Iii

Legaldefinitioner 22

Punkt 102 Förslag till avgörande i mål C-103/11

Kommissionen har, utan att följa tribunalens tredelade analys, på en gång bestritt varje intrång i upphovsrätten (i) och inom denna ram en felaktig tolkning av direktiv 91/250/EEG (ii) samt varje röjande av Systrans know-how (iii). Kommissionen har samtidigt gjort gällande att även om det antogs att de rättsstridiga handlingarna kunde styrkas, de i vart fall inte skulle vara ”tillräckligt klara” (iv). Jag kommer att studera dessa fyra punkter i tur och ordning och det är lämpligt att beakta de skäl som tribunalen angett inom ramen för sin bedömning av invändningarna om rättegångshinder, dels därför att tribunalen själv hänvisade till denna analys i domskälen i sin dom, dels därför att kommissionen uttryckligen inom ramen för sin fjärde grund framfört en anmärkning angående tribunalens bedömning.

Punkt 121 Förslag till avgörande i mål C-162/10

I motsats till den irländska regeringens uppfattning går det nämligen inte att av orden ”eller” och ”enda” utläsa att ett hotell inte behöver erlägga någon ersättning i ett sådant fall (i). Inte heller övertygar den irländska regeringens och kommissionens uppfattning att det vore oskäligt att erlägga ytterligare en ersättning (ii), eller kommissionens hänvisning till medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning (iii). Slutligen kan inte den grekiska regeringens påpekande att vissa medlemsstater tillämpar ett system med radio- och TV-avgifter i sig motivera något undantag från skyldigheten att erlägga skälig ersättning (iv).

Punkt 43 Förslag till avgörande i mål C-166/99

Vad beträffar det tidsmässiga avbrottet mellan rättighetens uppkomst och den faktiska utbetalningen (iii), som är ett typiskt kännetecken, om än ej det enda, på pensionssystem, anser jag inte att det, vilket den nationella domstolen hävdar, kan konstateras, att det inte föreligger i fråga om den omstvistade tilläggsersättningen. Det är riktigt att beviljandet av denna förmån, som skapades för att motivera arbetstagare över en viss ålder att lämna sina anställningar, för att yngre arbetstagare skulle kunna ha kvar sina anställningar, inte sker på samma sätt som en tjänstepension, där rätten intjänas successivt under hela det yrkesverksamma livet, och till vilken alla arbetstagare är berättigade på grund av sin ålder. Att det föreligger ett tidsmässigt avbrott förefaller mig trots detta uppenbart, eftersom det, i likhet med ålderspension och arbetslöshetsersättning, är fråga om en förmån vars åtnjutande är villkorat av att anställningsförhållandet till företaget har upphört. Detta avbrott förekommer däremot inte vid utbetalning av ekonomiska förmåner i händelse av arbetsoförmåga på grund av exempelvis sjukdom eller arbetsskada, som endast utbetalas så länge arbetstagaren är yrkesverksam, utan att kontinuiteten mellan rättighetens uppkomst och förmånens utbetalning bryts.

Punkt 72 Förslag till avgörande i mål C-176/19

Genom den tredje grunden för överklagandet har kommissionen anfört att tribunalen gjorde en felaktig tillämpning av begreppet konkurrensbegränsning genom syfte, bland annat genom att slå fast att det inte förelåg någon marknadsuppdelning mellan Servier och Krka på grund av att denna uppdelning inte var ”vattentät”, missuppfatta bevisningen avseende parternas övertygelser eller genom att anse att det duopol som hade inrättats var resultatet av parternas senare val och inte av avtalen (iii).

Punkt 79 Förslag till avgörande i mål C-196/12

Jag anser att följande kan hållas för säkert: Eftersom talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF kan väckas när en institution agerat rättsstridigt (i), medan passivitetstalan enligt artikel 265 FEUF kan väckas när en institution underlåtit att vidta åtgärder (ii), ska vägran att anta en rättsakt angripas genom talan om ogiltigförklaring (iii).

Punkt 74 Förslag till avgörande i mål C-243/18

Genom förevarande överklagande angrips endast den del av den överklagade domen som rör reservlistorna (ii) och anställningsbesluten (iii). Det förhållandet att tribunalen ogiltigförklarade det särskilda negativa beslutet rörande Yosu Galocha (nämligen att inte föra upp honom på reservlistorna) har inte ifrågasatts. Inte heller har klaganden ifrågasatt att det fanns bakomliggande tidigare fel som bestod i att ett skriftligt prov inte genomfördes under urvalsförfarandet.

Punkt 103 Förslag till avgörande i mål C-27/17

För det första bör man undvika en spridning av domstolar med ”särskild” behörighet. Redan detta är ett starkt skäl mot (iii).

