Skäl 6

Legaldefinitioner 2

Punkt 203 C-611/22

Sett ur en systematisk synvinkel kan man av skälen i förordning nr 139/2004 dra slutsatsen att även om förordningen syftar till att införa ”[e]n ny rättsakt … i form av en förordning som möjliggör en effektiv kontroll av alla koncentrationer med avseende på deras verkningar på konkurrensstrukturen” (skäl 6), syftar förordningen även till att inrätta ett effektivt och förutsägbart kontrollsystem som tar hänsyn till behovet av rättssäkerhet och bygger på principen om en enda kontroll (”one-stop shop”) (skälen 8 och 11). Detta system bygger dels på en tydlig fördelning av de uppgifter som åligger kommissionen respektive medlemsstaterna, dels på en exakt definition av villkoren för anmälan och uppskjutande som gäller för parterna i en koncentration (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2007, Cementbouw Handel & Industrie/kommissionen, C‑202/06 P, EU:C:2007:814, punkterna 35–37 och där angiven rättspraxis).

Punkt 140 T-747/17

I den mån sökanden har hänvisat till förordning 2017/352 räcker det att konstatera, liksom kommissionen gjorde i skäl 111 i det angripna beslutet, att denna förordning varken har till syfte eller verkan att påverka de åtgärder som kommissionen vidtar på grundval av artiklarna 107 och 108 FEUF. I denna förordning, som syftar till att inrätta en ram för tillhandahållande av hamntjänster och gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar, föreskrivs tvärtom att den bör möjliggöra en ”rättvis och effektiv kontroll av statligt stöd” (skäl 6), att den ”bör inte utesluta möjligheten för behöriga myndigheter att bevilja ersättning för åtgärder som vidtagits för att fullgöra skyldigheten att tillhandahålla en allmännyttig tjänst, på villkor att ersättningen är förenlig med tillämpliga regler om statligt stöd” (skäl 32) och att ”[u]nder alla omständigheter måste efterlevnad av reglerna om statligt stöd säkerställas” (skäl 43).