Strafflagen

Legaldefinitioner 16

Punkt 15 C-215/24

I artikel 45 i código penal (strafflagen), med rubriken ”Ersättning av fängelsestraff med böter”, föreskrivs följande i punkterna 1 och 2: När ett fängelsestraff på högst ett år ådöms ska detta straff ersättas med ett bötesstraff eller ett annat lagstadgat straff som inte utgör ett frihetsberövande om nödvändigheten av att förhindra framtida brott inte kräver att fängelsestraffet verkställs. Om inbetalningen av bötesbeloppet uteblir ska den dömda personen avtjäna det ådömda fängelsestraffet. Bestämmelserna i artikel 49.3 i denna lag ska tillämpas analogt.”

Punkt 19 C-225/16

I enlighet med artikel 197 i Wetboek van Strafrecht (strafflagen), i dess lydelse enligt lag av den 10 mars 1984 (Stb. 1984, nr 91) som är tillämplig i det nationella målet, kan en utlänning som vistas i Nederländerna, trots att utlänningen är medveten om eller har rimliga skäl att anta att vederbörande med stöd av en lagbestämmelse har förklarats vara icke önskvärd, bland annat dömas till fängelse i högst sex månader.

Punkt 10 C-365/21

Vid ratificeringen av tillämpningskonventionen antog Förbundsrepubliken Tyskland en förklaring (BGBl. 1994 II, s. 631), med stöd av artikel 55.1 i konventionen, som bland annat anger att Förbundsrepubliken Tyskland inte är bunden av artikel 54 i tillämpningskonventionen när, i enlighet med artikel 55.1 b i konventionen, de gärningar som avses i den utländska domen utgör det brott som stadgas i 129 § Strafgesetzbuch (strafflagen).

Punkt 5 C-42/17

I artikel 157 i codice penale (strafflagen), i dess lydelse enligt legge n. 251 (lag nr 251) av den 5 december 2005 (GURI nr 285 av den 7 december 2005) (nedan kallad strafflagen), föreskrivs följande: ”Ett brott preskriberas när lika lång tid har förflutit som den i strafflagen föreskrivna maximala strafftiden för brottet i fråga, dock under alla omständigheter tidigast efter sex år när det gäller brott och fyra år när det gäller förseelser, även om enbart böter kan åläggas för dessa. …”

Punkt 34 C-603/22

Sąd Rejonowy w Słupsku (Distriktsdomstolen i Słupsk, Polen), som är den hänskjutande domstolen i förevarande mål, har att pröva ett brottmål mot M.S., J.W. och M.P. (nedan tillsammans kallade de misstänkta minderåriga), vilka åtalats för att ha brutit sig in i en nedlagd semesteranläggning i Ustka (Polen) (nedan kallade de omtvistade omständigheterna), och således förorsakat M.B. och B.B., företrädda av konkursförvaltaren, D.G., skada. Inbrottet utgjorde ett brott enligt Kodeks karny (strafflagen), som kan ge upp till ett års fängelse.

Punkt 9 C-646/17

I artikel 61 i Codice penale (strafflagen), vilken har rubriken ”Allmänna försvårande omständigheter”, anges i punkt 7 följande: ”I den mån följande omständigheter inte utgör de omständigheter som konstituerar brottet eller utgör särskilda försvårande omständigheter, försvårar de brottet: … vid egendomsbrott avseende privata tillgångar eller brott som skadar sådana tillgångar och brott som begåtts i vinstsyfte, att målsäganden orsakats allvarlig skada på sina privata tillgångar”.

Punkt 10 C-655/21

I artikel 172b i Nakazatelen kodeks (strafflagen), i den lydelse som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet (nedan kallad strafflagen), föreskrivs följande: Den som utan tillstånd från innehavaren av ensamrätten använder ett varumärke i näringsverksamhet … döms till fängelse i högst fem år och böter på upp till fem tusen [bulgariska leva (BGN)]. Om den gärningen som avses i punkt 1 begås upprepade gånger eller orsakar betydande skadeverkningar ska straffet vara fängelse i fem till åtta år och böter på 5000 – 8000 BGN. Föremålet för brottet ska konfiskeras till förmån för staten oavsett vem som äger föremålet.”

Punkt 9 C-717/18

I artikel 578 i Código Penal (strafflagen), i den lydelse som var i kraft vid tidpunkten för omständigheterna i det nationella målet, föreskrevs ett fängelsestraff på högst två år för förhärligande av terrorism och förnedring av offer för terrorism.

