Köpeskilling

Det pris som köparen ska betala till säljaren.

Rättsfall14

NJA 1984 s. 733: Fråga huruvida lagakraftvunnen dom i mål rörande avdrag på köpeskilling på grund av fel i fastighet utgör hinder mot att i ny rättegång föra talan om ytterligare avdrag på grund av nyupptäckt fel. 17 kap 11 § RB.
NJA 1987 s. 167: A sålde till B en fastighet för en avtalad köpeskilling av 280 000 kr. I köpehandlingarna angavs emellertid köpeskillingen till endast 180 000 kr. Återstående 100 000 kr skulle B betala enligt utfärdad revers. A väckte talan mot B och yrkade betalning enligt reversen. B bestred betalningsskyldighet under åberopande av att den riktiga köpeskillingen ej angetts i köpehandlingarna och att köpet därför var ogiltigt. A:s fordringsanspråk har, oaktat att B inte yrkat ogiltigförklaring av själva köpet, ansetts inte kunna göras gällande. 4 kap 1 § JB.
NJA 1983 s. 659: Sedan inskrivningsmyndigheten fastställt stämpelskatt för förvärv av två fastigheter, begär köparen att inskrivningsmyndigheten skall besluta om ytterligare stämpelskatt för förvärven med påstående att köparen efter beslutet har erlagt ytterligare köpeskilling i form av "premier" till säljaren enligt särskilda avtal härom. I avsaknad av stöd i lag har ytterligare stämpelskatt funnits ej kunna uttagas.
NJA 1985 s. 352: När köpeskilling för fastighet blivit nedsatt på grund av att fastigheten avvikit från vad köparen med hänsyn till omständigheterna haft anledning räkna med vid köpet har säljaren, oavsett att han varit i god tro, ansetts skyldig att utge s k avkastningsränta på belopp som han till följd av nedsättningen haft att återbära. 2 § 2 st räntelagen (1975:635).
NJA 1987 s. 763: I avtal om köp av fast egendom och om entreprenad bestämdes en köpeskilling som beräknades med länsbostadsnämndens preliminära lånebeslut som underlag. Sedan nämnden i slutligt beslut fastställt ett lägre belopp, återbetalade säljaren/entreprenören i enlighet med bestämmelse i entreprenadkontraktet mellanskillnaden. Avkastningsränta enligt 2 § 2 st räntelagen (1975:635) har ansetts inte skola utgå på det återbetalade beloppet.
NJA 1987 s. 457: Den, vars inrop vid exekutiv auktion inte godtagits på den grund att det ansetts sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kunde uppnås, har ansetts berättigad att överklaga beslutet, även om han inte är sakägare. (Jfr 18 kap 2 § 1 st UB.) Sökanden i utsökningsmålet har ansetts äga återkalla sin begäran om exekutiv försäljning utan hinder av överklagandet, eftersom någon exekutiv försäljning ännu inte kommit till stånd.
NJA 1986 s. 670: Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB på grund av förekomst av radon i hus (I och II).
NJA 1986 s. 146: Spörsmål om fastighetsmäklares rätt till provision när i köpekontrakt, som tillkommit genom hans förmedling, avtalats bl a att köpebrev skulle upprättas mot att säljaren erhöll köpeskillingen men köpeavtalet hävts på grund av att köparen inte full gjort sin betalningsskyldighet.
NJA 1981 s. 1255: Vid köp av tre registerfastigheter, omfattande ett flertal skiften, utgick både köpare och säljare från den ekonomiska kartans visning beträffande fastigheternas areal och gränser. Sedan det efter köpet framkommit att ett av skiftena var väsentligt mindre än kartan utvisade, yrkar köparen nedsättning av köpeskillingen. Fråga huruvida köparen med hänsyn till omständigheterna, särskilt vad som förekommit vid ett samtal med säljaren, haft anledning att vid köpet räkna med att skiftet hade den omfattning som den ekonomiska kartan utvisade. 4 kap 19 § JB.
NJA 1982 s. 691: Vid överlåtelse av tomträtt angavs i köpekontrakt att köpeskillingen skulle motsvara det högsta försäljningspris statlig långivande myndighet fastställde och upptogs såsom preliminärt beräknat pris visst belopp samt föreskrevs bl a att, sedan försäljningspriset fastställts och köparen fullgjort betalningarna enligt avtalet, köpebrev skulle upprättas. Innan försäljningspriset blivit å angivet sätt bestämt, utfärdade säljaren köpebrev, som undertecknades av säljaren och köparen och vari köpeskillingen angavs till det i köpekontraktet preliminärt beräknade priset. Säljaren, som var medveten om att den angivna köpeskillingen inte motsvarade vad som förutsatts enligt köpekontraktet, krävde härefter under hänvisning till kontraktet betalning enligt ett högre pris. Köpebrevet ansågs, vid det förhållandet att köparen ej insett att köpebrevet upptog oriktig köpeskilling, gällande mot säljaren enligt sin lydelse.
NJA 1998 s. 462: Fråga om priset på en överlåten bostadsrätt är tillräckligt noggrant angivet för att överlåtelseavtalet skall anses giltigt.
NJA 2002 s. 467: Fråga huruvida vid köpeavtal rörande fast egendom en i kontraktet intagen utfästelse från köparens sida att ge säljaren rätt att efter exploatering välja villafastighet inom det köpta området kan grunda skadeståndsskyldighet eller jämkning av köpeskillingen vid bristande uppfyllelse av utfästelsen.
NJA 1987 s. 845: Fastighetsköp har återgått på den grund att köpeskillingen i köpekontraktet angetts lägre än det verkliga beloppet och köpet därför enligt 4 kap 1 § JB är ogiltigt. Fråga om skyldighet dels för köparen att ersätta skada på fastigheten som vållats genom hans vanvård (I), dels för säljaren att ersätta köparen för nedlagda kostnader på fastigheten (II), dels för köparen att utge ersättning för avkastning under tid då han innehaft fastigheten (II).
NJA 1987 s. 517: A sålde på uppdrag av B en bil med redovisningsskyldigbet för köpeskillingen enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel. De medel som A mottog vid försäljningen lades efter något mer än en dag för B:s räkning i ett kuvert i en byrålåda hemma hos A. Medlen ansågs ha blivit avskilda utan dröjsmål.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator