Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till utbildning för undervisningsyrken, m. ni., jämte motioner

UbU 1979/80:33

Utbildningsutskottets betänkande 1979/80:33

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till utbildning för undervisningsyrken, m. ni., jämte motioner samt propositionen 1979/80:116 såvitt gäller fastställande av planeringsramar för vårdlärarlinjen, m. m.

NIONDE HUVUDTITELN Propositionerna

I propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) har regeringen

dels under punkten D 8 (s. 442-473) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen och bestämma för vilka språkgrupper utbildningen skall anordnas enligt vad som förordats i propositionen,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att besluta om huvudmannaskap för fritidspeda-. gogutbildning,

4. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 542 102 000 kr,,

dels under punkten D 30 (s. 542-543) föreslagit riksdagen att till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 55 049 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1979/80:116 bilaga 2 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. med ändring i förhållande till regeringens förslag i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 fastställa planeringsramar för vårdlärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:116,

2. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81, utöver vad regeringen föreslagit i propositionen 1979/80:100 bilaga 12, anvisa ytterligare 901 000 kr.,

3. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81, utöver vad regeringen föreslagit i propositionen 1979/80:100 bilaga 12, anvisa ytterligare 1 566 000 kr.

(Propositionen 1979/80:116 i övrigt behandlas av socialutskottet.)

Motionerna

1979/80:377 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att intagning till lågstadielärarutbildning återupptas med 24 platser per

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 33

UbU 1979/80:33

år och att antagning till förskollärarutbildning minskas med 30 platser per år vid högskolan i Kristianstad från läsåret 1980/81.

1979/80:520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

6. att riksdagen beslutar fastställa planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 7 382 000 kr. (1 296 000 + 648 000 + 648 000 + 506 000 + 154 000 + 276 000+ 2 900 000+954000 kr.) förhöjt förslagsanslag av 549 484 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 086 000 kr. (1 565 000+521 000 kr.) förhöjt förslagsanslag av 57 135 000 kr.

9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att öka planeringsramen för ämneslärarlinjen i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om reaktiveringsåtgärder för olika lärargrupper.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra betänkanden).

1979/80:661 av Anita Johansson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om lärarutbildning för bl. a. skötare och undersköterskor.

(Yrkandena 1 och 3 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

1979/80:666 av Mona S:t Cyr (m) och Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en obligatorisk ANT-undervisning i lärarutbildningen införs.

1979/80:667 av Per Stenmarck (m) och Rune Rydén (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna att genomföra behörighetsgivande kurser för lärare med annan utländsk utbildning.

(Yrkandet 1 behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80:880 av Ulla Ekelund (c) och Einar Larsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära att högskolan i Kristianstad får återuppta lågstadielärarutbildningen med 24 platser per år, samtidigt som förskollärarutbildningen vid samma högskola minskas med 30 platser.

1979/80:885 av Helge Hagberg m. fl. (s, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

UbU 1979/80:33

1. att utbildning av mellanstadielärare bör äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen 1981,

2. att utbildning av speciallärare skall äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen 1981,

3. att regelbunden utbildning av vårdlärare skall äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen 1981,

4. att antalet platser på ämneslärarlinjerna utökas från 20 till 36 för budgetåret 1980/81 och att ytterligare ökning sker budgetåret 1981/82,

5. att praktisk-pedagogisk utbildning av studerande på ämneslärarlinjerna och i försöksutbildningen med gymnastik samt annat ämne i enlighet med UHÄ:s förslag skall äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen

1980.

1979/80:887 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående lärarutbildning inom GRUNDVUX (grundutbildning för vuxna).

1979/80:891 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar

1. att högskolan i Karlstad får behålla lärarutbildning för grundskolans högre och lägre stadier, gymnasieskola och vuxenutbildning i minst samma omfattning som f. n.,

2. att specialiseringsalternativet musik 60 poäng lokaliseras till Karlstad/ Arvika.

1979/80:1279 av Torsten Bengtson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att blivande lärare i sin grundutbildning erhåller en obligatorisk undervisning i alkohol- och narkotikafrågorna.

1979/80:1282 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att planeringsramen för slöjdlärarlinjen ökas med 48 platser budgetåret 1980/81.

1979/80:1290 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen utlokaliserar erforderligt antal platser av den avslutande praktisk-pedagogiska utbildningen under försöksperioden med tvåämnesutbildning från universitetet i Uppsala till högskolan i Örebro.

1979/80:1296 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av fler platser inom vårdlärarutbildningen.

1979/80:1299 av Sven Eric Lorentzon (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att anpassa lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel till behovet och att möjligheten prövas att organisera utbildningen som distansundervisning.

UbU 1979/80:33

1979/80:1317 av Margot Wallström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att speciallärarlinjens gren 3:2 förläggs till Karlstad som utlokaliserad utbildning från Göteborgs universitet.

1979/80:1318 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80:100 under D 8, Utbildning för undervisningsyrken, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. förhöjt belopp, i syfte att öka intagningen till förskollärarutbildningen med 650 elever och till fritidspedagogutbildningen med 350 elever.

2. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag innebärande

a) att utbildningskapaciteten i vad gäller förskollärare under de följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 10 000,

b) att utbildningskapaciteten i vad gäller fritidspedagoger under de följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 5 000 elever,

c) att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger bör vara fyra år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförts i motionen,

d) att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att personalen erhåller möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör utgå för denna verksamhet,

e) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön.

1979/80:1528 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1979/80:1526 - yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att blivande lärare ges obligatorisk undervisning i alkohol- och narkotikafrågor.

1979/80:1695 av Georg Andersson (s) och Lena Hjelm-Wallén (s) vari yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i tilläggsbudget hösten 1980 lägger fram ett samlat åtgärdsprogram för att minska bristen på musiklärare i grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80:1705 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag om utbildning av vårdlärare i Uppsala beslutar att reguljär utbildning av vårdlärare skall äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen 1981.

1979/80:1892 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar att uttala vad som i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/80:1891 anförts om utbildningen vid gymnastik -

UbU 1979/80:33

och idrottshögskolan (GIH) och hos regeringen begära åtgärder i anledning därav.

(Yrkandet 1 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80:21 och yrkandet 2 i betänkandet 1979/80:20.)

Utskottet

Utbildning för undervisningsyrken

Under förevarande anslag beräknas medel för nästa budgetår dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken, dels för vissa kurser, dels för studier enligt äldre studieordning. För den landstingskommunala musiklärarutbildningen i Arvika samt kommunal fritidspedagogutbildning beräknas medel under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer. Planeringsramen för 1979/80 omfattar ca 11 600 nybörjarplatser. För budgetåret 1980/81 beräknas ca 11 700 nybörjarplatser. Anslaget för sektorn uppgår innevarande budgetår till ca 491 milj. kr. För budgetåret 1980/81 föreslås i budgetpropositionen att anslaget förs upp med ca 542 milj. kr.

Lärarutbildningens dimensionering i stort

Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen upp frågan om lärarutbildningens dimensionering. Statsrådet framhåller att svårigheterna att åstadkomma en balans mellan behov och tillgång på lärararbetsmarknaden och samtidigt försöka nå en stabilitet i utbildningsorganisationen under den närmaste tioårsperioden är stora, främst på grund av de skillnader i årskullarnas storlek som 1980-talet kommer att uppvisa. Därtill kommer att lärarkåren generellt sett är ung och alltså har många år av yrkesverksamhet framför sig. Av de nu berörda förhållandena drar föredragande statsrådet slutsatsen att man även i fortsättningen bör iaktta stor försiktighet vid förändring av lärarutbildningens dimensionering. Mot bakgrund av nuvarande bristsituation och det ökade behov av lärare av flera kategorier som kan förutses anser dock föredraganden att bl. a. vissa temporära utbildningsåtgärder Dör tillgripas för icke behöriga ämneslärare. Statsrådet anmäler vidare sin avsikt att föreslå regeringen att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) ges i uppdrag att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och berörda personalorganisationer undersöka förutsättningar för och möjligheter till sådana extraordinära utbildningsåtgärder för andra lärarkategorier. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 24 januari 1980 lämnat detta uppdrag.

Utskottet behandlade frågan om principerna för lärarutbildningens

UbU 1979/80:33

dimensionering i bl. a. sitt betänkande UbU 1977/78:22 (s. 50-51). Utskottet anförde därvid bl. a. att lärarutbildningen i likhet med annan högskoleutbildning bör dimensioneras utifrån principen att såväl individernas som arbetslivets behov skall beaktas vid utbildningsplaneringen. Utskottet framhöll vidare att man vid kommande bedömningar av lärarutbildningsbehovet i ökad utsträckning måste ta hänsyn till bl. a. lärarnas yrkesbenägenhet.