Punkt 124 Förslag till avgörande i mål C-277/10

Såsom redan nämnts ovan följer villkor som medlemsstaterna måste beakta om de avser tilldela filmproducenten den exklusiva nyttjanderätt som i princip tillkommer huvudregissören som filmupphovsman emellertid av artikel 14a.2 b–d och 14a.3 i Bernkonventionen samt av artikel 17 i stadgan. Av dessa bestämmelser kan följande villkor utläsas: För det första krävs för en sådan tilldelning att det föreligger ett avtal mellan huvudregissören som filmupphovsman och filmproducenten (i). För det andra måste avvikande avtal vara tillåtna (ii). För det tredje är det med hänsyn till den egendomsrätt som filmupphovsmannen tilldelas påkallat att denne garanteras en skälig ersättning vid en inskränkning av sin exklusiva nyttjanderätt (iii).

Punkt 50 Förslag till avgörande i mål C-306/05

Det förefaller som att kriteriet avseende återgivande ”av annat företag än det ursprungliga”, som används i artikel 11 bis 1 (ii) i konventionen, antogs som en ”rent funktionell” distinktion: alternativet att kräva tillstånd i varje enskilt fall då återgivandet ”innebar en ny skara lyssnare” avvisades avsiktligen. Inte desto mindre förefaller det utgöra bestämmelsens huvudsakliga effekt. I WIPO:s förklaring bekräftas dessutom den tolkningen. Där anges följande avseende artikel 11 bis 1 (iii): ”Slutligen är det tredje fall som avses i artikel 11 bis 1 det där verket som har utsänts blir offentligt återgett till allmänheten, genom till exempel högtalare eller annan liknande anordning. Detta fall har blivit mer vanligt. På platser där människor samlas (kaféer, restauranger, tesalonger, hotell, stora butiker, tåg, flygplan etc.) blir det allt vanligare att erbjuda utsända program. Användningen av upphovsrättsligt skyddade verk för reklam på allmän plats ökar likaså. Frågan är huruvida det tillstånd som upphovsmannen har gett till den sändande stationen dessutom omfattar all användning av utsändningen, som kan göras för kommersiella syften eller inte. Svaret i konventionen är ’nej’. På samma sätt som det vid en återsändning med tråd skapas en ny publik (punkt 1 (ii)) så blir verket även i detta fall tillgängligt för andra lyssnare (och eventuellt tittare) än de som upphovsmannen avsåg när han gav sitt tillstånd. Även om det per definition inte är möjligt att säkert beräkna det antal människor som mottager en sändning, anser upphovsmannen att tillståndet att sända endast omfattar den allmänhet som direkt mottar signalen tillsammans med sin familj. När mottagningen väl sker i syfte att underhålla en större grupp, oftast i vinstsyfte, kan ytterligare en del av allmänheten ta del av verket och det är inte längre endast en fråga om sändning. Upphovsmannen ges kontroll över detta nya offentliga framförande av hans verk.”

Punkt 68 Förslag till avgörande i mål C-340/16

I återstoden av detta förslag kommer jag att ytterligare förklara det föreslagna kriteriet genom att granska de relevanta parametrar som bör kringgärda bedömningen av när forum actoris ska överföras till en person som gör gällande ett härlett försäkringsanspråk (i). Därefter kommer jag att behandla fördelarna med det föreslagna resonemanget (ii). Avslutningsvis kommer jag att tillämpa detta resonemang på förevarande mål (iii).

Punkt 45 Förslag till avgörande i mål C-36/02

Innan förhållandet mellan de grundläggande friheterna och det gemenskapsrättsliga skyddet för de grundläggande rättigheterna undersöks i förevarande fall, skall en allmän redogörelse göras för det gemenskapsrättsliga skyddet för de grundläggande rättigheterna (ii) och särskilt skyddet av den mänskliga värdigheten (iii). Först därefter skall det prövas om det i förevarande fall föreligger en direkt konflikt mellan friheten att tillhandahålla tjänster och skyddet av den mänskliga värdigheten eller om den begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster som har fastställts kan motiveras med hänvisning till skyddet av den mänskliga värdigheten (iv).

Punkt 104 Förslag till avgörande i mål C-397/19

För att ge ett användbart svar till den hänskjutande domstolen föreligger tre olika typer av frågeställningar som bör beaktas och som tagits upp i parternas yttranden och vid förhandlingen: huruvida de subjektiva momenten som grundar skadeståndsskyldighet för domare kan legitimt knytas till ond tro eller grov oaktsamhet (i), huruvida förfarandet för beslutet att väcka regresstalan är villkorat av specifika garantier (ii) och huruvida detta förfarande med beaktande av det nära sambandet med förfarandet för avgörande av statens skadeståndsansvar för rättegångsfel iakttar berörda domares rätt till försvar (iii).

Punkt 53 Förslag till avgörande i mål C-442/08

Inledningsvis måste det undersökas huruvida skälen i punkterna 32 och 43 i domen i de förenade målen Sfakianakis även kan tillämpas på förevarande mål (i). Enligt min mening ska denna fråga besvaras nekande. Följaktligen ska jag i anslutning härtill undersöka vilken rättslig verkan de ungerska tullmyndigheternas underrättelse om resultaten från kontrollen i efterhand av varucertifikatet EUR.1 hade för de tyska tullmyndigheterna (ii) och huruvida detta påverkas av att resultatet av kontrollen i efterhand hade överklagats (iii).

