Om åtgärder mot viss skatteplanering (prop. 1987/88:62)
Skatteutskottets betänkande 1987/88:15 [|lf
om åtgärder mot viss skatteplanering
(prop. 1987/88:62) 1987/88:15
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de i proposition 1987/88:62 framlagda förslagen till vissa begränsningar i avdragsrätten för förskottsräntor, räntekompensation och framkallade realisationsförluster.
Till betänkandet har fogats reservationer om avslag på propositionen (m), uppskov med ikraftträdandet (m, fp) och regeringens beredning av ärenden av detta slag (fp).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1987/88:62 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
1 propositionen föreslås att avdragsrätten för räntor som har erlagts i förskott begränsas. Omedelbart avdrag skall inte längre medges för räntor som belöper på tid efter det aktuella beskattningsåret.
Dessutom föreslås nya regler för avdrag för räntekompensation vid förvärv av obligationer och andra skuldebrev samt andelar i avkastningsfonder m.m. Avdrag för sådana utgifter skall enligt förslaget medges först för det beskattningsår då den ränta kompensationen avser förfaller till betalning.
Slutligen föreslås att realisationsförluster som framkallas genom att fastigheter säljs för underpris till närstående inte skall vara avdragsgilla vid inkomstberäkningen.
De nya reglerna om förskottsränta och räntekompensation föreslås bli tillämpliga i fråga om ränta och räntekompensation som betalas efter den 9 november 1987. Enligt förslaget skall de nya bestämmelserna om avdragsrätt för förluster vid fastighetsförsäljningar till närstående gälla i fråga om avyttringar efter den 9 november 1987.
Lagförslaget har följande lydelse.
1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 15
Förslag till
Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 41 §, punkt 4 av anvisningarna till 36 § och punkt 2 av anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
41 §'
Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av anvisningarna.
I andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4 a av anvisningarna skall intäkt anses hava åtnjutits det beskattningsår, under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och skall utgift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen, anses dock belöpa på det beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skatten påförts. Statlig fastighetsskatt skall emellertid anses belöpa på det beskattningsår till vilket skatten hänför sig.
I fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.
I andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4 a av anvisningarna skall intäkt anses ha åtnjutits det beskattningsår, under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och skall utgift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen, anses dock belöpa på det beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skatten påförts. Statlig fastighetsskatt skall emellertid anses belöpa på det beskattningsår till vilket skatten hänför sig. Beträffande avdrag för räntekompensation gäller särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 39 §.
I fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter beskattningsårets utgång. För ränta som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.
Anvisningar till 36 §
4.2 Avdrag för realisationsförlust, 4. Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får beräknad enligt punkt 3 ovan. får
SkU 1987/88:15
1 Senaste lydelse 1984:1054.
2 Senaste lydelse 1986:1113.
2 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1987/88:15
göras från realisationsvinst eller lot- göras från realisationsvinst eller lotterivinst, om inte annat följer av terivinst, om inte annat följer av
andra stycket. andra eller fjärde stycket.
Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av
a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och
b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.
Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till det året.
Avdrag för realisationsförlust pä grund av avyttring av en fastighet till sådan närstående som avses i 35 § 3 mom. sista stycket får göras endast i den män fastighetens marknadspris vid avyttringen visas understiga de omkostnader för vilka avdrag medges vid beräkning av realisationsförlusten.
till 39 §
2. Avdrag för ränta får allenast ske 2. Avdrag för ränta får göras för
för det beskattningsår, varunder rän- det beskattningsår då räntan beta tan
utbetalats, dock att i rörelse, lats.