Av den redovisning av lärarutbildningsbehovet som lämnas i årets budgetproposition, framgår att behovet av lärare kommer att vara betydligt större under den första hälften av 1980-talet än under den senare hälften. Förändringar i dimensioneringen av de allmänna utbildningslinjerna skapar bättre tillgång på lärare först på relativt lång sikt. Mot denna bakgrund och med hänsyn även till den statsfinansiella situationen delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning om det tillrådliga i en fortsatt stor försiktighet vid förändringar av dimensioneringen. Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att den nu rådande och för de närmaste åren förutsebara bristsituationen möts med åtgärder som ger effekt på kortare sikt t. ex. behörighetsgrundande utbildning av främst redan yrkesverksamma, icke behöriga lärare.

Planeringsramar för vissa utbildningslinjer m. m.

Utbildning på fritidspedagoglinjen bedrivs under såväl statligt som kommunalt huvudmannaskap. Riksdagen har efter förslag i propositionen 1978/79:100 beslutat att den kommunala fritidspedagogutbildningen - med undantag för den som bedrivs i Östersund - successivt skall förstatligas, med början budgetåret 1980/81. Beträffande utbildningen i Östersund skall ställning till ett eventuellt förstatligande tas i anslutning till behandlingen av LUT 74:s förslag (UbU 1978/79:33, rskr 1978/79:273). Föredragande statsrådet anmäler i årets budgetproposition att förhandlingar f. n. pågår mellan statens förhandlingsnämnd och berörda kommunala huvudmän rörande förutsättningar och villkor för överföringen av huvudmannaskapet men att förhandlingarna inte slutförts. Regeringen hemställer därför om riksdagens bemyndigande att besluta om huvudmannaskap för fritidspedagoglinjen. Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

Enligt budgetpropositionen råder det f. n. en relativt god överensstämmelse mellan dimensioneringen av fritidspedagoglinjen och det årliga nyrekryteringsbehovet under den närmaste tio-årsperioden. Föredraganden föreslår därför inte någon förändring av dimensioneringen.

I motionen 1979/80:1318 framförs förslag om en ökad kapacitet för fritidspedagogutbildningen. Enligt yrkandet 1 bör antagningen till fritidspedagoglinjen ökas med 350 platser budgetåret 1980/81. I yrkandet 2 b begär

UbU 1979/80:33

motionärerna att riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag innebärande att utbildningskapaciteten i vad gäller fritidspedagoger under de därpå följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 5 000 elever.

Utskottet ansluter sig till den i budgetpropositionen redovisade uppfattningen att den nuvarande utbildningskapaciteten i huvudsak är väl avvägd och föreslår att riksdagen fastställer planeringsram för fritidspedagoglinjen enligt vad som förordats i propositionen och avslår motionen 1979/80:1318 yrkandena 1 och 2 b om ökad utbildningskapacitet på fritidspedagoglinjen.

Utbildning vid hemspråkslärarlinjen har hittills anordnats för de finska, serbokroatisk/kroatoserbiska, grekiska, turkiska, spanska, danska och arabiska språkgrupperna. Föredragande statsrådet anför i budetpropositionen att möjligheterna bör prövas att anordna hemspråkslärarutbildning för den assyriska, makedoniska och eventuellt också den slovenska språkgruppen.

Regeringen föreslår riksdagen att den skall bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att göra omfördelningar mellan högskoleenheter i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen och att besluta för vilka språkgrupper utbildning skall anordnas. Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

I budgetpropositionen redovisas ett behov av utbildningskapacitet på hemspråkslärarlinjen som är åtskilligt större än vad man tidigare har räknat med. Antalet lärare som skulle behöva utbildas under den närmaste femårsperioden anges vara ungefär fem gånger så stort som nuvarande utbildningskapacitet. Om ambitionerna inriktas mot att uppnå balans mellan tillgång och behov efter en tioårsperiod är kravet på ökad utbildningskapacitet inte fullt så stort men uppgår fortfarande till två å tre gånger det antal lärare som nu årligen utbildas. I budgetpropositionen föreslås att planeringsramen för linjen höjs med 24 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) förslås att antagningskapaciteten vid linjen ökas med 24 platser utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att det finns starka skäl att öka hemspråkslärarutbildningen så att allt fler invandrarbarn kan få undervisning i och på sitt modersmål.

Utskottet erinrar om att det i budgetpropositionen redovisas planer på utbildningsinsatser utöver utbildningen vid hemspråkslärarlinjen, vilka syftar till att tillgodose behovet av hemspråkslärare. Det av utskottet tillstyrkta bemyndigandet för regeringen att omfördela utbildningsplatser mellan högskoleenheter syftar dessutom till ett effektivare resursutnyttjande. Utskottet finner mot bakgrund härav att riksdagen med hänsyn till det statsfinansiella läget bör följa regeringens förslag till dimensionering av hemspråkslärarlinjen. Riksdagen bör därför med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställa planeringsramen för hemspråkslärarlinjen enligt vad som förordas i budgetpropositionen.

UbU 1979/80:33

Enligt budgetpropositionen är behovet av utbildningskapacitet på industrioch hantverkslärarlinjen betydligt större än vad man hittills räknat med. Av det skälet föreslås en höjning av planeringsramen med 74 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) yrkas på en ökning med 48 platser utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att regeringens förslag är klart otillräckligt och hänvisar till att det för kvaliteten i yrkesutbildningen är lika viktigt som inom andra sektorer av utbildningsväsendet att det finns utbildade lärare att tillgå. Regeringen bör enligt motionen fördela det ökade platsantalet på orter. Därvid bör särskilt prövas möjligheten att förlägga ett visst antal platser till högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Utskottet finner regeringens förslag om ökning av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen vara väl avvägd med hänsyn till det statsfinansiella läget. Riksdagen bör således med bifall till propositionen 1979/80:100 avslå motionen 1979/80:520 yrkande 6 såvitt avser en ytterligare ökning av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen.

Föredragande statsrådet anför beträffande lågstadielärarlinjen att SÖ:s bedömningar av lärarutbildningsbehovet ger vid handen att behovet av lärare på fem års sikt relativt väl svarar mot nuvarande antagningskapacitet vid linjen. Av lågstadielärarlinjens 288 platser avser 24 utbildning för sökande med finska som modersmål. Denna anordnas i Göteborg även under budgetåret 1980/81.

I motionerna 1979/80:377 och 1979/80:880 hemställs att riksdagen beslutar uttala att intagning till lågstadielärarutbildning skall återupptas med 24 platser årligen vid högskolan i Kristianstad. I båda motionerna föreslås en minskning av förskollärarutbildningen i Kristianstad för att frigöra resurser för en återupptagen lågstadielärarutbildning. I motionen 1979/80:377 anförs bl. a. att det för framtiden skulle vara en fördel för lärarsituationen i Kristianstadsregionen med en mera flexibel utbildning av såväl lågstadielärare som förskollärare. En sådan utbildning har enligt dessa motionärer planerats vid högskolan i Kristianstad.

Vad först gäller lågstadielärarutbildningen i Kristianstad behandlade utskottet vid riksmötet 1978/79 motioner med krav att riksdagen skulle besluta att antagningen till lågstadielärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad skulle återupptas från och med budgetåret 1979/80 (UbU 1978/79:33, rskr 1978/79:273). I ;tskottet uttalade därvid dels att utvärderingen av den till Härnösand förlagda försöksverksamheten med samordnad utbildning av lågstadielärare samt förskollärare och fritidspedagoger borde avvaktas innan utbildning av lågstadielärare förläggs till ytterligare en ort utan annan klasslärarutbildning, dels att en eventuell utökning av lågstadielärarutbildningen under budgetåret 1980/81 borde ske genom en lokalisering till Kristianstad.

