Regiondomstolen i Wien

Legaldefinitioner 1

Punkt 19 Förslag till avgörande i mål C-365/21

Enligt den nationella arresteringsordern anklagas MR för att tillsammans med sina medbrottslingar ha skapat och drivit ett nätverk av ”cyberhandelsföretag”, där så kallade ombud, som anställts för kundförvärv och kundsupport (”konverteringsombud” och ”retentionsombud”), i enlighet med en handlingsplan erbjöd godtroende investerare (kunder) i ett antal europeiska länder, däribland Österrike och Tyskland, investeringar med löfte om ekonomisk avkastning från callcenter i utlandet, bland annat Bulgarien. På detta sätt förmådde ombuden investerarna att göra inbetalningar som omedelbart omhändertogs som brottsbyte. Investerarna förleddes sedan med hjälp av särskild programvara att tro att deras investeringar gått förlorade. Efter avdrag för personalkostnader och övriga kostnader för nämnda callcenter och de personer som arbetade där (inbegripet ombuden) kanaliserades nettovinningen från brotten – via omvägar för att dölja penningflödena – till MR och hans medbrottslingar. MR:s och hans medbrottslingars roll var att organisera verksamheten, som var en förutsättning för de enskilda bedrägerier som begicks av ombuden till men för enskilda skadelidande personer. MR ägnade sig således enbart åt ledningsuppgifter, medan ombuden i callcentren, som delades in i enheter på grundval av de skadelidandes modersmål (såsom den ”tyska kundtjänsten” för Tyskland och Österrike), leddes av avdelningschefer. Enligt vad den hänskjutande domstolen har kunnat konstatera är de gärningar som MR står åtalad för, och som låg till grund för såväl den tyska nationella arresteringsordern som den fällande domen i Landesgericht Wien (regiondomstolen i Wien), i detta avseende desamma.