Vecko- eller dygnsvila

Legaldefinitioner 1

Punkt 28 Förslag till avgörande i mål C-297/99

Den tredje invändningen avser domstolens konstaterande i fråga om tidpunkten då arbetsdagen börjar. Man kan härvid notera att domarna i målen Van Swieten och Michielsen och GTS bygger på tanken att förarens arbetsdag — när det gäller körtid eller all annan arbetstid — börjar då färdskrivaren aktiveras och att det innan dess endast kan förekomma en viloperiod (vecko- eller dygnsvila). Den tid föraren behöver för att ta sig från sin bostad till den plats där han övertar fordonet skulle således inte kunna anses som arbetstid och det kan följaktligen inte finnas någon skyldighet att registrera denna tid på färdskrivarens diagramblad. En sådan tolkning av dessa två mål framstår dock som överdrivet snäv. Domstolen har enligt min mening velat syfta på de fall då föraren vanligtvis är bosatt i närheten av, sin arbetsplats. För att definiera när arbetsdagen börjar har domstolen valt att använda en formulering som grundar sig på rådande värderingar och faktiska förhållanden, snarare än att fastställa en klar avgränsning av vilka olika aktiviteter en arbetsdag kan bestå av, som dels inte kan betraktas som vila, dels utförs av föraren innan han övertar fordonet. Kommissionen har i sin inlaga tolkat artikel 15.2 i förordning nr 3821/85 på ett korrekt sätt. Denna artikel utesluter mycket riktigt inte möjligheten att registrera aktiviteter som äger rum innan fordonet tas över. Ur handlingarna framkommer att både Förenade kungariket och Sverige stödjer denna tolkning, som jag också ansluter mig till. Följaktligen skall även den tredje invändningen ogillas.