Bet. 1975/76:KU25

Med anledning av propositionen 1975/76:23 om kommunal rösträtt för invandrare jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-12-02
Källa: data.riksdagen.se

Konstitutionsutskottets betänkande

KU 1975/76: 25

1975/76: 25

med anledning av propositionen 1975/76:23 om kommunal rösträtt för invandrare jämte motioner

I detta betänkande behandlas dels propositionen 1975/76:23, dels följdmotionerna 1975/76:131 och 1975/76:133.

Propositionen

I propositionen föreslås att i Sverige bosatta utlänningar får rösträtt vid val av kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige samt vid prästval. Som särskild förutsättning för utlännings rösträtt skall enligt förslaget gälla att vederbörande har varit kyrkobokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Detta innebär i praktiken att det stora flertalet av de utlänningar som får rösträtt har bott i Sverige oavbrutet minst ca tre år närmast före valet.

Med rösträtten skall enligt förslaget också följa valbarhet till kommunala förtroendeu ppdrag.

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1976 och de nya bestämmelserna kommer alltså att kunna tillämpas första gången vid 1976 års val.

Propositionens hemställan avser att riksdagen skall dels antaga fem i propositionen framlagda lagförslag, nämligen

1. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

2. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

3. lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

4. lag om ändring i vallagen (1972:620) samt

5. lag om ändring i utlänningslagen (1954:193),

dels till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 245 000 kronor, dets till Bidrag, till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, dels ock godkänna de grunder som förordats i propositionen angående bestridande av kostnader för ifrågavarande ändamål under andra huvudtiteln.

Motionerna m. m.

I motionen 1975/76:131 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) hemställs att viss tids bosättning i Sverige inte skall utgöra villkor för invandrares

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 25

KU 1975/76:25

rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och framläggs till följd härav förslag till ändrad lydelse av lagen (1961:436) om församl i ngssty reise.

I motionen 1975/76:133 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att kravet på viss tids kyrkobokföring i Sverige för rösträtt till samtliga kommunala val måtte avse två år; att förslaget om ändring i 70 § första stycket utlänningslagen måtte avslås; att riksdagen uttalar sig för principen om en lika fördelning av statsstödet för informationsändamål förmedlade genom studieförbunden samt att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om rösträtt för invandrare vid val till riksdagen skyndsamt utreds och att förslag om sådan rösträtt föreläggs riksdagen.

I motionen 1975/76:131 framhålls, att det från religiös synpunkt kan te sig främmande med särskilda restriktioner för vissa samfundsmedlemmar att delta i församlingens beslutsprocess. Den svenska kyrkan är den evangelisk-lutherska folkkyrkan inom svenskt territorium. Det är därför, anförs det, från internationell ekumenisk synpunkt otillfredsställande att en utländsk luthersk trosbekännare, som under sin vistelse i Sverige ansluter sig till denna lutherska kyrka, inte förrän efter viss tid får delta i sin församlings beslut och rådslag.

Rösträttsutredningen föreslog i sitt betänkande Kommunal rösträtt för invandrare (SOU 1975:15) inte någon kvalifikationstid för invandrares rösträtt i kyrkliga val och motiverade detta bl. a. med att församlingarnas offentligrättsliga befogenheter är begränsade, att utländsk medborgare med evangelisk-luthersk trosbekännelse kan bli medlem i svenska kyrkan så snart han bosatt sig här och att det från religiös synpunkt kan te sig stötande att utesluta vissa församlingsmedlemmar från deltagande i församlingens beslut.

De flesta remissinstanserna som uttalat sig i frågan anslöt sig till utredningens ståndpunkt. Flera remissinstanser ansåg emellertid att en kvalifikationstid av tre år borde krävas också för rösträtt vid val av kyrkofullmäktige.

