Påtaglig försummelse

Legaldefinitioner 1

Punkt 45 C-48/98

Den nationella domstolen vill med sin sjunde fråga för det första få klarhet i om begreppen ”offenkundige Fahrlässigkeit” (påtaglig försummelse), ”offensichtliche Fahrlässigkeit” (uppenbar vårdslöshet) och ”grobe Fahrlässigkeit” (uppenbar försumlighet), vilka förekommer i den tyska språkversionen av artikel 212a i tullkodexen, i dess lydelse enligt förordning nr 82/97, artikel 239 i tullkodexen respektive artikel 859 i tillämpningsförordningen och som i den franska språkversionen motsvaras av formuleringen ”négligence manifeste” har samma innebörd. För det andra vill den nationella domstolen få klarhet i enligt vilka kriterier man skall bedöma huruvida det föreligger uppenbar vårdslöshet i den mening som avses i artikel 239 i tullkodexen. För det tredje vill den nationella domstolen veta om det är möjligt att yrka på avsaknad av uppenbar vårdslöshet (”offensichtliche Fahrlässigkeit”) i enlighet med artikel 239.1 andra strecksatsen i tullkodexen när den tidsfrist som föreskrivs i artikel 49.1 i tullkodexen inte har iakttagits, vilket anses utgöra uppenbar försumlighet (”grobe Fahrlässigkeit”) i den mening som avses i artikel 859 andra strecksatsen i tillämpningsförordningen, och detta har givit upphov till en tullskuld i enlighet med artikel 204.1 a i tullkodexen.