Den i det föregående nämnda utvärderingen av försöksverksamheten i Härnösand torde enligt vad utskottet inhämtat föreligga först under 1981. De erfarenheter som hittills föreligger är enligt vad utskottet erfarit i huvudsak

UbU 1979/80:33

positiva. Utskottet finner mot bakgrund av bl. a. vad som i motionerna anförs om bristen på lågstadielärare i Kristianstadsregionen samt de praktiska och ekonomiska möjligheterna att vid högskolan anordna sådan utbildning att ett beslut om återupptagande av lågstadielärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad inte bör uppskjutas. Utbildning på lågstadielärarlinjen bör sålunda anordnas med 24 platser vid högskolan i Kristianstad från och med budgetåret 1981/82. Utskottets ställningstagande i detta avseende bör inte påverka dimensioneringen av lågstadielärarutbildningen på övriga utbildningsorter. Vad utskottet här har anfört om lågstadielärarutbildning i Kristianstad budgetåret 1981/82 bör riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:377 och 1979/80:880 som sin mening ge regeringen till känna. Till motionärernas förslag om förskollärarutbildningen i Kristianstad återkommer utskottet i det följande.

Den särskilda utbildningen av lågstadielärare med finska som modersmål bör enligt motionen 1979/80:520 utökas med 24 platser, förlagda till högskolan i Gävle/Sandviken (yrkandet 6). Enligt motionärerna är det nödvändigt att vidta åtgärder så att invandrarbarnens modersmålsundervisning inte eftersätts.

Utskottet vill först erinra om att en ökning av antalet platser vid hemspråkslärarlinjen har tillstyrkts i det föregående. Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka den ytterligare ökning av planeringsramen för lågstadielärarlinjen som ett bifall till motionen 1979/80:520 skulle innebära. Riksdagen bör därför avslå dess yrkande 6 i denna del.

Utskottet har således inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen om planeringsramen för lågstadielärarlinjen under budgetåret 1980/81 och föreslår att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsramen för linjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100.

Planeringsramen för förskollärarlinjen är f. n. 4 758 platser och den bör enligt budgetpropositionen t. v. vara oförändrad. Föredragande statsrådet är nämligen inte beredd att förorda någon ändring förrän de av regeringen under hösten 1979 inledda överläggningarna med Svenska kommunförbundet med syfte att säkerställa en utbyggnad av barntillsynen enligt den år 1975 träffade överenskommelsen mellan staten och kommunerna lett fram till en överenskommelse.

I motionerna 1979/80:377 och 880 hemställs, som utskottet nyss redovisat, beträffande förskollärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad att antagningskapaciteten till denna skall minskas med 30 platser fr. o. m. läsåret 1980/81 för att i stället skapa utrymme för utbildning av lågstadielärare där.

Enligt motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) bör planeringsramen för förskollärarlinjen höjas med 96 platser. En höjning av utbildningskapaciteten på förevarande linje krävs även i motionen 1979/80:1318, vari yrkas dels

1* Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 33

UbU 1979/80:33

att intagningen till förskollärarutbildningen skall ökas med 650 elever (yrkandet 1), dels att riksdagen hos regeringen skall begära förslag innebärande att utbildningskapaciteten i vad gäller förskollärare under de följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 10 000 elever (yrkandet 2 a).

I budgetpropositionen redovisas en prognos från socialstyrelsen på behovet av förskollärare. Beräkningen förutsätter bl. a. att antalet daghemsplatser t. o. m. utgången av 1981 ökar i enlighet med den överenskommelse som staten och kommunerna träffade år 1975. Den av socialstyrelsen i februari 1980 reviderade prognosen, som bl. a. utgår från kommunernas aktuella planer på utbyggnad av barnomsorgen, visar på ett i förhållande till den ursprungliga prognosen sjunkande behov.

I propositionen 1979/80:150 (kompletteringspropositionen) berörs i avsnittet 1.6 Riktlinjer för den kommunala ekonomin frågan om den fortsatta utbyggnaden av den kommunala barntillsynen. På grundval av en rapport från arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA) konstateras att den av kommunerna planerade utbyggnaden av barnomsorgen t. o. m. år 1983 innebär en kraftig inteckning av det samhällsekonomiska utrymmet för ökning i kommunernas konsumtionsvolym. Föredragande statsrådet understryker i det sammanhanget att regeringen inte avser att vidta åtgärder för att ytterligare stimulera utbyggnaden under dessa år. Statsrådet anser det vidare angeläget att resurserna inom barnomsorgen inte utökas genom en fortsatt personalförtätning.

Utskottet ansluter sig mot den bakgrunden till föredragande statsrådets uppfattning att utbildningskapaciteten på förskollärarlinjen t. v. bör hållas oförändrad. Riksdagen bör således enligt utskottets uppfattning avslå motionerna 1979/80:377 och 880 såvitt avser en minskning av antagningen till förskollärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad nästa budgetår samt motionerna 1979/80:520 yrkandet 6 och 1979/80:1318 yrkandet 1 såvitt avser ökning av förskollärarlinjens dimensionering och fastställa planeringsramen för förskollärarlinjen budgetåret 1980/81 enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100.

Utskottet finner vidare mot den redovisade bakgrunden ingen anledning för riksdagen att bifalla yrkandet 2 a i motionen 1979/80:1318.

Budgetpropositionen innebär såvitt avser slöjdlärarlinjen en oförändrad dimensionering.

I motionen 1979/80:1282 hemställs att riksdagen beslutar att planeringsramen för slöjdlärarlinjen ökas med 48 platser budgetåret 1980/81. Motionärerna hänvisar till en betydande brist på utbildade lärare i trä- och metallslöjd.

Utskottet har inhämtat att en prognos på behovet av slöjdlärare visar att linjen f. n. är något för lågt dimensionerad, men att balans mellan tillgång och efterfrågan kommer att uppnås på tio års sikt. Utskottet föreslår mot den bakgrunden och med hänvisning till det statsfinansiella läget att riksdagen

UbU 1979/80:33

bifaller propositionen 1979/80:100 och avslår motionen 1979/80:1282 i vad gäller slöjdlärarlinjens dimensionering.

Enligt en i budgetpropositionen redovisad bedömning kommer det att råda brist på personal för studie- och yrkesorientering ännu ett par år in på 1980-talet. Utbildningsbehovet på såväl fem som tio års sikt är dock lägre än det antal syo-konsulenter som med nuvarande dimensionering a v studie- och yrkesorienteringslinjen, syo-linjen, kommer att genomgå utbildningen. Föredragande statsrådet framhåller att den nuvarande syo-organisationen är en försöksverksamhet och att de av SÖ nyligen redovisade erfarenheterna av denna kan föranleda förändringar i organisationen. Mot den bakgrunden anser statsrådet att syo-linjens dimensionering bör vara oförändrad nästa budgetår.

I motionen 1979/80:520 föreslås att planeringsramen för syo-linjen ökas med 40 platser per år (yrkandet 6). Enligt motionärernas mening är tillgången på syo-konsulenter av avgörande betydelse för den uppsökande verksamheten bland ungdomar i 16-19-årsåldern.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av utbildningsbehovet på syo-linjen och föreslår att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 6 såvitt avser planeringsram för studieoch yrkesorienteringslinjen.

Enligt budgetpropositionen bör planeringsramen för vårdlärarlinjen ökas med 24 platser, vilka enligt förslaget bör förläggas till Lund/Malmö. Vidare bör vårdlärarutbildning under budgetåret 1980/81 etableras i Uppsala med 24 platser, vilket kan ske inom en oförändrad totalram eftersom någon antagning till den extra vårdlärarutbildningen i Örebro inte skall äga rum nästa budgetår. Utbildningskapaciteten i Uppsala bör enligt propositionen kunna komma hela Uppsala högskoleregion till del genom att Uppsala fungerar som centralort för distansundervisning. Slutligen föreslås i budgetpropositionen att 24 platser i vårdlärarutbildningen förs över från Stockholm till Linköping. I propositionen 1979/80:116 bilaga 2 föreslås en ökning av antalet utbildningsplatser på vårdlärarlinjen i förhållande till förslagen i budgetpropositionen med 48 platser. Av dessa bör enligt propositionen 1979/80:116 24 platser förläggas till Linköping, varigenom den i propositionen 1979/80:100 föreslagna överföringen av platser från Stockholm till Linköping inte behöver göras. De övriga 24 platserna bör förläggas till Uppsala och Umeå med 12 platser till vardera orten.

I motionen 1979/80:520 föreslås en höjning av planeringsramen för vårdlärarlinjen med 24 platser. I motionen hänvisas bl. a. till de av utbildningsutskottet nyligen gjorda erinringarna om kravet på en fullgod planering av vårdlärarlinjens dimensionering och lokalisering (UbU 1979/ 80:7 s. 20-21). Enligt motionen 1979/80:1296 bör riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av fler platser inom vårdlärarutbildningen. Motionären hänvisar dels till en framtida ökning av

UbU 1979/80:33

antalet elever i vårdutbildningen inom gymnasieskola och högskola, dels till att riksdagens nyligen fattade beslut om vårdutbildning inom högskolan innebär att flera vårdyrkesutbildningar kommer att förlängas. I motionen 1979/80:1705 hemställs att riksdagen med avslag på regeringens förslag om utbildning av vårdlärare i Uppsala beslutar att reguljär utbildning av vårdlärare skall äga rum vid högskolan i Örebro från och med höstterminen

1981.

