Videokassett

Legaldefinitioner 2

Punkt 17 Förslag till avgörande i mål C-61/97

För att komplettera den rättsliga bedömning som är nödvändig för att besvara den nationella domstolens frågor skall jag kort beröra frågan huruvida artiklarna 85 och 86 i fördraget har åsidosatts i förevarande mål. Enligt min uppfattning är det emellertid inte möjligt att konkret ta ställning till denna fråga, eftersom beslutet om hänskjutande inte innehåller någon beskrivning av det beteende från sökandenas sida vars inverkan på konkurrensen Retten i Aalborg önskar en bedömning av. Det har således inte lämnats någon närmare redogörelse för avtal eller samordnade förfaranden som skulle kunna påverka konkurrensen (eventuella licensavtal mellan sökandena och producenterna eller eventuella horisontella avtal mellan de sökande som är medlemmar i FDV) eller för ett beteende genom vilket sökandena skulle ha missbrukat sin eventuella kollektivt dominerande ställning (eventuell vägran att tillåta Laserdisken att hyra ut de importerade laserskivorna eller den påstådda vägran att till Laserdisken för bruk i enlighet med ett licensavtal även upplåta de videokassetter som har framställts av sökandena). I den nationella domstolens beslut om hänskjutande har det endast i mycket generella ordalag hänvisats till sådana avtal och/eller former av beteenden. De innebär enligt de upplysningar som finns tillgängliga att det ges samtycke till uthyrning av egna produkter (videokassetter), samtidigt som det förbjuds att hyra ut importerade produkter (laserskivor), som hyrs ut i en annan medlemsstat av tredje man (inte importören) med underförstått samtycke från innehavaren av ensamrätten till mångfaldigande och spridning. I avsaknad av närmare upplysningar är detta exakt vad den ensamrätt som upphovsmannen eller dennes rättighetsinnehavare innehar lagligen ger dem möjlighet att göra under de här beskrivna omständigheterna (förvärv av en ensamrätt till uthyrning genom ett licensavtal). Jag vill emellertid trots detta påpeka att jag inte vill utesluta att konkurrensreglerna kan vara relevanta vid bedömningen av om de faktiska och rättsliga omständigheterna i målet är förenliga med gemenskapsrätten, vilket det ankommer på den nationella domstolen att bedöma. Enligt min mening är det till exempel relativt klart, och Laserdisken har påpekat detta under hela förfarandet, att om sökandena utnyttjar sin ensamrätt till uthyrning negativt, endast i syfte att förhindra att det i Danmark byggs upp en marknad för uthyrning av laserskivor — med den följden att berörda danska konsumenter blir tvungna att köpa produkterna till ett högre pris, även om de skulle föredra att hyra dessa — kan ett sådant beteende hindra konkurrensen på marknaden. Retten i Aalborg har emellertid inte enligt min mening i tillräcklig grad redogjort för de faktiska omständigheterna i målet i denna del av frågan och har således inte möjliggjort för domstolen att tillhandahålla den nationella domstolen en ändamålsenlig tolkning av artiklarna 85 och 86. Denna omständighet utgör emellertid inget hinder för att den nationella domstolen i samma mål vid denna på nytt, om den anser det finnas ett behov, begär en tolkning av domstolen genom en begäran om förhandsavgörande.

Punkt 5 Förslag till avgörande i mål C-61/97

Enligt FD V är svarandens påpekande, att de bolag som FDV företräder har gett tillstånd till uthyrning av de omtvistade filmerna i Danmark, men på en annan fysisk upptagning (videokassett), helt och hållet irrelevant. Till följd av den aktuella rättighetens karaktär kan upphovsmannen helt enkelt, vid försäljningen av den fysiska upptagningen, förbjuda att det skyddade filmverket senare erbjuds till uthyrning. Om upphovsmannen senare beslutar sig för att tillåta uthyrning av enskilda exemplar, skulle han därvid kunna uppnå största möjliga ekonomiska vinst av det kommersiella utnyttjandet genom att begränsa licensavtalen till att bara omfatta ett visst område, en viss tidsperiod, en enskild licensinnehavare (exklusiv licens) eller en bestämd fysisk upptagning. För vad som är relevant i detta mål kan upphovsmannen till exempel tillåta uthyrning av ett filmverk på videokassett, men inte på laserskiva. Enligt sökandena åsidosätts följaktligen ensamrätten till uthyrning varje gång en videokassett eller en laserskiva uthyrs utan upphovsrättsinnehavarens samtycke. Om domstolen skulle godta Laserdiskens argument, skulle ett underförstått eller förmodat samtycke från upphovsmannen i en medlemsstat medföra att den berörde inte skulle kunna motsätta sig att exemplar av det skyddade filmverket erbjöds till uthyrning i importmedlemsstaten även om han tillerkänns denna rätt i den sistnämnda medlemsstaten. Följden blir att upphovsmannen berövas möjligheten att erhålla en ersättning som motsvarar antalet faktiska uthyrningtillfällen, vilket strider mot domstolens dom i målet Warner Brothers och Metronome Video. Den danska, den franska, den finska och den brittiska regeringen samt kommissionen förefaller i allt väsentligt att dela denna uppfattning.