Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående det framtida statsskicket
Nr 15
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående det framtida statsskicket.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna 1971: 1 av herr Hermansson i Stockholm (vpk) m. fl. samt 1971: 117 av herr Sjöholm (fp).
Hemställan avser i motionen 1971: 1: »att riksdagen fattar ett principbeslut om övergång till republik så att detta kan ikraftträda vid den nuvarande troninnehavarens frånträde»; samt
i motionen 1971: 117: »att riksdagen m åtte besluta att hos Kungl. M aj:t begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning i fråga om det fram tida statsskicket i vad det avser monarki eller republik».
Frågans tidigare behandling
Frågor rörande statsformen och statschefens ställning har vid ett flertal tillfällen upptagits i motioner. Sålunda avslogs vid nio riksdagar under åren 1912— 1933 motioner, i vilka ifrågasatts övergång från monarkiskt till republikanskt statsskick. Vid ettvart av dessa tillfällen hade motionerna avstyrkts av konstitutionsutskottet (KU 1912: 38, 1914: B 18, 1919: 48, 1920: 40, 1924: 17, 1925: 5, 1928: 1, 1932: 1 och 1933: 8). Någon närm are redogörelse för dessa äldre riksdagsärenden torde inte vara påkallad i detta sammanhang.
Efter år 1933 aktualiserades frågan först vid 1958 års A-riksdag. I motioner hemställdes då, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att åt den år 1954 tillsatta författningsutredningen även skulle uppdragas att genomföra en förutsättningslös utredning angående statschefens ställning i en modern svensk parlamentarisk demokrati, omfattande både de konstitutionella och de representativa sidorna av skilda system. I sitt utlåtande (KU 1958: A 14) över motionerna återgav konstitutionsutskottet vissa delar av författningsutredningens direktiv och uttalade därefter, att det enligt dess bedömning föll under utredningens redan givna uppdrag att i viktiga delar ompröva jämväl statschefens ställning i en modern parlamentarisk demokrati. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet, som inhäm tat att författningsutredningens arbete kunde beräknas bli slutfört under år 1959, en skrivelse till Kungl. M aj:t med begäran om utredning i motionernas syfte. Utskottet hemställde, att motionerna måtte anses besvarade med vad sålunda anförts, vilket bifölls
av riksdagen. Utskottets dåvarande ordförande uttalade i ett särskilt yttrande, att han till alla delar biträdde utskottets motivering men i klarhetens intresse hellre sett att i hemställan använts den sedvanliga formen för avslag. Fem ledamöter reserverade sig för avslag, medan tre reserverade sig för bifall till motionerna.
Författningsutredningen berörde statschefens ställning i motiven till sitt förslag till ny regeringsform (SOU 1963: 17, s. 135 ff.). Utredningen uttalade till en början, att den inte haft att pröva den principiella frågan om statsformen. Direktiven förutsatte att den avsedda moderniseringen av författningen, inbegripet grundlagfästandet av det parlamentariska styrelsesättets grundläggande principer, skulle genomföras utan övergivande av den monarkiska statsformen. Utredningens förslag framlades därför utan diskussion av statsformen. Dock föreslogs att de grundlagsstadganden, som nu ålägger riksdagen att välja nytt konungahus därest det regerande utslocknar på manssidan, skall ersättas med en bestämmelse, som endast föreskriver, att riksdagen i den angivna situationen skall utse ny statschef. Utredningen framhöll, att ett sådant stadgande inte skulle prejudicera i någon riktning utan endast ge frihet att välja mellan monarkisk och republikansk statsform.
I motion vid 1966 års riksdag hemställdes om parlamentarisk utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati med uppgift att även pröva principfrågan om statsformen. Utskottet fann i sitt utlåtande (KU 1966: 10) inte anledning att upptaga frågan om monarkiskt eller republikanskt statsskick till behandling, utan ansåg det i stället angeläget, att de författningspolitiska frågor, som under lång tid diskuterats, fick en snabb lösning. A tt taga upp nya, hittills inte närmare berörda spörsmål till utredning skulle försena genomförandet av de angelägna reformer, som redan varit föremål fö r utredning och överläggningar, varför utskottet avstyrkte motionerna. Tio ledamöter reserverade sig och uttalade att någon prövning av frågan som utskottet förutsatte år 1958, inte hade genomförts av författningsutredningen, vars betänkande gav en helt otillräcklig belysning av den därmed förenade problematiken. M ed hänsyn härtill fann sig reservanterna böra i anledning av förevarande motioner tillstyrka en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan att en sådan utredning nu kommer till stånd, som åsyftades i motionerna. Riksdagen biföll reservationen.
1966 års riksdag behandlade även motioner angående folkomröstning i frågan om statsformen. I sitt utlåtande (KU 1966: 11) över dessa motioner ansåg sig utskottet med hänsyn till utgången inom utskottet av motionsärendet om statschefens ställning sakna anledning att ingå på en närm are prövning av motionsyrkandet. Utskottet avstyrkte enhälligt motionerna och riksdagen följde utskottet.
I direktiven för den år 1966 tillkallade grundlagberedningen anförs bl. a.: »Statschefens ställning i en sådan modem parlamentarisk demo
krati bör, såsom riksdagen nyligen beslutat (rskr. 1966: 80), tas upp till prövning vid en total författningsrevision.»
Som svar på en interpellation angående uppdrag för grundlagberedningen att utreda statschefens ställning i en republik anförde dåvarande statsministern den 31 oktober 1968 (1968 II 34: 12) att direktiven kvarstod oförändrade samt att det inte ansetts vare sig lämpligt eller möjligt att fastställa en detaljerad tidsplan för återstoden av grundlagberedningens utredningsuppdrag.
Utskottet
Med anledning av motionen 1971: 1, vari hemställes om principbeslut av riksdagen om övergång till republik, vill utskottet till en början erinra om att riksdagen ej kan fatta sådant beslut, då ändring av statsskicket endast kan ske i den ordning grundlagarna anger.
Frågan om statschefens ställning i en modem parlamentarisk demokrati övervägs för närvarande inom grundlagberedningen, som enligt vad utskottet erfarit avser att framlägga förslag härom under innevarande mandatperiod.
Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionerna
1) 1971: 1 samt
2) 1971: 117.
Stockholm den 23 februari 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Nelander (fp), Henningsson (s)*, fru Thunvall (s)*, herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson i Stockholm (s), W em er i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*, Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga (fp) och Schött (m). * Ej närvarande vid justeringen.