Vid sitt ställningstagande till förmån för en treårig bosättningstid även vid de kyrkliga valen anför departementschefen för egen del följande (s. 95):

De skäl som utredningen anför till stöd för sitt förslag att något krav på viss kvalifikationstid inte skall ställas upp när det gäller rösträtt och valbarhet vid val till kyrkofullmäktige är enligt min mening inte övertygande. Jag anser att anledning saknas att i detta sammanhang så starkt som utredningen och några remissinstanser gör betona kyrkans ställning av trossamfund. De beslut som fattas av de kyrkokommunala organen rör till övervägande del ekonomiska och administrativa frågor. Ställningstagandet till dessa frågor kräver liksom motsvarande beslut i de borgerliga kommunerna kunskaper i landets språk och kännedom om samhällsförhållandena här. Jag vill erinra om att församlingarna och de kyrkliga samfäl -

KU 1975/76:25

ligheterna är samhällsorgan som har utrustats med beskattningsrätt och vilkas verksamhet till stor del regleras av bestämmelser av samma slag som de som gäller för de borgerliga kommunerna. Från praktisk synpunkt talar också starka skäl för enhetliga regler om rösträtt och valbarhet i borgerliga resp. kyrkliga kommuner. Jag förordar därför att kravet på tre års bosättning här skall gälla också för rösträtt och valbarhet vid valen till kyrkofullmäktige.

1 motionen 1975/76:133 hävdas att det bör vara tillräckligt med en tvåårig bosättningstid för invandrarnas förvärv av rösträtt vid kommunala val. Motionärerna anser vidare att det varit önskvärt att förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval kunnat föreläggas riksdagen samtidigt och förutsätter att denna fråga blir föremål för skyndsam utredning. Vidare anser motionärerna det otillfredsställande att, som föreslås i propositionen, rätten för utlänning att inneha offentligt förtroendeuppdrag skall kunna inskränkas i händelse av bl. a. krig och krigsfara. Slutligen finner motionärerna inte propositionens förslag om grunderna för statsbidrag till studieförbunden acceptabelt. Eftersom varje i informationsverksamheten deltagande parti måste vända sig till samma antal invandrare, bör stöd utgå med lika stort belopp för samtliga partier och någon fördelning efter förbundens storleksordning inte fl förekomma.

Rösträttsutredningen föreslog beträffande kvalifikationstiden att invandrare för att erhålla rösträtt skulle ha bott i Sverige minst tre år. Departementschefen anser en sådan kvalifikationstid lämpligt avvägd mot bakgrund av att rimliga garantier skall kunna skapas för att den utländske väljaren har vissa inte alltför obetydliga kunskaper i svenska språket, känner till och har förståelse för svenska förhållanden och har ett naturligt personligt intresse inte bara för de alldeles aktuella förhållandena utan också för de mera långsiktiga kommunala angelägenheterna.

Utredningens förslag innebär att med rösträtten också skall följa valbarhet till alla kommunala förtroendeuppdrag. Departementschefen ansluter sig till denna ståndpunkt. Vid krig eller krigsfara eller liknande förhållanden kan emellertid enligt departementschefen rikets säkerhet kräva inskränkning i utlännings rätt att fullgöra kommunala förtroendeuppdrag.

Enligt propositionen bör informationsverksamheten bland invandrarna inför valet bl. a. omfatta konferenser, uppsökande verksamhet och andra åtgärder för att rekrytera deltagare till studiecirklarna. Studieförbunden bör enligt propositionen stimuleras till sådan verksamhet tillsammans med resp. politiska parti. Statsbidrag bör därför utgå för verksamheten. Medelsbehovet beräknas till en miljon kronor, och beloppet föreslås fördelat mellan studieförbunden efter i princip samma grunder som det statliga partistödet för 1976, dvs. efter riksdagsmandat. Ett särskilt bidrag till kristen demokratisk samling, som inte är medlem i något studieförbund, föreslås utgå med 25 000 kronor.