Utskottet finner att yrkandet i motionen 1979/80:520 om höjd planeringsram för vårdlärarlinjen liksom yrkandet i motionen 1979/80:1296 rörande behovet av fler platser inom vårdlärarutbildningen tillgodoses genom förslagen i den efter den allmänna motionstidens slut framlagda propositionen 1979/80:116 varför motionerna inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet i motionen 1979/80:1705 om avslag på budgetpropositionens förslag om vårdlärarutbildning i Uppsala kan utskottet inte tillstyrka. Enligt utskottets mening bör således riksdagen fastställa den i förhållande till budgetpropositionen ökade planeringsram som föreslås i propositionen 1979/80:116.

I motionen 1979/80:885 yrkandet 3 och, som nyss nämnts, motionen 1979/80:1705 framförs yrkanden om en permanent lokalisering av vårdlärarutbildning till högskolan i Örebro. Som skäl anförs bl. a. rådande brist på lärare i Örebroområdet.

Utskottet har vid riksmötena 1977/78 och 1978/79 tillstyrkt en fortsättning av den temporära verksamheten i Örebro. Denna verksamhet har enligt vad utskottet har inhämtat bedrivits med mycket tillfredsställande resultat. Utskottet vill dock understryka att utskottet i sitt betänkande 1977/78:22 (s. 56) framhöll att ett beslut om ännu en kurs inte fick uppfattas som ett löfte om en framtida permanent utbildning. Även när utskottet år 1979 behandlade frågan om en förlängning av verksamheten med ännu en kurs framhölls att utbildningen i Örebro liksom dittills borde ha tillfällig karaktär (UbU 1978/79:33).

Det framgår av budgetpropositionen att den i det föregående av utskottet tillstyrkta förläggningen av nya platser inom vårdlärarutbildningen till bl. a. Uppsala syftar till att genom distansundervisning och tillfällig decentralisering av utbildningen göra denna mera tillgänglig för sökanden från områden inom högskoleregionen där bristen på vårdlärare är som störst. Utbildningen i Uppsala bör således ses som en regional resurs. Örebro hör även i framtiden till de orter i regionen som bör kunna komma i fråga för en decentraliserad vårdlärarutbildning av tillfällig karaktär. Utskottet anser vidare det väsentligt att man inom ramen för de givna resurserna så långt möjligt tillgodoser utbildningsbehov inom olika delar av regionen och kan därför inte tillstyrka en permanent lokalisering av vårdlärarutbildning till Örebro. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1979/80:885 yrkandet 3 och 1979/80:1705.

Antalet lärare som skulle behöva utbildas på ämneslärarlinjerna är enligt budgetpropositionen ungefär dubbelt så stort som nuvarande utbildnings -

UbU 1979/80:33

kapacitet medger. Även i ett tioårsperspektiv torde kapaciteten vara för låg. Den praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen som omfattar 40 poäng är öppen för två olika studerandegrupper, dels för studerande som följt den studieordning som infördes år 1977, dels för studerande som följt den äldre studieordningen. Under budgetåret 1980/81 når den första kull studerande som följt den nya studieordningen sitt avslutande praktisk-pedagogiska år. Då studerande ur såväl ny som äldre studieordning skall genomgå denna del av utbildningen samtidigt kan en större tillströmning än normalt väntas till utbildningen. Mot den bakgrunden föreslår föredragande statsrådet att antalet platser inom den praktisk-pedagogiska utbildningen skall ökas med 50. Vidare har statsrådet beräknat medel som en engångsanvisning för att skapa ytterligare 20-25 platser inom utbildningen under budgetåret 1980/ 81.

I budgetpropositionen redovisas även förslag till vissa utbildningsåtgärder som bör vidtas under en begränsad tidsperiod med syfte att minska bristen pä behöriga lärare i teoretiska ämnen. Sålunda föreslås en särskild 20- poängsutbildning för studerande med fullständig ämnesteoretisk utbildning, vilka dels har tjänstgjort minst sju terminer som lärare på minst halvtid, dels innehar minst halvtidstjänst. Föredragande statsrådet föreslår att denna utbildning skall omfatta 90 platser. Ett andra förslag innebär en praktiskpedagogisk utbildning om 40 poäng samt i vissa fall också kompletterande ämnesteoretisk utbildning, s. k. riktad ämneslärarutbildning, avsedd för lärare som har tjänstgjort på minst halvtid under minst två år. Denna utbildning föreslås anordnad enligt två olika modeller. Viss försöksverksamhet pågår f. n. Enligt budgetpropositionen bör utbildningen anordnas med 48 platser enligt vardera modellen, dvs. sammanlagt 96 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandena 6 och 9) föreslås tre olika insatser för att öka utbildningskapaciteten för ämneslärare. Motionärerna föreslår att kapaciteten hos den i budgetpropositionen föreslagna särskilda 20-poängsutbildningen för icke behöriga ämneslärare skall ökas med 90 platser utöver de av regeringen föreslagna. Vidare föreslås att antalet platser i den s. k. riktade ämneslärarutbildningen skall ökas med 36 platser i vardera utbildningsmodellen, utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt en ökning med 72 platser (yrkandet 6). Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall bemyndigas att öka utbildningskapaciteten i den avslutande praktiskpedagogiska ämneslärarutbildningen om det vid antagningen under hösten 1980 eller våren 1981 skulle visa sig att ett större antal studerande än normalt vill gå till det avslutande praktisk-pedagogiska året (yrkandet 9).

I motionen 1979/80:885 (yrkandet 4) yrkas såvitt gäller budgetåret 1980/81 att antalet platser för ämnesteoretisk utbildning i Örebro ökas med 16, från 20 till 36, med lokalisering till Örebro. Som skäl anförs dels att antagningskapaciteten vid linjerna i fråga generellt sett är för låg, dels att en ökad ämneslärarutbildning vid högskolan i Örebro har stor betydelse som medel att skapa ett stabilt underlag för högskolans utbud av såväl naturvetenskap -

UbU 1979/80:33

liga som språkvetenskapliga kurser.

I samma motion (yrkandet 5) föreslås att även den praktisk-pedagogiska delen av utbildningen skall äga rum i Örebro. Som stöd för detta yrkande anförs att såväl pedagogiska som studiesociala nackdelar är förknippade med en ordning där de ämnesteoretiska studierna fullgörs på en ort och de praktisk-pedagogiska på en annan ort.

Sedan hösten 1977 pågår vid högskolan i Örebro försöksutbildning i gymnastik och annat ämne s. k. tvåämnesutbildning. I motionen 1979/80:885 framhålls att de studerande som deltar i denna utbildning enligt nuvarande ordning måste fullgöra den praktisk-pedagogiska utbildningen i Uppsala. I motionens yrkande 5 föreslås även i fråga om denna utbildning att den skall förläggas till Örebro.

Även i motionen 1979/80:1290 hemställs med hänvisning till såväl pedagogiska som studiesociala skäl att riksdagen beslutar anhålla att regeringen utlokaliserar erforderligt antal platser av den avslutande praktiskpedagogiska utbildningen inom tvåämnesutbildningen från universitetet i Uppsala till högskolan i Örebro.

Vad gäller ämneslärarlinjernas dimensionering erinrar utskottet om vad som inledningsvis i detta betänkande anförts om avvägningen mellan ökad dimensionering av utbildningslinjerna respektive särskilda utbildningsinsatsre av annat slag.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets ställningstagande därvidlag, vilket innebär att tyngdpunkten i insatserna för att häva bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen läggs på särskilda utbildningsåtgärder. Utskottet finner regeringens dimensioneringsförslag vara rimligt, med hänsyn tagen dels till lärarutbildningsbehovet, dels till det statsfinansiella läget. Utskottet kan därför inte biträda motionen 1979/80:885 yrkandet 4 såvitt avser antalet platser på ämneslärarlinjerna under budgetåret 1980/81. Utskottet finner inte heller det i motionen 1979/80:520 yrkandet 9 föreslagna bemyndigandet för regeringen att vid behov få ändra planeringsramen erforderligt. Vad sedan gäller de särskilda utbildningsåtgärderna med syfte att minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen anser utskottet att riksdagen bör bifalla regeringens förslag och av statsfinansiella skäl avslå motionen 1979/80:520 yrkandet 6 såvitt gäller utökade sådana utbildningsåtgärder.