varöver förts handelsböcker i enlig- Ifråga om räntekompensation som het med vad därom är särskilt stad- en förvärvare av ett skuldebrev lärn gat,
ränteavdraget må göras efter nar överlåtaren för upplupen men
bokföringsmässiga grunder (jfr 41 § inte förfallen ränta får avdrag göras jämte tillhörande anvisningar). först för det beskattningsår då räntan
enligt skuldebrevet förfaller till betalning. Likaså skall vid förvärv av enbart rätten till avkastningen pä skuldebrevet sådan räntekompensation vara avdragsgill först för det beskattningsår då räntan förfaller till betalning. På samma sätt är räntekompensation vid förvärv av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 § avdragsgill först dä avkastningen på andelen blivit tillgänglig för lyftning. Har förvärvaren i sin tur, innan räntan eller
1 * Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1987/88:15
utdelningen förfallit till betalning, överlåtit skuldebrevet tillsammans med rätten till ränta, andelen i aktiefonden tillsammans med rätten till utdelning eller överlåtit rätten till räntan skall dock utgiven räntekompensation vara avdragsgill för det beskattningsår överlåtelsen ägde rum.
1. Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
2. De nya bestämmelserna i 41 § tredje stycket tillämpas i fråga om räntebetalningar som har skett efter den 9 november 1987.
3. De nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 36 § tillämpas i fråga om avyttringar som har skett efter den 9 november 1987.
4. De nya bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 39 § tillämpas i fråga om räntekompensation som har lämnats efter den 9 november 1987.
4 Motionerna
SkU 1987/88:15
1987/88:Sk23 av Anne Wibble och Britta Bjelle (fp), vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om sättet att bereda propositioner av det aktuella slaget,
2. att riksdagen beslutar uppskjuta ikraftträdandet till den 1 januari 1988.
1987/88:Sk24 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1987/88:34.
Inkomna skrivelser
Svenska bankföreningen har i skrivelser till utskottet anfört att övergångsreglerna i fråga om räntekompensation bör förtydligas så att avslutsdagen och inte betalningsdagen blir avgörande för avdragsrätten.
Utskottet
I propositionen föreslås att vissa avdragsregler ändras för att motverka skatteflykt. Förslaget innebär bl.a. att omedelbart avdrag för förskottsräntor skall medges endast för den del av räntan som belöper på beskattningsåret. Överskjutande belopp fördelas på återstoden av den tid som räntan avser. Nuvarande avdragsbegränsningar, som har gällt sedan 1982 års taxering, riktar sig endast mot ränteförskott som belöper på tid efter taxeringsårets utgång, vilket enligt departementschefen innebär att reglerna fortfarande kan utnyttjas för ej avsedda skattelättnader.
Vidare föreslås att avdraget för erlagd räntekompensation vid förvärv av skuldebrev m.m. skall senareläggas. Avdraget skall inte längre skall medgesi samband med betalningen utan först för det beskattningsår då den ränta som kompensationen avser förfaller till betalning. Förslaget avser sådan särskild kompensation som vid sidan av köpeskillingen utgår för upplupen men ej förfallen ränta vid förvärv av obligationer och vissa andra värdepapper. Hit hör räntebärande skuldebrev av olika slag och andelar i vissa typer av avkastningsfonder som börsnoteras med särskilda värden för kapital och ränta.
Vidare föreslås att realisationsförlust som framkallas genom att en fastighet säljs för underpris till närstående inte skall vara avdragsgill.
Avsikten är att de nya reglerna skall tillämpas på förskottsräntaoch räntekompensation som betalas efter den 9 november 1987, dvs. den dag då propositionen lämnades till riksdagen. Beträffande realisationsförluster på fastigheter gäller förslaget i fråga om avyttringar efter nämnda dag.
I motion Sk24 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) avslag på propositionen. Motionärerna anser att förslagen inte har beretts tillräckligt och att följden kan bli att de skattskyldiga kommer i kläm. Motionärerna framhåller särskilt att reglerna kommer att träffa ett stort antal personer som på normalt sätt köpt obligationer kort tid före den 9 november och som i vanlig ordning erlägger betalningen efter en vecka.
I motion Sk23 av Anne Wibble och Britta Bjelle (fp) yrkas av liknande skäl att ikraftträdandet skjuts upp till den 1 januari 1988 (yrkande 2). Motionärerna anför att det är angeläget att skatteplanering av ifrågavarande slag
motverkas. Samtidigt understryker motionärerna att beredningen av denna typ av ärenden enligt deras mening bör vara noggrannare och normalt innefatta lagrådsgranskning och yrkar ett tillkännagivande av denna innebörd.
Svenska bankföreningen har i skrivelser till utskottet bl.a. anfört att förslagen berör ett stort antal vanliga terminsaffärer och kontantaffärer som redan hade ingåtts enligt bindande avtal när propositionen lades fram och att dessa avtal sammanlagt omsluter mycket stora belopp. Enligt föreningens mening bör den föreslagna lagstiftningen inte tillämpas på avtal som träffats före den 10 november.
Det nuvarande skattesystemet har sedan länge väckt berättigad kritik för sin bristande likformighet och för sina stora luckor som allt fler skattskyldiga utnyttjar genom olika transaktioner för att undgå skatt. Syftet med den utredning som nyligen tillsatts om en reformerad inkomstbeskattning (dir. 1987:29) är bl.a. att på olika vägar söka åstadkomma ett mera rättvist och enkelt skattesystem och att minimera möjligheterna för vissa grupper att utnyttja skattesystemet till sin fördel. I avvaktan på utredningens förslag är det av vikt att man fortsätter ansträngningarna att genom punktvisa insatser begränsa den omfattande skatteflykt som nu förekommer i olika former.
Som framhålls i propositionen är upptagande av stora lån mot betalning av förskottsränta och köp av värdepapper med upplupen ränta återkommande inslag i många s.k. skatteplaneringstransaktioner. Det anförda gäller också i fråga om obligationsmarknaden, där man fått en utveckling som delvis kan betecknas såsom en handel med ränteavdrag. De förslag som nu läggs fram i propositionen är ägnade att motverka dessa tendenser och är - även om de berör en stor mängd transaktioner - enligt utskottets uppfattning av enkel beskaffenhet. Något ytterligare material utöver redovisningen i propositionen för bedömningen av de aktuella avdragsfrågorna erfordras inte enligt utskottets mening.
Med det anförda tillstyrker utskottet att de i propositionen föreslagna avdragsbegränsningarna genomförs och avstyrker således motion Sk24.
Beträffande ikraftträdandet vill utskottet framhålla att nya bestämmelser av den art som det här är fråga om i allmänhet bör göras tillämpliga så snart som möjligt och utformas på ett sådant sätt att utrymme inte lämnas för fortsatta skatteflyktsdispositioner efter det att förslag har lagts fram om ändring av reglerna. Med anledning av Bankföreningens skrivelse har utskottet övervägt om inte övergångsbestämmelserna lämpligen kan utformas helt eller delvis i enlighet med föreningens förslag. Enligt utskottets mening kan Bankföreningens önskemål inte tillgodoses enbart i fråga om bankernas verksamhet. En ändrad övergångsbestämmelse skulle därför behöva vara av generell karaktär. En generell övergångsregel som utgår från avtalsdagen skulle då skapa möjligheter till olika skatteundandragande åtgärder och medföra betydande kontrollproblem. Det bör också framhållas att de nya reglerna inte innebär några beloppsmässiga förändringar i den avdragsrätt som nu föreligger utan endast att avdragsrätten förskjuts till ett senare beskattningsår. Enligt utskottets mening saknas det anledning att befara att en ändring av så begränsad innebörd kommer att få sådana ekonomiska effekter för normala affärshändelser att den inte bör kunna
SkU 1987/88:15
godtas. Med hänsyn härtill och till de fördelar från kontrollsynpunkt som talar för att lägga betalningsdagen till grund för bedömningen tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Utskottet avstyrker således yrkande 2 i motion Sk23.
Av vad utskottet redan anfört framgår att utskottet inte instämmer i den kritik som motionärerna riktar mot beredningen av den aktuella propositionen. Utskottet avstyrker även yrkande 1 i motion Sk23.