KU 1975/76:25

4 Frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval behandlades vid en frågedebatt i riksdagen 1974 (rd 1974:143 s. 212) varvid kommunministern framhöll de principiellt komplicerade frågeställningar som är förenade med rösträtt till riksdagen för andra än svenska medborgare. Allvarliga överväganden måste därför enligt kommunministern föregå ett ställningstagande till sådan rösträtt.

Utskottet

I propositionen föreslås att rösträtt vid val av kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige samt prästval skall tillerkännas i Sverige bosatta utlänningar efter samma grunder som svenska medborgare, under förutsättning att utlänningen varit kyrkobokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valet. Med rösträtten skall också följa valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. De föreslagna lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1976 för att tillämpas första gången vid 1976 års val.

Som framgår av propositionen har under senare år i olika sammanhang framställts önskemål om att stärka invandrarnas ställning politiskt i det svenika samhället. Motsvarande utvecklingstendens föreligger i andra länder, bl. a. i våra nordiska grannländer. Enligt utskottets mening är det en angelägen reform att ge invandrare med varaktig anknytning till Sverige ett sådant politiskt medinflytande som de föreslagna rättigheterna innebär. Utskottet ansluter sig således i princip till propositionens förslag att ge utlänningar rösträtt och valbarhet vid de kommunala valen.

I motionen 1975/76:133 föreslås att kvalifikationstiden för rösträtt och valbarhet skall omfatta två år. Motionen 1975/76:131 behandlar de kyrkliga valen och ger uttryck för uppfattningen att någon kvalifikationstid härvidlag inte är erforderlig.

Vad först beträffar den föreslagna kvalifikationstiden vid val till kommunfullmäktige och landsting anser utskottet i likhet med vad som anförts i propositionen att rimliga garantier måste skapas för att de invandrare, som ges rösträtt och valbarhet, inte har alltför obetydliga kunskaper i svenska samt att de har förståelse för och kännedom om svenska förhållanden. En treårig bosättningstid får från dessa synpunkter anses lämpligt avvägd, och utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76:133 att kvalifikationstiden inte skall omfatta mer än två år.

Beträffande de kyrkliga valen föreslog rösträttsutredningen att någon särskild kvalifikationstid inte skulle krävas för invandrarnas rösträtt. 1 propositionen föreslås däremot samma kvalifikationstid för de kyrkliga valens vidkommande som för de övriga valen.

Som framhålls i propositionen är de beslut som fattas av de kyrkokommunala organen i väsentlig del av ekonomisk eller administrativ natur. Dessa frågor kräver, liksom motsvarande beslut i de andra kommunerna.

KU 1975/76:25

kunskaper i svenska och kännedom om det svenska samhället. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att samma krav bör ställas för rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val som vid övriga kommunala val och avstyrker således motionen 1975/76:131.

Rösträttsutredningen ansåg att kravet på treårig kvalifikationstid borde knytas till mantalsskrivningen och valde att utforma vistelserekvisitet som en punktkontroll den 1 november under de tre år som närmast föregår valåret. I propositionen föreslås emellertid att vistelsekravet i stället knyts till kyrkobokföringen och att punktkontrollen således skall avse denna.

Kyrkobokföring i vederbörande kommun är en förutsättning för svensk medborgares rösträtt vid kommunala val. Det är enligt utskottets uppfattning lämpligt att samma förutsättning läggs till grund för utlännings rösträtt. Som framhålls i propositionen bör det vidare, när fråga uppkommer om rättelse av röstlängd, vara lättare att utgå från kyrkobokföringen än från mantalsskrivningen, eftersom datum för kyrkobokföringen lätt kan kontrolleras i personakten hos pastorsämbetet. Utskottet ansluter sig sålunda till propositionens förslag att vistelsekravet skall knytas till kyrkobokföringen.