Beträffande frågan om lokaliseringen av den praktisk-pedagogiska utbildningen inom dels ämneslärarlinjerna vid högskolan i Örebro dels tvåämnesutbildningen vid samma högskoleenhet vill utskottet anföra följande. Lokaliseringen av väsentliga delar av lärarutbildningen torde inom en relativt nära framtid komma att prövas på grundval av förslagen från 1974 års lärarutbildningsutredning, LUT 74. Utskottet anser det mot den bakgrunden naturligt att iaktta återhållsamhet med beslut om förändrad lokalisering av utbildning som direkt eller indirekt kan påverkas av ovannämnda reform. Vad gäller den praktisk-pedagogiska delen av tvåämnesutbildningen har

UbU 1979/80:33

utskottet erfarit att medel för detta ändamål har beräknats under förevarande anslag, anslagsposten Högskolan i Örebro. Det ankommer således på styrelsen för denna högskoleenhet att besluta om hur ifrågavarande utbildning skall anordnas. Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1979/80:885 yrkandet 5 och 1979/80:1290.

I budgetpropositionen föreslås även förändringar av planeringsramarna förvissa andra linjer. Beträffande folkhögskollärarlinjen föreslås en höjning med fem till 65 platser. För handels- och kontorslärarlinjens del föreslår föredragande statsrådet en minskning av planeringsramen med 24 till 120 platser. Hushållslärarlinjen föreslås få planeringsramen höjd med 12 till 132 platser. Utskottet har inget att erinra mot dessa förslag och tillstyrker även de i propositionen 1979/80:100 föreslagna planeringsramarna i övrigt.

Medelsanvisning

I budgetpropositionen föreslås med avseende på medelsanvisning för sektorn för utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 att riksdagen skall anvisa ett reservationsanslag av 542 102 000 kr. Detta innebär bl. a. att besparingar inom sektorn har beräknats till ca 12,5 milj. kr. I propositionen 1979/80:116 bilaga 2 föreslås att riksdagen till utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 utöver vad regeringen föreslagit i propositionen 1979/80:100 anvisar ytterligare 901 000 kr.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 7) framförs i enlighet med yrkandena i motionen om ökad dimensionering av vissa utbildningar följande yrkanden om i förhållande till regeringens förslag i propositionen 1979/80:100 höjd medelsanvisning: Förskollärarlinjen + 1 296 000 kr., Hemspråkslärarlinjen + 648 000 kr.. Industri- och hantverkslärarlinjen + 648 000 kr., Lågstadielärarlinjen + 506 000 kr.. Studie- och yrkesorienteringslinjen + 154 000 kr., Vårdlärarlinjen + 276 000 kr., Ämneslärarlinjen + 2 900 000 kr. (särskild 20-poängsutbildning) samt + 954 000 kr. (riktad ämneslärarutbildning). Totalt + 7 382 000 kr.

I motionen 1979/80:1318 yrkas att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80:100 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. förhöjt belopp i syfte att öka antagningen till förskollärarutbildningen med 650 elever och till fritidspedagogutbildningen med 350 elever (yrkandet 1).

Utskottet föreslår med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden till planeringsramar och dimensionering i övrigt av sektorn för utbildning för undervisningsyrken att riksdagen med anledning av propositionen 1979/ 80:100 och med bifall till propositionen 1979/80:116 såvitt avser anslaget Utbildning för undervisningsyrken samt med avslag på motionerna 1979/ 80:520 yrkandet 7 och motionen 1979/80:1318 yrkandet 1 anvisar ett reservationsanslag av 543 003 000 kr.

UbU 1979/80:33

16 Vissa övriga frågor

Enligt motionen 1979/80:520 yrkandet 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att reaktivera olika icke yrkesverksamma grupper lärare.

Motionärerna framhåller att lärarbristen bl. a. beror på att lärarkåren generellt sett är ung och att ledighet för havandeskap och vård av minderåriga barn därför är vanlig. Enligt motionärerna bör samhället hjälpa lärarna att efter viss tids ledighet komma tillbaka till skolan genom att anordna reaktiveringskurser. I motionen konstateras att det i budgetpropositionen föreslagits 1,4 milj. kr. för reaktiveringsåtgärder, bl. a. i form av kurser. Motionärerna vill att ytterligare sådan verksamhet skall komma till stånd för olika grupper av lärare. Denna bör bekostas med medel som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Genom beslut den 27 mars 1980 har utbildningsutskottet berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionsyrkandet. Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1979/80:2 y är fogat som bilaga till detta betänkande.

Utskottet har i annat sammanhang (UbU 1979/80:21) tillstyrkt en medelsanvisning om 1,4 milj. kr. för reaktiveringsåtgärder för lärare inom skolväsendet, bl. a. i form av kurser. De i motionen föreslagna åtgärderna är av samma slag. Enligt utskottets mening är det f. n. mindre ändamålsenligt att anordna två typer av kurser som till uppläggning och syfte är lika, men i fråga om administration och finansiering skiljer sig från varandra. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:520 yrkandet 10.

Enligt motionen 1979/80:1299 bör riksdagen hos regeringen begära att åtgärder vidtas för att anpassa lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel till behovet och att möjligheten prövas att organisera utbildningen som distansundervisning.

I propositionen 1978/79:100 (bil. 12 s. 515) anmälde föredragande statsrådet att UHÄ och SÖ i samråd skulle få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka dels efterfrågan på utbildning inom lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel, dels lärarbenägenheten hos dem som genomgått denna utbildning. Ett sådant uppdrag har sedermera lämnats. Enligt vad utskottet erfarit har dock undersökningen ännu inte kunnat slutföras. Utskottet utgår ifrån att frågan om åtgärder i syfte att minska bristen på lärare för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel kommer att bli föremål för beredning inom regeringskansliet, i anslutning till övervägandena om åtgärder inom övriga bristområden. Beträffande möjligheten att anordna utbildningen som distansundervisning vill utskottet erinra om att de berörda högskoleenheterna själva i samråd med regionstyrelserna

UbU 1979/80:33

kan besluta anordna sådan undervisning. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:1299.

I motionen 1979/80:1695 hemställs att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i tilläggsbudget hösten 1980 lägger fram ett samlat åtgärdsprogram för att minska bristen på musiklärare i grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna anser att man bör överväga att öka planeringsramen för musiklärarlinjen. Vidare bör regeringen enligt motionen bl. a. få i uppdrag att överväga en behörighetsgrundande musiklärarutbildning som är annorlunda upplagd.

Utskottet redovisade inledningsvis i detta betänkande sin syn på utbildningsbehovet inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Behöriga lärare saknas på en rad områden inom ungdomsskolan. Bristen på behöriga musiklärare inom grundskolan är i flera avseenden problematisk. Möjligheterna att fullfölja intentionerna såvitt avser musikämnet i den nya läroplanen för grundskolan begränsas härigenom. Detta är självfallet betänkligt. Till detta kommer emellertid även att samhällets kulturliv utanför skolan kan komma att påverkas negativt av bristande tillgång på välutbildade musiklärare. Det är därför angeläget att man vid planeringen av ytterligare utbildningsåtgärder i syfte att täcka bristen på behöriga lärare av olika kategorier strävar efter att finna nya former för att tillgodose behovet av behöriga musiklärare i grundskolan. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1695 som sin mening ge regeringen till känna.

I ett antal motioner framställs yrkanden om att riksdagen skall göra ställningstaganden rörande den framtida lokaliseringen av viss lärarutbildning.

Sålunda yrkas i motionen 1979/80:885 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att utbildning av mellanstadielärare och speciallärare bör äga rum vid högskolan i Örebro från och med höstterminen 1981 (yrkandena 1 och 2).

I motionen 1979/80:891 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar dels att högskolan i Karlstad bör få behålla lärarutbildningen för grundskolans högre och lägre stadier, gymnasieskola och vuxenutbildning i minst samma omfattning som f. n. (yrkandet 1), dels att det av LUT 74 föreslagna specialiseringsalternativet musik 60 poäng inom klasslärarutbildningens ram skall lokaliseras till Karlstad/Arvika (yrkandet 2). Motionärerna hänvisar till vissa resonemang och beräkningar i betänkandet från LUT 74, av vilka det enligt motionärerna framgår att viss lärarutbildning kan koncentreras till ett färre antal platser än f. n. Motionärerna hävdar att en sådan utveckling skulle strida mot gängse decentraliseringssträvanden och hårt kunna drabba högskolan i Karlstad.

