Bet. 1971:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av i motion i detta ämne vid årets riksdag

Typ: Betänkande
Datum: 1971-02-03
Källa: data.riksdagen.se

Konstitutionsutskottets betänkande nr 6 år 1971 KU 1971

Nr 6

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av motion i detta ämne vid årets riksdag.

Ärendet

V id 1970 års riksdag antogs sorn vilande ett förslag till ändrad lydelse av 87 § regeringsform en, enligt vilket bestäm m elserna om skyldighet i vissa fall fö r K ungl. M ajit att inhäm ta lagrådets y ttran d e skulle u p p h ävas. D etta förslag, som fram går av bilaga, anm äls härm ed fö r riksdagen.

U n d er den allm änna m otionstiden vid årets riksdag väcktes av h e rr H ernelius (m) m otionen n r 534 m ed hem ställan »att riksdagen förkastar det fö rra året som vilande antagna förslaget till ändring i regeringsform en angående lagrådet». M otionens främ sta syfte uppges vara att påm in n a om att votering kan förväntas i kam m aren. M otionen h a r av kam m aren hänvisats till konstitutionsutskottet.

Utskottet

U tskottet hänvisar beträffande det vilande grundlagsändringsförslaget till propositionen 1970: 24 och sitt eget betänkande 1970: 20, i vilket u tskottet efter lottning tillstyrkte förslaget. M ot utskottets yttrande anfördes reservation, m en riksdagen antog förslaget som vilande. D en m otion i frågan, som väckts vid årets riksdag, avser a tt förslaget skall fö rkastas. D en slutliga behandlingen av vilande förslag till grundlagsändring innebär enligt riksdagsordningen, att riksdagen — efter en anm älan av konstitutionsutskottet, vilken in n eb är en expeditionsåtgärd som företas enligt praxis, u ta n föreskrift i grundlag eller annan författning — på fram ställda propositioner beslutar om antagande eller förkastande. D et av m otionären fram ställda y rkandet kom m er u n d er riksdagens prövning red a n p å gru n d av riksdagsordningens föreskrifter och behöver d ä rfö r inte föranleda någon särskild åtgärd. U tskottet gör n u ej heller något eget u ttalande i fråga om det vilande förslagets antagande eller fö rk astande.

U tskottet får

1. anm äla det vilande förslag till ändring av 87 § regeringsfor

m en som fram går av bilaga till d etta betänkande;

Riksdagen 1971. 4 sami. N r 6

2. hem ställa a tt m otionen n r 534 — under hänvisning till vad

ovan anförts — inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 februari 1971 P å konstitutionsutskottets vägnar G E O R G P ET T E R S SO N

Närvarande: h erra r Pettersson i V isby (s), Larsson i L u ttra (c), H en ningsson (s), H em elius (m), Boo (c), Johansson i T rollh ättan (s), A hlm ark (fp), M ossberg (s), Pettersson i ö r e b ro (c), A ndersson i Stockholm (s). Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), G ustavsson i Ängelholm (s) och M olin (fp).

Särskilt yttrande

av h errar A hlm ark (fp) och M olin (fp):

Riksdagens behandling av de vilande grundlagsförslagen inskränker sig till antagande eller förkastande därav. Ä ndringar och kom pletteringar ä r n u inte m öjliga att göra.

D ärem o t säger grundlagarna ingenting om det sätt på vilket konstitutionsutskottet skall behandla m otioner m ed anledning av vilande grundlagsförslag. 64 § riksdagsordningen ger utrym m e för olika praxis. 1969 behandlades två likalydande m otioner av konstitutionsutskottet m ed an ledning av d å vilande grundlagsförslag (K U n r 2 1969). O ckså i å r har, som fram g år av betänkandena n r 6 o ch 7, två m otioner (nr 534 och 535) väckts med anledning av vilande ändringar av v år författning.