Punkt 15 C-806/18

I artikel 197 i Wetboek van Strafrecht (strafflagen), i dess lydelse enligt lag av den 15 december 2011 (Stb. 2011, nr 663) (nedan kallad strafflagen), kan en tredjelandsmedborgare som vistas i Nederländerna, trots att vederbörande är medveten om eller har rimliga skäl att anta att den med stöd av en lagbestämmelse har förklarats vara icke önskvärd, eller att ett inreseförbud har utfärdats gentemot denne i enlighet med artikel 66a.7 Vw, bland annat dömas till fängelse i högst sex månader.

Punkt 2 Förslag till avgörande i mål C-153/00

I den belgiska lagstiftningen regleras sekretess i artikel 458 i code pénal (strafflagen). I denna bestämmelse föreskrivs följande: ”Läkare, kirurger, militärläkare, apotekare, barnmorskor och övriga personer som genom sin ställning eller under sin yrkesutövning har anförtrotts sekretessbelagda uppgifter och som röjer dessa uppgifter, döms till fängelse i lägst åtta dagar och högst sex månader och till böter på lägst 100 franc och högst 500 franc, såvida de inte har kallats att vittna i domstol eller inför en parlamentarisk utredningskommission eller är förpliktade enligt lag att tillkännage dessa uppgifter.”

Punkt 10 Förslag till avgörande i mål C-340/14

Enligt artikel 3.32.1 är innehavaren och föreståndaren i en bordellrörelse skyldiga att säkerställa att a) verksamheten inte leder till att de prostituerade utsätts för brott enligt artikel 273f i Wetboek van Strafrecht (strafflagen), b) verksamheten uteslutande bedrivs av prostituerade som innehar giltigt uppehållstillstånd eller för vilka innehavaren har tillstånd enligt artikel 3 i Wet arbeid vreemdelingen (lag om anställning av utländska medborgare) och c) kunderna inte riskerar att utsättas för brott som rån, stöld, bedrägeri eller liknande brott. Enligt artikel 3.32.3 ska innehavaren av en fönsterbordellverksamhet säkerställa att de prostituerade som arbetar i verksamheten inte utsätter omgivningen för allvarliga störningar, inte överträder bestämmelserna i artikel 2.12.4 och inte stör allmän ordning.

Punkt 1 Förslag till avgörande i mål C-42/17

Inom ramen för förevarande begäran om förhandsavgörande har Corte costituzionale (Författningsdomstolen, Italien) frågat domstolen i vilken utsträckning de nationella domstolarna är förpliktade att fullgöra den skyldighet som domstolen slog fast i domen av den 8 september 2015, Taricco m.fl., vilken består i att under pågående straffrättsliga förfaranden underlåta att tillämpa artikel 160 sista stycket och artikel 161 andra stycket i codice penale (strafflagen).

Punkt 10 Förslag till avgörande i mål C-685/15

Enligt 52 § stycke 1 i samma lag skulle mindre allvarliga överträdelser behandlas som administrativa överträdelser, och de administrativa myndigheterna kunde påföra böter på upp till 22000 euro. Enligt 52 § stycke 2 skulle förfarandet avseende grövre överträdelser vara det som föreskrivs för brott enligt Strafgesetzbuch (strafflagen). 53 § gav de administrativa myndigheterna rätt att ta spelautomater i beslag vid misstanke om överträdelse av det monopol på hasardspel som enligt denna lag innehades av staten.

Punkt 19 Förslag till avgörande i mål C-746/18

Den 25 februari 2016 utfärdade en biträdande åklagare vid distriktsåklagarmyndigheten i Viru ett tillstånd till den brottsutredande myndigheten, att i syfte att utreda ett brott enligt 303 punkt 1 i Karistusseadustik (strafflagen), inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation hänförlig till de sju abonnentnummer som använts av H.K. för tidsperioden från den 1 mars 2015 till den 19 februari 2016 från en leverantör av elektroniska kommunikationstjänster enligt 111 §1 punkt 2 i lagen om elektronisk kommunikation.

Punkt 13 Förslag till avgörande i mål C-806/18

I artikel 197 i Wetboek van Strafrecht (strafflagen), i dess lydelse enligt lag av den 15 december 2011 (Stb. 2011, nr 663), kan en utlänning som vistas i Nederländerna, trots att utlänningen är medveten om eller har rimliga skäl att anta att den med stöd av en lagbestämmelse har förklarats vara icke önskvärd, eller att ett inreseförbud har utfärdats gentemot denne i enlighet med artikel 66 a.7 Vw, bland annat dömas till fängelse i högst sex månader.

Punkt 181 T-272/21

I förevarande fall är det dessutom utrett att det rättsliga förfarandet inleddes mot sökandena på grund av misstanke om brott enligt Ley Orgánica del Código Penal (strafflagen), som var i kraft såväl vid tidpunkten för gärningarna som vid tidpunkten för de angripna besluten.