Enligt motionen 1979/80:1317 bör riksdagen besluta att speciallärarlinjens gren 3:2 förläggs till Karlstad som utlokaliserad utbildning från Göteborgs

UbU 1979/80:33

universitet. Motionärerna anför som skäl en stor brist på behöriga speciallärare i Värmlands län och angränsande kommuner i grannlänen.

Utbildningen av mellanstadielärare och speciallärare omfattas av det utredningsarbete som utförts av LUT 74. Kommitténs förslag berör bl. a. lokaliseringsfrågorna. Såväl dessa som frågan om den studieorganisatoriska modell - specialiseringsalternativet om 60 poäng - som åsyftas i motionen 1979/80:891 yrkandet 2 är f. n. föremål för beredning inom regeringskansliet. Denna beredning bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas genom beslut av riksdagen. Motionerna 1979/80:885 yrkandena 1 och 2,1979/80:891 samt 1979/80:1317 bör därför avslås av riksdagen.

I motionen 1979/80:661 (yrkandet 2) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om lärarutbildning för bl. a. skötare och undersköterskor. Motionärerna anför att de kunskaper och erfarenheter som lång yrkesverksamhet ger bör tas tillvara inom vårdlärarutbildningen. En försöksvis anordnad utbildning som riktar sig till skötare och undersköterskor skulle vara ett medel i denna strävan. Bristen på vårdlärare är enligt motionärerna ännu ett argument för en utbildning av nu aktuellt slag.

Utskottet behandlade i betänkandet 1979/80:7 med anledning av propositionen 1978/79:197 om vårdutbildning inom högskolan två motioner - 1979/80:27 och 1979/80:34 - som rörde lärarutbildning för skötare och undersköterskor. Utskottet hänvisade därvid till den planerade översynen av den befintliga vårdlärarutbildningen. Utskottet anförde bl. a. att man ansåg att frågan om en ev. utbildning av två sorters vårdlärare var av sådan betydelse att utskottet utgick ifrån att berörda myndigheter i sin översyn måste behandla den med förtur. Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till vad utskottet så sent som hösten 1979 anförde i ärendet f. n. inte anledning för riksdagen att vidta någon ytterligare åtgärd. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80:661 yrkandet 2.

Enligt motionen 1979/80:667 yrkandet 2 bör riksdagen hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att genomföra behörighetsgivande kurser för lärare med utländsk utbildning. Motionärerna hävdar att allt fler obehöriga lärare utan vare sig pedagogisk eller ämnesteoretisk utbildning måste anställas, samtidigt som det f. n. finns ett stort antal lärare i Sverige med utländsk lärarutbildning som inte är behöriga till lärartjänst. Möjligheterna att arrangera behörighetsgivande kurser för dessa lärare bör därför utredas.

Regeringen har den 24 januari 1980 givit UHÄ i uppdrag att inför anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 undersöka förutsättningarna för och möjligheterna till temporära utbildningsåtgärder för grupper av lärare som länge har tjänstgjort inom skolväsendet men som saknar föreskriven utbildning och för vilka arbetsmarknadsläget och nuvarande lärarutbildningskapacitet är sådan att detta är befogat. Utskottet utgår ifrån

UbU 1979/80:33

att den av motionärerna väckta frågan prövas i detta sammanhang. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av förevarande motion är inte motiverad. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80:667 yrkandet 2.

Grundutbildning för vuxna, GRUNDVUX, omfattar grundläggande utbildning i läsning, skrivning och matematik på en nivå som motsvarar utbildning enligt högst årskurs 6 i grundskolan. I utbildningen skall också ingå samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Enligt uppgift är lärarkåren inom GRUNDVUX huvudsakligen svensk. Lärare från Turkiet och Finland utgör andra, relativt stora grupper inom kåren. I viss utsträckning handhas undervisningen av lärare med utbildning för låg- eller mellanstadiet. Någon reguljär utbildning för GRUNDVUX-lärare finns inte. Vid skolöverstyrelsens fortbildningsavdelning i Linköping har under läsåren 1977/78 och 1978/79 bedrivits viss utbildning med inriktning på den aktuella lärargruppen.

I motionen 1979/80:887 anförs bl. a. att det finns ett stort behov av en reguljär lärarutbildning för GRUNDVUX om lägst 120 poäng. Inrättandet av en sådan utbildning bör enligt motionären samordnas med LUT 74. I avvaktan på att beslut med anledning av LUT 74:s förslag kan fattas av statsmakterna bör utbildning för GRUNDVUX-lärare anordnas som försöksverksamhet. Motionären föreslår därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående lärarutbildning för GRUNDVUX.

Enligt utskottets mening är den i motionen väckta frågan om lärarutbildning för GRUNDVUX väsentlig. Utskottet är inte övertygat om det ändamålsenliga i att utbildning av vuxna elever i nu aktuellt sammanhang sköts av lärare med utbildning för låg- och mellanstadiet i ungdomsskolan. Behov av en särskild lärarutbildning framhålls också i SÖ:s handlingsprogram för invandrarfrågor. Frågan om en reguljär utbildning för lärare inom GRUNDVUX bör prövas i anslutning till beredningen av LUT 74:s betänkande. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80:887 som sin mening ge regeringen till känna. Vad sedan gäller den i motionen förordade försöksverksamheten erinrar utskottet om att utbildning kan anordnas i form av t. ex. enstaka kurs eller lokal linje inom ramen för de medel som disponeras för detta ändamål. Något riksdagens ställningstagande till motionen i denna del är därför inte erforderligt.

Motionerna 1979/80:666, 1279 och 1528 rör undervisning i alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor inom lärarutbildningen. Motionärerna hänvisar till det oroväckande missbruket av alkohol, narkotika och tobak bland skolungdom. I samtliga tre motioner hemställs att riksdagen uttalar sig för en obligatorisk undervisning i sådana frågor inom lärarutbildningen.

Av högskoleförordningen framgår att utbildningsplan för allmän utbildningslinje och påbyggnadslinje fastställs centralt och att lokal plan för linjen i fråga samt kursplaner fastställs lokalt. Ansvaret för den närmare planeringen

UbU 1979/80:33

och genomförandet av utbildningen åvilar således de lokala högskolemyndigheterna som därvid skall ta sin utgångspunkt i den centralt fastställda utbildningsplanen. I utbildningsplanerna för samtliga allmänna utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken anges att människans situation och livsvillkor som individ och som samhällsmedlem skall uppmärksammas, samt att utbildningen skall nära knyta an till verkligheten i skola och samhälle. Utskottet finner därmed skäl att anta att de blivande lärarna redan med nuvarande ordning får utbildning i alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor i en omfattning som speglar missbruksproblemens betydelse bland skolungdomen. Ett ställningstagande av den art som motionärerna yrkar på skulle avvika från den princip om lokalt ansvarstagande som tillämpats sedan högskolereformen trädde i kraft i fråga om högskoleutbildningens närmare innehåll. Utskottet erinrar vidare om att frågan om lärarutbildningens organisation och innehåll kommer att behandlas vid beredningen och besluten med anledning av LUT 74:s förslag. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80:666, 1279 och 1528.

I motionen 1979/80:1318, yrkandena 2 c-e, framställs krav på förlängd utbildningstid för förskollärare och fritidspedagoger till fyra år med varvad praktik och teori, på skyldighet för kommunerna att ge personalen årlig fortbildning under 30 timmar, varvid statsbidrag bör utgå samt på kompetensgivande utbildning med lön under utbildningstiden för dem som tjänstgör inom undervisningsyrken utan formell behörighet.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1978/79 motionen 1978/79:1934 yrkandet 2 c-e (UbU 1978/79:33 s. 10). Dessa yrkanden överensstämmer med förevarande yrkanden. Med hänvisning till vad som anfördes i betänkandet 1978/79:33 avstyrker utskottet motionen 1979/80:1318 yrkandena 2 c-e.

I motionen 1979/80:1892 (yrkandet 3) föreslås att riksdagen skall besluta uttala vad som i motionen 1979/80:1891 (remitterad till kulturutskottet) anförts om utbildningen vid gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och hos regeringen begära åtgärder i anledning härav. Enligt motionen 1979/80:1891 bör GIH vara öppen för duktiga idrottare som är intresserade av att bli tränare eller ledare, även om deras teoretiska betyg är låga. Vidare bör enligt motionärerna GIH:s utbildning omformas så att det blir möjligt att kombinera studier vid GIH med kvalificerad elitidrottsträning. Slutligen anser motionärerna att GIH:s lokaler bör byggas ut för forskning, försöksverksamhet, träning osv.

