Uppenbar försumlighet

Legaldefinitioner 1

Punkt 72 Förslag till avgörande i mål C-48/98

Det förefaller av begäran om förhandsavgörande som om den nationella domstolen har förmåtts att ställa denna fråga med hänsyn till mindre språkliga skillnader mellan de oaktsamhetsbegrepp som används i bestämmelserna om återbetalning och eftergift av tullavgifter (artikel 239 i tullkodexen och artiklarna 899 och 905 i tillämpningsföreskrifterna) och i bestämmelserna om uppkomsten av tullskulder (artikel 859 i tillämpningsföreskrifterna). Även om man i den engelska och den franska språkversionen av tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna använder samma termer, ”obvious negligence” och ”négligence manifeste”, i alla bestämmelser, innehåller den tyska regleringen något olika termer. I artiklarna 239, 899 och 905 används termen ”offensichtlichte Fahrlässigkeit” (uppenbar vårdslöshet) medan man i artikel 859 hänvisar till ”grobe Fahrlässigkeit” (uppenbar försumlighet). Dessutom, i artikel 212a, som utvidgar området för undantag från tullavgifter genom att föreskriva att sådan befrielse också skall tillämpas bland annat då ”den berörda partens uppträdande inte låter förmoda bedrägligt förfarande eller påtaglig försummelse”, (”neither fraudulent dealing nor manifest negligence” i den engelska språkversionen) hänvisar man i den franska versionen återigen till ”negligence manifeste”, medan man i den tyska versionen använder termen ”offenkundige Fahrlässigkeit” (påtaglig försummelse). Dessa skillnader i engelsk och tysk terminologi har föranlett den nationella domstolen att ställa frågan om en tullskuld som uppkommit på grund av uppenbar försumlighet i den mening som avses i artikel 859 ändå kan återbetalas eller efterges.