Näringsidkarens frånfälle

Legaldefinitioner 1

Punkt 80 Förslag till avgörande i mål C-206/11

Vid en närmare betraktelse ska denna lagstiftning tolkas som ett allmänt förbud mot vissa affärsmetoder, särskilt med tanke på att näringsidkaren enbart kan räkna med ett godkännande om särskilda omständigheter föreligger. Dessa omständigheter definieras i sin tur dels på ett mycket restriktivt sätt (”näringsidkarens frånfälle”), dels som en generalklausul (”grundläggande förändringar”, ”andra omständigheter som påkallar särskild hänsyn”), vilket innebär att en medborgare knappast kan förutse i vilka situationer ett godkännande undantagsvis kan meddelas. Såsom domstolen upprepade gånger har fastställt ska medlemsstaterna för att garantera att unionsrätten tillämpas fullt ut emellertid inte bara se till att den nationella lagstiftningen står i överensstämmelse med unionsrätten, utan därutöver anta rättsregler som kan skapa en situation som är tillräckligt precis, klar och öppen för att enskilda ska kunna få full kännedom om sina rättigheter och göra dem gällande vid de nationella domstolarna. Jag vill i detta sammanhang även erinra om att ett av de syften som eftersträvades med direktivet var en ökning av rättssäkerheten för både konsumenter och näringsidkare, vilket framgår av skäl 12. De ska kunna förlita sig på en enda rättslig ram, grundad på tydligt definierade rättsliga begrepp som reglerar alla aspekter av otillbörliga affärsmetoder inom hela Europeiska unionen. Genom detta ska de handelshinder avlägsnas som är följden av medlemsstaternas splittrade bestämmelser om otillbörliga affärsmetoder. Dessa syften har emellertid, såsom kommissionen med rätta har påpekat, inte beaktats i tillräcklig utsträckning i de omtvistade bestämmelserna.