Sjöfartslag

Legaldefinitioner 1

Punkt 3 Förslag till avgörande i mål C-163/96

De framträdande dragen i lagstiftningen före målet Porto di Genova kan beskrivas på följande sätt. Såsom framgår av förhandlingsrapporten i målet Porto di Genova förvaltades och reglerades italienska hamnar, för det första, av offentliga hamnmyndigheter (då som nu). Arbetstagare som anställts för hamnverksamhet bildade, för det andra, enligt artikel 110 i Codice della navigazione (sjöfartslag), bolag eller grupper (compagnie portuali, nedan kallade hamnbolag) som utgjorde egna juridiska personer men var underställda tillsyn av hamnmyndigheten. All ”lastning, lossning, omlastning, lagring och allmän hantering av varor och annan egendom ...” förbehölls, enligt artikel 110 i sjöfanslagen, sådana hamnbolag. Detta monopol förstärktes genom artikel 1172 i sjöfartslagen, i vilken det föreskrevs straffrättsliga påföljder för den som för hamnverksamhet använde en hamnarbetare som inte var knuten till ett hamnbolag. För det tredje var det enligt artiklarna 150, 152 och 156 i Regolamento per la Navigazione Marittima (sjöfartsförordning) obligatoriskt att registrera hamnarbetare som var anställda av hamnbolag i vederbörliga tillfälliga eller permanenta register, för vilket det krävdes italienskt medborgarskap.