Utskottet har inhämtat att utbildningen vid gymnastiklärarlinjen anordnas med en alternativ studiegång för bl. a. idrottslärare som syftar till att tillgodose idrottsrörelsens behov av utbildning för ledare och tränare inom olika grenar. Såväl planeringen av en utbildning som antagningen av studerande sker i samarbete mellan högskolans och idrottsrörelsens organ.

UbU 1979/80:33

21 Vid urval av sökande till utbildningen skall särskild hänsyn tas till framstående idrottslig verksamhet, erfarenhet som ungdomsledare e. d. Utskottet vill vidare erinra om att GIH i Stockholm nyligen kunnat ta nya lokaler i anspråk. Utskottet finner mot bakgrund av vad som nu anförts ingen anledning att tillstyrka motionen 1979/80:1892. Riksdagen bör därför avslå densamma.

Ersättning till vissa lärarkandidater

Under förevarande anslag beräknas medel för nästa budgetår för utbildningsarvoden m. m. till studerande inom vissa lärarutbildningar. Kostnaderna under anslaget beräknas med hänsyn till dimensioneringen av berörda lärarutbildningslinjer. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp med ca 48 milj. kr. För budgetåret 1980/81 föreslås i propositionen 1979/80:100 ett anslag på ca 55 milj. kr. I propositionen 1979/80:116 föreslås med hänvisning till den däri föreslagna ökningen av planeringsramen för vårdlärarlinjen en höjning av förevarande anslag i förhållande till förslaget i budgetpropositionen med 1 566 000 kr.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 8) hemställs att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen med 2 086 000 kr. förhöjt anslag. Förslaget motiveras i motionen med framförda yrkanden om ökning av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen (+ 1 565 000 kr.) resp. vårdlärarlinjen (+ 521 000 kr.). Under förevarande anslag bör enligt motionärerna en motsvarande justering av medelsanvisningen göras för att möjliggöra utbildningsarvoden i överensstämmelse med det i motionen föreslagna antalet nybörjarplatser vid linjerna.

Utskottet har under rubriken Utbildning för undervisningsyrken i detta betänkande behandlat bl. a. frågan om utbildningskapaciteten vid i motionen berörda utbildningslinjer. Såvitt avser vårdlärarlinjens kapacitet och utbildningsarvoden till de studerande på denna linje har motionärernas önskemål blivit tillgodosedda genom förslagen i propositionen 1979/80:116 varför motionen i denna del inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande rörande planeringsram för industri- och hantverkslärarlinjen föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 8 även i denna del. Riksdagen bör således anvisa det av regeringen sammantaget i de båda propositionerna begärda beloppet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om huvudmannaskap för fritidspedagogutbildningen,

UbU 1979/80:33

2. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:1318 yrkandet 1 i denna del fastställer planeringsram för fritidspedagoglinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

3. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagoglinjen åren 1981/82-1985/86 avslår motionen 1979/80:1318 yrkandet 2 b,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen och bestämma för vilka språkgrupper utbildningen skall kunna anordnas enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för hemspråkslärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

6. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för industri- och hantverkslärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/ 80:100,

7. att riksdagen beträffande lågstadielärarutbildning i Kristianstad budgetåret 1981/82 med anledning av motionerna 1979/ 80:377 och 1979/80:880, båda motionerna i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande den särskilda utbildningen av lågstadielärare med finska som modersmål med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

9. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för lågstadielärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

10. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:377, 1979/ 80:520 yrkandet 6, 1979/80:880 och 1979/80:1318 yrkandet 1, samtliga motioner i denna del, fastställer planeringsram för förskollärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

11. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarlinjen åren 1981/82 - 1985/86 avslår motionen 1979/80:1318 yrkandet 2 a,

12. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:1282 fastställer planeringsram för slöjdlärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

13. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/ 80:100,

UbU 1979/80:33

14. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del, 1979/80:1296 och 1979/80:1705 i denna del samt med anledning av propositionen 1979/80:100 fastställer planeringsram för vårdlärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:116,

15. att riksdagen beträffande permanent vårdlärarutbildning i Örebro avslår motionerna 1979/80:885 yrkandet 3 och 1979/ 80:1705 i denna del,

16. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:885 yrkandet 4 fastställer planeringsramar för ämneslärarlinjerna enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

17. att riksdagen beträffande bemyndigande för regeringen att ändra dimensioneringen av antagningskapaciteten för den praktisk-pedagogiska utbildningen inom ämneslärarlinjerna avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 9,

18. att riksdagen beträffande vissa utbildningsåtgärder för att minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

19. att riksdagen beträffande praktisk-pedagogisk utbildning avslår motionerna 1979/80:885 yrkandet 5 och 1979/80:1290,

20. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

21. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till propositionen 1979/80:116 samt med avslag på motionerna 1979/80:520 yrkandet 7 och 1979/80:1318 yrkandet 1 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 543 003 000 kr.,

22. att riksdagen beträffande reaktiveringsåtgärder för lärare avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 10,

23. att riksdagen beträffande bristen på lärare för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel avslår motionen 1979/ 80:1299,

24. att riksdagen beträffande bristen på behöriga musiklärare i grundskolan med anledning av motionen 1979/80:1695 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. att riksdagen beträffande framtida lokalisering av utbildning av mellanstadielärare och speciallärare till Örebro avslår motionen 1979/80:885 yrkandena 1 och 2,

26. att riksdagen beträffande framtida lokalisering av viss lärarutbildning i Karlstad m. m. avslår motionerna 1979/80:891 och 1979/80:1317,

27. att riksdagen beträffande vårdlärarutbildning för skötare och

UbU 1979/80:33

undersköterskor avslår motionen 1979/80:661 yrkandet 2,

28. att riksdagen beträffande behörighetsgivande kurser för lärare med utländsk utbildning avslår motionen 1979/80:667 yrkandet 2,

29. att riksdagen beträffande lärarutbildning för GRUNDVUX med anledning av motionen 1979/80:887 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. att riksdagen beträffande undervisning i alkohol-, narkotikaoch tobaksfrågor inom lärarutbildningen avslår motionerna 1979/80:666, 1979/80:1279 och 1979/80:1528,

31. att riksdagen beträffande utbildningstid för förskollärare och fritidspedagoger m. m. avslår motionen 1979/80:1318 yrkandena 2 c-e,

32. att riksdagen beträffande utbildningen vid gymnastik- och idrottshögskolan avslår motionen 1979/80:1892,

33. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till propositionen 1979/80:116 samt med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 8 till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 56 615 000 kr.

Stockholm den 8 maj 1980

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Lars Svensson (s).

Reservationer

1. beträffande hemspråkslärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet erinrar” och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse: Utskottet anser det väsentligt att den stora skillnaden mellan behov av och tillgång på hemspråkslärare minskas så långt möjligt. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planerings -

UbU 1979/80:33

ramen för hemspråkslärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med 24 platser. Dessa tillkommande platser bör förläggas till Stockholm.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen för hemspråkslärarlinjen anvisa 648 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för hemspråkslärarlinjen enligt vad utskottet förordat,

2. beträffande industri- och hantverkslärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som pås. 8 börjar ”Utskottet finner” och slutar ”och hantverkslärarlinjen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag om ökning av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen är rätt avvägd mot det redovisade behovet av lärare med denna utbildning. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med 48 platser.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen anvisa 648 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för industri- och hantverkslärarlinjen enligt vad utskottet förordat,

3. beträffande utbildning av lågstadielärare med finska som modersmål av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet vill” och slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss tillstyrkt en ökning av dimensioneringen av hemspråkslärarlinjen. Utskottet anser emellertid att även den nu aktuella utbildningen bör ges en ökad omfattning med hänsyn till invandrarbarnens behov. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för lågstadielärarlinjen i förhållande till regering -

UbU 1979/80:33

ens förslag med 24 platser avsedda för studerande med finska som modersmål.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen för lågstadielärarlinjen anvisa 506 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande den särskilda utbildningen av lågstadielärare med finska som modersmål med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/ 80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

9. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för lågstadielärarlinjen enligt vad utskottet förordat,