Punkt 225 Förslag till avgörande i mål C-501/06

I denna överklagandegrund invänder kommissionen att förstainstansrätten för det första har missförstått innehållet i det angripna beslutet (i), för det andra inte har tillåtit att händelser i det förflutna beaktas (ii) och för det tredje inte har tillåtit att omständigheter som inte förelåg när beslutet meddelades beaktas (iii).

Punkt 158 Förslag till avgörande i mål C-531/07

Mot tanken att denna kategori är tillämplig i förevarande fall har framför allt anförts att inget avtal mellan företag är för handen (i), att ingen delegering av beslutsbefogenheten till privata företag har skett (ii) och att gemenskapen inte har någon konkurrenspolitik på området för nationella system med fasta bokpriser (iii).

Punkt 140 Förslag till avgörande i mål C-547/19

Under alla förhållanden finns subsidiaritetsprincipen. Europadomstolen har slagit fast att med hänsyn till de viktiga motstående intressen som berörs (som rättssäkerheten och principen om domares oavsättbarhet) och de eventuella konsekvenserna av ett konstaterat åsidosättande, bör rätten till en domstol som har inrättats enligt lag enligt artikel 6.1 i Europakonventionen inte ges en alltför vid tolkning. Det innebär att det inte är alla överträdelser av nationell lag som innebär ett åsidosättande av artikel 6.1 i Europakonventionen. Europadomstolen har utformat ett ”tröskeltest” för att bedöma huruvida bristerna är så allvarliga att de ska anses utgöra ett åsidosättande av rätten till en domstol som har inrättats enligt lag, på grundval av hur uppenbar överträdelsen är (i); vilken betydelse en sådan överträdelse har för den rättens syfte att förhindra otillbörlig inblandning i domstolarnas arbete, för att upprätthålla rättsstatsprincipen och maktdelningsprincipen (ii); samt med beaktande av den bedömning som de nationella domstolarna gör när det gäller de rättsliga konsekvenserna av överträdelsen (iii).

Punkt 69 Förslag till avgörande i mål C-582/21

Om denna grundläggande skillnad inte skulle uppfattas som ett hinder för tillämpningen av likvärdighetsprincipen, kommer jag som ett alternativ att redogöra för hur jag anser att man, med bibehållen respekt för likvärdighetsprincipens gränser och kravet på rättssäkerhet, bör definiera gruppen av domar i mål om förhandsavgörande där unionsrätten tolkas som skulle kunna utlösa tillämpningen av nämnda rättsmedel (iii). Jag kommer även att behandla frågan om tillämpliga tidsfrister inom ramen för denna alternativa bedömning. Redan denna aspekt av målet visar på utmaningarna med att integrera den logik som gäller för domar i mål om förhandsavgörande där unionsrätten tolkas i den ordning som gäller för det nu aktuella extraordinära rättsmedlet (iv).

Punkt 79 Förslag till avgörande i mål C-63/12

Jag anser att följande kan hållas för säkert: Eftersom talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF kan väckas när en institution agerat rättsstridigt (i), medan passivitetstalan enligt artikel 265 FEUF kan väckas när en institution underlåtit att vidta åtgärder (ii), ska vägran att anta en rättsakt angripas genom talan om ogiltigförklaring (iii).

Punkt 81 Förslag till avgörande i mål C-650/18

Jag anser inte att så är fallet. Ett motiverat förslag enligt artikel 7.1 FEU är varken enbart en förberedande rättsakt, eller en rättsakt som saknar (egna, självständiga) rättsverkningar. I förslaget fastställs nämligen inte bara parlamentets slutliga ställningstagande (i), utan det förhåller sig även så eventuella brister i förfarandet inte kan rättas till i senare steg av förfarandet (ii). Framför allt är dock det motiverade förslaget inte enbart avsett att ha rättsverkningar, utan det har faktiskt tydliga (självständiga) rättsverkningar (i förhållande till tredje man) i den mening som avses i artikel 263 första stycket FEUF (iii).

Punkt 75 Förslag till avgörande i mål C-748/19

På denna punkt håller jag med kommissionen. Jag anser också att den första frågan verkligen kan tas upp till sakprövning. Denna fråga tar upp ett problem som uppkommer i förfarandets inledningsskede (in limine litis) rörande den nationella lagstiftningens förenlighet med unionsrätten och som den hänskjutande domstolen är skyldig att behandla innan den (lagligen) kan avgöra de nationella målen. Denna slutsats bekräftas av EU-domstolens väl etablerade praxis avseende tolkningsfrågans relevans och nödvändighet (i), och sätts inte i fråga av EU-domstolens senare praxis (ii), från vilka de förevarande målen lätt kan särskiljas (iii).