1 förevarande sammanhang vill utskottet göra ett påpekande rörande innehållet i länsstyrelsernas personband, vilka skall ligga till grund för utlännings upptagande i röstlängd. Enligt vad utskottet erfarit medför tilllämpningen av gällande regler att i sådant personband upptas person som varit bosatt i vederbörande kommun senast den 1 november, under förutsättning att han blivit kyrkobokförd senast den 20 november. För att röstlängden inte skall innehålla uppgift om utlänning med senare kyrkobokföringsdag än den 1 november tre år före valåret måste en kontroll ske av datum för kyrkobokföringen. Utskottet förutsätter att den centrala valmyndigheten har sin uppmärksamhet fästad på detta förhållande och att erforderliga anvisningar utfärdas beträffande kontrollåtgärderna i fråga. Vad utskottet uttalat bör ges regeringen till känna.

Förslaget att med rösträtten skall följa valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag innehåller den inskränkningen att vid krig eller krigsfara eller liknande förhållanden regeringen skall kunna utfärda särskilda föreskrifter om utlännings rätt att inneha offentligt förtroendeuppdrag. En bestämmelse härom föreslås i utlänningslagen.

1 motionen 1975/76:133 framförs kritik mot angivna inskränkning i utlännings rätt att inneha förtroendeuppdrag.

Enligt utskottet står förslaget i denna del i överensstämmelse med föreskrifter som regeringen i andra hänseenden lår utfärda beträffande utlänning som vistas i landet vid krig, krigsfara eller liknande förhållanden. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:133 på denna punkt.

Den föreslagna reformen kräver självfallet vissa informationsinsatser. Utskottet ansluter sig till de allmänna riktlinjer för informationsverksamheten som föreslås i propositionen.

KU 1975/76:25

6 Bl. a. förordas i propositionen att studieförbunden ABF, Medborgarskolan och Vuxenskolan tillsammans med respektive politiska parti skall stimuleras att anordna konferenser och bedriva uppsökande verksamhet eller vidta andra åtgärder för att rekrytera invandrare till studiecirklar, allt i syfte att ge invandrarna information inför valen. Medelsbehovet härför beräknas till en miljon kronor, vilket föreslås utgå som statsbidrag till studieförbunden efter samma fördelningsprincip som det statliga partistödet för år 1976, dvs. efter riksdagsmandat. Till kristen demokratisk samling, som inte är medlem i något studieförbund, föreslås utgå ett särskilt bidrag med 25 000 kr.

Enligt motionen 1975/76:133 bör nämnda stöd utgå med lika stort belopp för samtliga partier, eftersom varje parti som deltar i informationsverksamheten i sin uppsökande verksamhet måste vända sig till ett lika stort antal invandrare.

Utskottet anser den i propositionen föreslagna fördelningsgrunden lämplig och avstyrker därför motionen 1975/76:133 i denna del.

I motionen 1975/76:133 föreslås slutligen att frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval skall bli föremål för skyndsam utredning.

Utskottet anser att förutsättningar saknas för att nu överväga rösträtt för andra än svenska medborgare också vid val till riksdagen. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:133 också i denna del.

Även i övrigt godtar utskottet propositionens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:131,

2. avslår motionen 1975/76:133,

3. med anledning av propositionen 1975/76:23 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av kontroll av datum för kyrkobokföring,

4. med bifall till propositionen 1975/76:23 dels antar propositionens lagförslag,

dels till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 245 000 kr.,

dels till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering.för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.,

dels godkänner de grunder som förordats i propositionen angående bestridande av kostnader för ifrågavarande ändamål under andra huvudtiteln.

Stockholm den 2 december 1975 På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

KU 1975/76:25

7 Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s). Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s), Molin (fp), Kindbom (c) och Berndtson (vpk).

Reservationer

1. av herr Berndtson (vpk) som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I propositionen (= utskottet) är erforderlig.

