätten tillåtit partsbyte. Beslutet har ansetts innefatta domvilla. Även fråga om beräkning av fristen för att klaga över domvilla.
RH 2018:29: Hyresnämndsmål. Stockholms kommun och Sundbybergs kommun har ansetts utgöra en ort i hyresrättslig mening. Lägenheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har - med beaktande av skillnaden i fastigheternas geografiska läge inom orten och boendemiljön i övrigt - inte ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter belägna i Sundbyberg.
NJA 2019 s. 445: En lokalhyresgäst har på grund av brist i nyttjanderätten, föranledd av ombyggnadsarbeten, ansetts ha rätt till nedsättning av hyran och senare även rätt till förtida uppsägning av hyresavtalet.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator