Konkurslagen

Legaldefinitioner 3

Punkt 7 C-101/18

I artikel 161 i Legge fallimentare (konkurslagen), som antogs genom Regio decreto n. 267 (kungligt dekret nr 267) av den 16 mars 1942 (GURI nr 81 av den 6 april 1942) (nedan kallad konkurslagen) med rubriken ”Ansökan om ackord”, föreskrivs följande: Begäran om inledande av förfarandet för ackordsuppgörelse ska göras genom en ansökan som är undertecknad av gäldenären och inges till domstolen på den ort där företaget har sitt säte. Om sätet flyttas under det år som föregår ingivandet av ansökan har detta inte någon inverkan på fastställandet av behörighet. Till ansökan ska gäldenären bifoga: … en plan som innehåller en analytisk beskrivning av förfaranden och tidsramar för att genomföra förslaget; under alla omständigheter måste förslaget ange den specifikt individualiserade och ekonomiskt uppskattningsbara förmån som förslagets upphovsman förbinder sig att garantera var och en av sina borgenärer … Näringsidkaren kan lämna in ansökan om ackord tillsammans med balansräkningarna för de tre senaste räkenskapsåren och en förteckning över borgenärer med angivande av deras respektive fordringar, och förbehålla sig möjligheten att lägga fram det förslag, den plan och den dokumentation som avses i punkterna 2 och 3 i nämnda artikel inom en tidsfrist som fastställs av domstolen, vilken kan uppgå till mellan 60 och 120 dagar och vilken, om det föreligger sakliga skäl, kan förlängas med högst 60 dagar. … Genom ett motiverat beslut om fastställande av den tidsfrist som avses i första meningen, kan domstolen utse den rekonstruktör som avses i artikel 163.2 led 3. Artikel 170.2 ska tillämpas. … Efter ingivandet av ansökan … kan gäldenären vidta brådskande extraordinära förvaltningsåtgärder efter förhandstillstånd av domstol, vilken kan samla in kortfattad information och ska inhämta yttrande från rekonstruktören, om en sådan har utsetts. Gäldenären får samtidigt, och inom samma tidsfrist, också vidta åtgärder hänförliga till den löpande förvaltningen. …”

Punkt 5 C-493/15

Genom decreto legislativo n. 5 (lagstiftningsdekret nr 5), av den 9 januari 2006 (ordinarie tillägg till GURI nr 13, av den 16 januari 2006), infördes förfarandet för skuldsanering (esdebitazione), och ändrades artiklarna 142–144 i legge fallimentare (konkurslagen), som antogs genom regio decreto n. 267 (kungligt dekret nr 267), av den 16 mars 1942 (GURI nr 81, av den 6 april 1942), och ändrades genom decreto legislativo n. 169 (lagstiftningsdekret nr 169), av den 12 september 2007 (GURI nr 241, av den 16 oktober 2007) (nedan kallad konkurslagen).

Punkt 13 Förslag till avgörande i mål C-535/17

När konkursgäldenären har orsakat borgenärer skada före konkursen har konkursförvaltaren behörighet att försvara samtliga borgenärers intressen. Hoge Raad der Nederlanden (Högsta domstolen i Nederländerna) har slagit fast att konkursförvaltaren, under vissa omständigheter, även kan väcka skadeståndstalan mot en tredje man som genom olagligt agerande har medverkat till denna skada, även om konkursgäldenären själv inte haft rätt att väcka en sådan talan. Intäkterna från en talan av detta slag som konkursförvaltaren väcker till förmån för samtliga borgenärer tillförs konkursboet, i likhet med intäkterna från en återvinningstalan enligt artikel 42 och följande artiklar i Faillissementswet av den 30 september 1893 (konkurslagen). De kommer därför samtliga borgenär till godo i form av en ökning av konkursboets tillgångar.