Vad beträffar den i propositionen föreslagna kvalifikationstiden finnér utskottet en viktig princip vara, att alla som bor i en kommun och som uppnått rösträttsåldern skall ha möjlighet att påverka sin kommuns styrelse. Detta är rimligt inte minst mot bakgrund av att de flesta vuxna i en kommun betalar skatt till kommunen och är beroende av den kommunala servicen. För invandrare är det dock självfallet av vikt att de hunnit förvärva några kunskaper inte bara i det svenska språket utan också om det svenska samhället. Mot denna bakgrund anser utskottet att - som anförs i motionen 1975/76:133 - en lämplig kvalifikationstid för att erhålla kommunal rösträtt vore två års bosättning i Sverige. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:133 i denna del. Enligt utskottet bör samma kvalifikationstid gälla för de kyrkliga valen, och utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:131.

I förevarande sammanhang vill utskottet göra ett påpekande rörande innehållet i länsstyrelsernas personband, vilka skall ligga till grund för utlännings upptagande i röstlängd. Enligt vad utskottet erfarit medför tilllämpningen av gällande regler att i personbandet upptas person som varit bosatt i vederbörande kommun senast den 1 november under förutsättning att han blivit kyrkobokförd senast den 20 november. För att röstlängden inte skall innehålla uppgift om utlänning med senare kyrkobokföringsdag än den 1 november två år före valåret måste en kontroll ske av datum för kyrkobokföringen. Utskottet förutsätter att den centrala valmyndigheten har sin uppmärksamhet fästad på detta förhållande och att erforderliga anvisningar utfärdas beträffande kontrollåtgärderna i fråga. Vad utskottet uttalat bör ges regeringen till känna.

Förslaget att med rösträtten skall följa valbarhet till alla kommunala förtroendeuppdrag innehåller den inskränkningen att vid krig eller krigsfara eller liknande förhållanden regeringen skall kunna utfärda särskilda föreskrifter om utlännings rätt att inneha offentligt förtroendeuppdrag. En bestämmelse härom föreslås i utlänningslagen.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionen 1975/76:133 att en sådan inskränkning i invandrarnas rättigheter inte bör införas. En person som erhållit det förtroende ett kommunalt uppdrag innebär skall inte kunna fråntas uppdraget på grunder som han själv inte råder över eller

KU 1975/76:25

har skuld till. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:133 i denna del och avstyrker bifall till propositionen i motsvarande hänseende.

Den föreslagna reformen kräver självfallet vissa informationsinsatser. Utskottet ansluter sig till de allmänna riktlinjer för informationsverksamheten som föreslås i propositionen.

Bl. a. förordas i propositionen att studieförbunden ABF, Medborgarskolan och Vuxenskolan tillsammans med respektive politiska parti skall stimuleras att anordna konferenser och bedriva uppsökande verksamhet eller vidta andra åtgärder för att rekrytera invandrare till studiecirklar, allt i syfte att ge invandrarna information inför valen. Medelsbehovet härför beräknas till en miljon kronor, vilket föreslås bli fördelat mellan studieförbunden efter samma fördelningsprincip som det statliga partistödet för år 1976, dvs. efter riksdagsmandat.

Enligt motionen 1975/76:133 bör nämnda stöd utgå med lika stort belopp till varje parti, eftersom varje parti som deltar i informationsverksamheten i sin uppsökande verksamhet måste vända sig till ett lika stort antal invandrare. Utskottet delar denna uppfattning och förordar således att varje parti erhåller samma belopp för ifrågavarande verksamhet.

I motionen 1975/76:133 föreslås slutligen, att frågan om rösträtt för invandrare vid val till riksdagen skall bli föremål för skyndsam utredning. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:131

2. med anledning av propositionen 1975/76:23 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av kontroll av datum för kyrkobokföringen,

3. med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975/76:133, såvitt gäller tvåårig kvalifikationstid för rösträtt, antar i bilaga intagna lagförslag,

4. med bifall till motionen 1975/76:133, såvitt gäller utlännings valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag, avslår propositionens förslag till ändring i utlänningslagen (1954:193),

5. till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 245 000 kr.,

6. till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.,

7. ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelning av statsbidrag till studieförbunden samt

8. hos regeringen hemställer om skyndsam utredning rörande invandrares rösträtt vid riksdagsval.