Sedan en m otion rem itterats till utskott föreligger endast en möjlighet för utskottet att avstå från en sakbehandling. D et ä r a tt m ed stöd av 30 § riksdagsstadgan återsända m otionen fö r att påkalla prövning i k am m aren, huruvida utskottet h ar a tt behandla m otionen eller ej. K onstitutionsutskottet kan således n u inte utan vidare avstå frå n en sakbehandling av m otionerna.

E nligt v år m ening borde konstitutionsutskottet ha fullföljt och u tvecklat den förskjutning av praxis, som inleddes 1969, genom att nu sakbehandla m otionerna och d ärm ed de vilande grundlagsförslagen m ed u tgångspunkt från att valet m åste stå m ellan antagande och förkastande av dessa. I en ny riksdag (och d ärm ed ett n y tt utskott) kan m ajoritetsläget h a fö rän d rats i någon eller flera av dessa frågor, och en m otivering till en sådan fö rän d rad uppfattning borde k u n n a kom m a till u ttryck i u tskottets utlåtande.

B eslutssituationen ä r i dag en annan än 1970. F ö rra året kunde m an än d ra och form ulera om i grundlagsförslagen. N u m åste m an välja m ellan de vilande förslagen och de ännu gällande grundlagarna, vilket är något annat.

U tskottens betänkanden avser bl. a. a tt ge vägledning åt riksdagsledam öterna och allm änheten in fö r deb atter i kam m aren. A v dem kan m an avläsa partiernas ställningstaganden och argum ent i sakfrågorna. Vi kan inte förstå v arfö r riksdagsledam öterna och m assm edia just i grundlagsfrågor inför den an d ra behandlingen skall stå utan sådan inform ation genom a tt konstitutionsutskottet inte vill sakbehandla m otioner om vilande författningsändringar.

Vi anser alltså att utskottet borde ha genom fört en sakgranskning av m otionerna n r 534 och n r 535 och därm ed av de vilande förslagen. E n sådan granskning strider p å intet sä tt m ot författningen. E ftersom m ajoriteten i utskottet h ar avvisat e tt sådant fö rfaran d e u tg å r vi frå n att grundlagberedningen ta r u p p d en n a principfråga till granskning och sen are lägger fra m förslag.

I de sakfrågor, som m otionerna ta r upp, h a r vi h ä r inte m öjlighet att u ttrycka åsikter, eftersom utsk o ttet inte genom fört någon sakgranskning av dem .

Bilaga

Förslag till

ändring i regeringformen1

§ 87.

