Nr 14: Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning; Nr 15: Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående urval av elever till de spärrade utbildningslinjerna

Utbildningsutskottets betänkanden nr 14— 15 år 1973

Nr 14

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning.

Motionen

I m otionen 1973: 1303 av herr N ordstrandh m. fl. (m) hemställs att riksdagen till ledning för det fortsatta utredningsarbetet godkänner de riktlinjer för utformning av kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning som förordas i motionen.

M otionärernas förslag innebär ändring av de av 1972 års riksdag antagna riktlinjerna för en reform ering av reglerna om behörighet, urval m. m. för den högre utbildningen. I m otionen 1973: 1303 redovisas ånyo de riktlinjer som enligt motionen 1972: 1681 borde vara vägledande för en reform -av gymnasieskolans kompetensvärde och hemställs om riksdagens antagande av desamma.

1972 års riksdagsbeslut

Kungl. M aj:t föreslog i propositionen 1972: 84 riksdagen a tt godkänna vissa riktlinjer för en reformering av reglerna om behörighet, urval m. m. för tillträde till högre utbildning. Propositionen föranledde tre följdmotioner, bland dem m otionen 1972: 1681. I betänkandet 1972:31 redovisade utbildningsutskottet sina ställningstaganden till propositionen och motionsyrkandena. I fråga om bl. a. allm änna behörighetskrav, särskilda behörighetsvillkor och urval till högre utbildning förelåg reservationer beträffande den av m ajoriteten företrädda meningen, vilken överensstämde med Kungl. M aj:ts förslag. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottsm ajoritetens förslag (rskr 1972: 240). Genom statsm akternas sålunda fattade beslut h ar den allm änna behörigheten för högre utbildning i huvudsak lagts fast.

Direktiv för kompetenskommittén

I propositionen 1972: 84 angavs a tt fortsatt planerings- och utredningsarbete var nödvändigt bl. a. i fråga om de särskilda förkunskapskraven. I enlighet med Kungl. M aj:ts bemyndigande tillkallades den 30 juni 1972 sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetensvärde (kompetenskommittén).

Av direktiven för kom m ittén fram går a tt till grund för utredningsarbetet skall ligga vad som anförts i propositionen 1972: 84 samt riks-

1 Riksdagen 1973. 14 sami. N r 14— 15

dagens uttalanden i anslutning härtill. Huvuduppdraget för de sakkunniga anges vara a tt på grundval av statsm akternas beslut lägga fram förslag om särskilda förkunskapskrav, om urvalsregler samt om organisationen av antagningen och därmed sammanhängande problem. I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av ett nytt regelsystem skall enligt direktiven siktet vara inställt på m itten av 1970-talet. De sakkunnigas arbete bör därför planeras så att en proposition kan läggas fram till 1975 års riksdag.

Utskottet

I m otionen 1973: 1303 hemställs om en genomgripande omprövning av riksdagens i m aj 1972 fattade beslut i anledning av Kungl. M aj:ts i propositionen 1972: 84 framlagda förslag angående gymnasieskolans kompetensvärde, m. m.

Enligt utskottets mening h ar inte några omständigheter redovisats i m otionen eller i övrigt fram kom m it som bör föranleda den begärda omprövningen. U tskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1973: 1303.

Stockholm den 27 m ars 1973

P å utbildningsutskottets vägnar STIG A LEM Y R

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), W ikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), M årtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Nilsson i N orrköping (s).

Reservation

av herr N ordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

U tskottet anser a tt de riktlinjer som enligt direktiven till kompetenskom m ittén skall ligga till grund för kommitténs arbete kom m er att resultera i reformförslag som, om de genomförs, skulle få ödesdigra konsekvenser fram för allt för kvaliteten inom svenskt utbildningsväsen. D et är därför av största vikt a tt 1972 års riksdagsbeslut omprövas. I m otionen 1973:1303 har enligt utskottets mening angivits riktlinjer som främ jar utarbetande av väl avvägda och ändamålsenliga kompetensregler och som även i övrigt pekar på lämpliga lösningar.

U tskottet stöder därvid sin uppfattning på de motiveringar och synpunkter som framfördes i motionen 1972: 1681. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet a tt riksdagen ger Kungl. M ajit till känna att kompetenskommitténs arbete bör grundas på i m otionen 1973: 1303 förordade riktlinjer. U tskottet hemställer a tt riksdagen med bifall till motionen 1973: 1303 som sin mening ger Kungl. M ajit till känna vad utskottet anfört angående riktlinjer för kompetenskommitténs arbete.

Särskilt yttrande

av herrar W ikström (fp) och Richardson (fp): I direktiven till 1965 års kompetensutredning har förutsatts att »utgångsnivån för universitets- och högskolestudierna skall vara oförändrad». Enligt propositionen 1972: 84 (s. 88) bör denna utgångspunkt alltjäm t gälla, vilket inte heller ifrågasatts av riksdagen (UbU 1972: 31, rskr 1972: 240). Vid behandlingen av den nyssnämnda propositionen framhöll vi emellertid a tt det, för a tt principen om en oförändrad utgångsnivå i de eftergymnasiala studierna skall bli meningsfull och för att garantier skall finnas för a tt de studerande har en faktisk och inte bara formell behörighet för dessa studier, måste krävas att en linje eller kurs inte bara är »genomgången» utan också att den är genomgången med ett godtagbart resultat. I reservation anförde vi vidare a tt ett grupprelaterat betygssystem ger ofullständig och osäker upplysning om elevernas kunskaper och färdigheter genom a tt elevgrupperna i gymnasieskolan ofta är förhållandevis små och starkt skiftande i fråga om prestationsnivå samt att avsaknaden av centrala prov på de tvååriga linjerna ytterligare försvåra r en riktig bedömning. Principen om »en viss lägsta prestation som m otsvarar godtagbara kunskaper och färdigheter» borde därför enligt vår mening utgöra grundval för de nya kompetensreglerna.