KU 1975/76:25

2. av herr Molin (fp), som beträffande invandrares rösträtt vid kyrkofullmäktigeval ansett att utskottet bort anföra (s. 4-5) och hemställa följande:

Rösträttsutredningen ansåg det inte erforderligt med någon särskild kvalifikationstid för rösträtt och valbarhet till kyrkliga val. Samma ståndpunkt intas i motionen 1975/76:131.

Som rösträttsutredningen anförde är församlingarnas offentligrättsliga befogenheter begränsade. Utländsk medborgare med evangelisk-luthersk trosbekännelse kan bli medlem i svenska kyrkan redan vid bosättningen i Sverige. Utskottet anser det vidare främmande med särskilda restriktioner rörande vissa medlemmars rätt att medverka i församlingens beslut. Även från ekumenisk synpunkt skulle en sådan ordning enligt utskottets uppfattning vara otillfredsställande. Utskottet förordar därför att rösträtt vid kyrkliga val skall tillerkännas den som är kyrkobokförd i församlingen och tillhör svenska kyrkan, oavsett om de är svenska medborgare. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975/76:131.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975/76:131 och med avslag på propositionen i motsvarande del antar följande förslag till ändrad lydelse av 9 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter tillkommer envar inom församlingen kyrkobokförd svensk medborgare, som är medlem av svenska kyrkan och som uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndigförklarad av domstol äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter tillkommer den som är kyrkobokförd inom församlingen, är medlem av svenska kyrkan och har uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndigförklarad av domstol äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i icke-territoriell församling äger ej rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

Frågan huruvida rösträtt enligt denna paragraf föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Samma röstlängd som vid val enligt vallagen (1972:620) gäller till efterrättelse.

KU 1975/76:25

10 Bilaga till reservationen 1

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom föreskrives att 6 § kommunallagen (1953:753)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige och suppleanter tillkommer varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndigförklarad av domstol äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad haren röst.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

/ reservationen föreslagen lydelse

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige och suppleanter tillkommer den som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndigförklarad av domstol äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

Den som ej är svensk medborgare äger rösträtt endast om lian varit kyrkobo kJÖrd i riket den I november de tva åren närmast före valåret.

Frågan huruvida rösträtt enligt denna paragraf förel igger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'Lagen omtryckt 1969:765.

'Senaste lydelse 1974:559.

I propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom föreskrives att 6§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

/ reservationen föreslagen lydelse

6S‘

Den som ej är svensk medborgare äger rösträtt endast om han varit kyrkobok/Örd i riket den 1 november de tva åren närmast före valåret.

Frågan huruvida rösträtt enligt denna paragraf föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

^gen omtryckt 1969:766. “Senaste lydelse 1974:560.

’l propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom föreskrives att 9 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse / reservationen föreslagen lydelse

9 5'

Den som ej är svensk medborgare äger rösträtt endast om han varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tva åren närmast före valåret.

Den som är kyrkobokförd i icke-territoriell församling äger ej rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Lagen omtryckt 1972:228.

2 Senaste lydelse 1974:562.

31 propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives att 4 kap. 2 och 8 §5 vallagen (1972:620) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I reservationen föreslagen lydelse

4 kap.

2 §'

I allmän röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband

1. är kyrkobokförd i valdistriktet,

2. är svensk medboigare och

3. fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.

1 allmän röstlängd upptages svensk medborgare som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.

Under de förutsättningar som i första stycket angives för svensk medborgare upptages i röstlängden även utlänning som enligt länsstyrelsens personband varit kyrkobokförd i riket den 1 november de två2 åren närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig upptages dock ej i längden.

Förden som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänning antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

'Senaste lydelse 1974:215.

!1 propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

14 Nuvarande lydelse / reservationen föreslagen lydelse

2 (= propositionen)

8 §

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den 1 september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndigheten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den 1 september det år röstlängden upprättas och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

2 Senaste lydelse 1974:215.