(Nuvarande lydelse)	(Föreslagen lydelse)
l:o . Riksdagen äge gem ensam t m ed K onungen m akt att stifta allm än civil- och krim inallag ävensom krim inallag fö r krigsm akten och att sådan fö ru t stiftad lag förän d ra och upphäva. Ej m å K onungen u tan riksdagens sam tycke, och icke riksdagen utan K onungens, någon ny lag göra eller g am m al avskaffa. F rå g o r härom m å i riksdagen k u n n a väckas och skola, sedan vederbörande utskott d ä röver blivit hört, av riksdagen avgöras. B eslutar riksdagen fö r sin del någon ny lag eller gam m al lags upphävande eller förändring, avläm nas förslag därom till K onungen, som inhäm te statsrådets och lagrådets ta n k a r däröver, och sedan H an Sitt beslut fattat, meddele riksdagen antingen Sitt sam tycke till dess åstundan eller Sina skäl att d et vägra. K an K onungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och m eddela Sitt beslut, vare H an o förhindrad a tt före nästföljande riksdags ö p pnande eller, därest d en n a öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, senast tio dagar e fte r öppnandet fö rslaget ord ag ran t bifalla och allm än kungörelse därom utfärda. S ker det ej, anses förslaget hava förfallit, och K onungen u n d errätte d å riksdagen vid dess nästa sam m ankom st om de skäl, som h in d rat förslagets antagande. F in ner K onungen gott någon lagfråga fö r riksdagen fram ställa, äske H an statsrådets och lagrådets yttrande däröver, sam t m eddele Sin propo- 1 Omtryckt 1969: 795.	l:o . Riksdagen äge gem ensam t med K onungen m akt a tt stifta allm än civil- och krim inallag ävensom krim inallag för krigsm akten och att sådan fö ru t stiftad lag fö rän d ra och upphäva. Ej m å K onungen u ta n riksdagens sam tycke, och icke riksdagen u ta n K onungens, någon ny lag göra eller gam m al avskaffa. F rå g o r h ärom m å i riksdagen kunna väckas och skola, sedan vederbörande utskott däröver blivit hört, av riksdagen avgöras. B eslutar riksdagen för sin del någon ny lag eller gam m al lags upphävande eller fö rän d ring, avläm nas förslag däro m till K onungen, som inhäm te statsrådets ta n k a r däröver, och sedan H an Sitt beslut fattat, m eddele riksdagen antingen Sitt sam tycke till dess åstundan eller Sina skäl att det vägra. K an K onungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och m eddela Sitt beslut, vare H an o förhindrad a tt före nästföljande riksdags öppnande eller, därest denna öppnas inom tio dag ar från den föregående riksdagens slut, senast tio d agar efter ö p pnandet förslaget ord ag ran t bifalla och allm än kungörelse d ärom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava förfallit, och K onungen underrätte då riksdagen vid dess nästa sam m ankom st om de skäl, som hindrat förslagets antagande. F in n er K onungen gott någon lagfråga för riksdagen fram ställa, äske H an statsrådets yttrande däröver, sam t meddele Sin proposition tillika
(N uvarande lydelse)	(Föreslagen lydelse)
sition tillika med berö rd a yttran den åt riksdagen, som m ed frågan vidare fö rfar, såsom i riksdagsordningen sägs.	m ed berörda yttrande åt riksdagen, som med frågan vidare fö rfar, såsom i riksdagsordningen sägs. Har Konungen inhäm tat yttrande från lagrådet, fogas jäm väl detta vid propositionen.
2:o. Riksdagen äge ock gem ensam t m ed K onungen stifta, förändra eller upphäva kyrkolag; dock att därvid erfordras sam tycke jäm väl av allm änt kyrkom öte. Över förslag angående dylik lag skola, på sätt i m om . 1 sägs, statsrådets och lagrådets ta n k ar inhäm tas och jäm te K onungens proposition, då sådan göres, riksdagen meddelas. H a r ej förslag, varom n u fråga är, före öppnandet av riksdagen näst efter den, som fram ställt eller antagit förslaget eller, därest nästföljande riksdag öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, senast tio d agar efter öppnandet blivit såsom lag genom allm än kungörelse utfärd at, vare det förfallet, och K onungen u n d errätte då riksdagen om de skäl, som hin d rat förslagets antagande.	2:o. Riksdagen äge ock gem ensam t m ed K onungen stifta, fö rän d ra eller up p h äv a kyrkolag; dock att därvid erfordras sam tycke jäm väl av allm änt kyrkomöte. Ö ver förslag angående dylik lag skola, p å sätt i m om . 1 sägs, statsrådets ta n k a r inhäm tas och jäm te K onungens proposition, då sådan göres, riksdagen m eddelas. Har Konungen inhämtat y ttrande från lagrådet, överlämnas jäm väl detta till riksdagen. H a r ej förslag, varom n u fråga är, före öppnandet av riksdagen näst efter den, som fram ställt eller antagit förslaget eller, därest nästföljande riksdag öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, senast tio d agar efter öppnandet blivit såsom lag genom allm än kungörelse u tfärd at, vare det fö rfallet, och K onungen u n derrätte då riksdagen om de skäl, som hindra t förslagets antagande.

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 7 1 2 0 5 2