4. beträffande förskollärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande lydelse: Utskottet,

som dock utgår från en fortsatt hög utbyggnadstakt av barnomsorgen, finner därför att en ökad utbildningskapacitet är nödvändig. Riksdagen bör således enligt utskottets mening avslå motionerna 1979/ 80:377 och 1979/80:880 såvitt avser en minskning av antagningen till förskollärarutbildningen i Kristianstad. Riksdagen bör vidare med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för förskollärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med 96 platser. Utskottet finner mot den redovisade bakgrunden ingen anledning för riksdagen att bifalla motionen 1979/80:1318 yrkandet 1.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen för förskollärarlinjen anvisa 1 296 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del samt med avslag på motionerna 1979/80:377, 1979/80:880 och 1979/80:1318 yrkandet 1, samtliga motioner i denna del, fastställer planeringsram för förskollärarlinjen enligt vad utskottet förordat,

UbU 1979/80:33

5. beträffande studie- och yrkesorienteringslinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”studie- och yrkesorienteringslinjen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning har regeringen i sitt förslag till planeringsram för syo-linjen underskattat utbildningsbehovet. Riksdagen bör därför med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för syo-linjen i förhållande till regeringens förslag med 40 platser.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen för studie- och yrkesorienteringslinjen anvisa 154 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen enligt vad utskottet förordat,

6. beträffande ämneslärarlinjerna och vissa utbildningsåtgärder för att minska bristen på behöriga lärare av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”sådana utbildningsåtgärder” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det finns en risk för att den av regeringen föreslagna planeringsramen för ämneslärarlinjerna visar sig alltför knappt tilltagen med hänsyn till att under nästa budgetår studerande enligt såväl äldre som ny studieordning samtidigt kommer att ställa anspråk på resurserna för den avslutande praktisk-pedagogiska utbildningen. Regeringen bör därför bemyndigas att - om det vid antagningen under hösten 1980 eller våren 1981 skulle visa sig att ett större antal studerande än normalt vill gå till det avslutande praktisk-pedagogiska året - öka utbildningskapaciteten för detta ändamål. Vid behov bör därvid ytterligare medel kunna anvisas på tilläggsstat. Riksdagen bör av nu anförda skäl bifalla motionen 1979/80:520 yrkandet 9. Vad sedan gäller de särskilda utbildningsåtgärderna med syfte att minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen är de av regeringen föreslagna åtgärderna enligt utskottets bedömning otillräckliga. Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del besluta dels att kapaciteten i den särskilda 20-poängsutbildningen för icke behöriga

UbU 1979/80:33

ämneslärare skall ökas med 90 platser utöver de av regeringen föreslagna, dels att antalet platser i den s. k. riktade lärarutbildningen skall ökas med 36 platser i vardera utbildningsmodellen utöver regeringens förslag.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka kapaciteten för de särskilda utbildningsåtgärderna för icke behöriga lärare anvisa 3 854 000 kr. mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 9 bemyndigar regeringen att ändra dimensioneringen av antagni ngskapaciteten för den praktisk-pedagogiska utbildningen inom ämneslärarlinjerna enligt vad utskottet förordat,

18. att riksdagen beträffande vissa utbildningsåtgärder för att minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen med anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad utskottet förordat,

7. beträffande medelsanvisningen till Utbildning för undervisningsyrken av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som-vid bifall till reservationerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 eller en eller flera av dem - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet föreslår” och slutar ”543 003 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel till utbildning för undervisningsyrken med de ändringar av regeringens förslag som föranleds av utskottets ställningstaganden i det föregående till planeringsramar för de olika linjerna inom sektorn.

dels att utskottet under 21 bort hemställa att riksdagen till utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med den ändring som föranleds av riksdagens beslut med anledning av nämnda reservationer.

8. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till vissa lärarkandidater av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som - vid bifall till reservationen 2 - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Med hänvisning” och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till ändring av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen föreslår utskottet att riksdagen med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:116 samt motionen 1979/80:520 yrkandet 8 anvisar ett förslagsanslag av 58 180 000 kr. till Ersättning till vissa lärarkandidater.

UbU 1979/80:33

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. att riksdagen med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:116 samt motionen 1979/80:520 yrkandet 8 till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 58 180 000 kr.

Särskilt yttrande

beträffande lärarutbildningens dimensionering i stort av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s):

Av formella skäl har det inte varit möjligt för oss att reservera oss för övergripande synpunkter på lärarutbildningens dimensionering. Vi har därför valt att genom ett särskilt yttrande framföra vår mening.

Vi vill erinra om osäkerheten i prognoserna på arbetskraftsbehovet inom skolan. Mycket tyder på att bl. a. minskad yrkesbenägenhet och ökad ortsbundenhet generellt leder till en underskattning av utbildningsbehoven, trots att skolorganisationen jämfört med andra delar av arbetsmarknaden är relativt stabil. Enligt vår mening bör man därför sträva efter att ha en viss överkapacitet i utbildningen i förhållande till det prognostiserade behovet av lärare. Av den redovisning av lärarutbildningsbehovet som lämnas i årets budgetproposition framgår att behovet av lärare kommer att vara betydligt större under första hälften av 1980-talet än under den senare hälften. Förändringar i dimensioneringen av de allmänna utbildningslinjerna skapar bättre tillgång på lärare först på relativt lång sikt. Vi anser därför att den nu rådande och för framtiden förutsebara bristsituationen bör mötas genom åtgärder som omfattar dels en ökning av dimensioneringen av vissa utbildningslinjer, dels behörighetsgivande utbildning av olika kategorier redan yrkesverksamma, icke behöriga lärare.

UbU 1979/80:33

30 Arbetsmarknadsutskottets yttrande Bilaga

1979/80: 2 y

över motionen 1979/80: 520, yrkandet 10, om reaktiveringsåtgärder för icke yrkesverksamma lärare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över motionen 1979/80:520, yrkandet 10, av Olof Palme m.fl. (s). Motionen behandlar i den aktuella delen frågan om bristen på lärare i skolan. Denna brist hänger bl. a. samman med att lärarkåren generellt sett är ung och att därför ledighet för vård av minderåriga barn är vanlig. För att underlätta för lärare att efter viss tids ledighet komma tillbaka till skolan föreslår motionärerna insatser från samhällets sida i form av reaktiveringskurser.

Motionärerna noterar att i budgetpropositionen föreslagits 1.4 milj. kr. för reaktiveringsåtgärder. bl. a. i form av kurser, för lärare inom skolväsendet. Motionärerna vill emellertid att ytterligare sådan verksamhet för olika grupper av lärare skall komma till stånd och att denna skall bekostas med medel som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Som motionärerna anfört har i årets budgetproposition, bilaga 12, utbildningsdepartementet, föreslagits vissa temporära åtgärder för att stimulera icke yrkesverksamma, behöriga lärare att gå tillbaka till skolan. Som en åtgärd i län med särskild brist på behöriga lärare förordas särskilda reaktiveringskurser. Avsikten är att skolöverstyrelsen på försök skall bedriva sådana kurser och vidta andra åtgärder för att stimulera rekryteringen av lärare. Kostnaderna härför beräknas till 1.4 milj. kr. och föreslås bli täckta av reservationsmedel på nionde huvudtitelns anslag C 8. Fortbildning m. m.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att huvudfrågan i ärendet är omfattningen av de planerade reaktiveringsåtgärderna för lärare som inte är yrkesverksamma. Utskottet anser sig inte ha anledning att gå in på den frågan utan tar endast ställning till motionärernas förslag om att en utvidgad kursverksamhet bör bekostas av medel som disponeras av arbetsmarknadsverket. Detta förslag innebär i praktiken att man vid sidan av den av regeringen föreslagna kursverksamheten startar motsvarande kurser inom arbetsmarknadsutbildningen.

Om motionärernas förslag genomförs kommer sålunda att anordnas två typer av kurser som till uppläggning och syfte är likartade. Kurserna kommer emellertid att administreras och finansieras på olika sätt. i båda fallen dock med statliga medel. Det ter sig föga rationellt med en sådan uppläggning. För den händelse ytterligare resurser bedöms erforderliga för

UbU 1979/80:33

reaktiveringskurser förefaller det iner ändamålsenlig: ali lioja anslaget (ill den försöksverksamhet sorn föreslås av regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motionen 520.

Stockholm den 15 april 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Arne Fransson (c). Elik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson (ni). Frida Berglund (s). Pär Granstedt (c). Anders Högmark (ni). Margit Odelsparr (c). Marianne Stälberg (si Sune Johansson (s). Lahja Exner (s). Nils-Olof Grönhagen (s). Sonja Rembo (m) och Marianne Wahlberg (fp).

GOTAB 65149 Stockholm 1980