Utskottet hemställer
1. beträffande avdragsrätten för förskottsränta, räntekompensation och realisationsförlust i vissa fall
att riksdagen bifaller proposition 1987/88:62 i denna del och avslår motion 1987/88:Sk24,
2. beträffande ikraftträdandet
att riksdagen bifaller proposition 1987/88:62 i denna del och avslår motion 1987/88:Sk23 yrkande 2,
3. beträffande beredningen av propositioner av förevarande karaktär att riksdagen avslår motion 1987/88: Sk23 yrkande 1,
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:62 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Stockholm den 26 november 1987 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Margit Gennser (m), Leif Olsson (fp), Karl-Gösta Svenson (m) och Paul Lestander (vpk).
Reservationer
1. Avdragsrätten för förskottsränta, räntekompensation och realisationsförlust i vissa fall (mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del)
Knut Wachtmeister (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har
dels anfört följande:
Det finns anledning att förmoda att de företeelser som regeringen nu vill stävja kommer att leda till att andra metoder för att undgå skatt utvecklas.
Om skattetrycket i stället successivt sänks till en nivå som människor kan acceptera kommer inslagen av skatteplanering att minska.
SkU 1987/88:15
7 Utgångspunkten vid den typ av förändringar av skattesystemet som regeringen föreslår skall, enligt vår uppfattning, vara att de inte leder till ökat krångel eller till att människor kommer i kläm. Enligt vår mening åligger det regeringen att visa att så inte blir fallet. Det har inte gjorts. Förslagen har inte utretts i vederbörlig ordning. Inte heller haf lagrådet beretts tillfälle att avge yttrande. I det följande berörs några av de frågor sm vi anser borde ha belysts.
Att avdrag för ett års förskottsränta kan göras enligt gällande bestämmelser är motiverat av att begränsningen i annat fall vållar onödiga problem. Om den s.k. kontantprincipen helt frångås vid förskottsräntor kan följden bli att skattskyldiga kommer i kläm. Även förslaget om förbud för avdrag för räntekompensation vid förvärv av obligationer och andra skuldebrev innebär att kontantprincipen frångås. Inte heller belyser propositionen det andra ledet av transaktionen i de båda fallen. När förskottsräntor betalas medges avdrag enligt nuvarande regler medan den som mottar räntebetalningen tar upp intäkten till beskattning om denne beskattas enligt kontantprincipen. Samma sak gäller för räntekompensation vid obligationsförvärv. Det kan tilläggas att lagen även drabbar en mängd transaktioner som kan betraktas som fullt normala och inte som ett led i skatteplanering.
När det gäller realisationsförluster som följer av försäljning av fastigheter till närstående förbigås att det inte är fråga om undandragande av realisationsvinstskatt i egentlig mening. Den närstående får genom transaktionen enligt nuvarande regler ett lägre ingångsvärde på den köpta fastigheten än som eljest skulle ha blivit fallet. Därmed leder denna typ av transaktioner enbart till att realisationsvinstbeskattningen skjuts upp.
Det är också beklagligt att regeringen inte berör behovet av eventuella övergångsbestämmelser. Nedan följer ett exempel som belyser en typ av övergångsproblem.
I normalfallet erlägger en köpare av en obligation betalning en vecka efter det att avslut gjorts. Enligt propositionen skall avdrag för upplupna räntor vid köp av obligationer inte vara avdragsgilla om köpet skett efter den 9 november 1987. Då den enskilde i detta fall handlat i god tro är det fel att räntan inte är avdragsgill om avslut gjorts före den 9 november och betalning erlagts först efter detta datum.
Av det anförda framgår att propositionen inte är tillräckligt genomarbetad. Med hänsyn till de olägenheter som kan befaras om förslaget genomförs tillstyrker vid motion Sk24 och avstyrker propositionen.
dels vid mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del hemställt
1. beträffande av dragsrätten för förskottsränta, räntekompensation och realisationsförlust i vissa fall
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk24 avslår proposition
1987/88:62.
SkU 1987/88:15
2. Ikraftträdandet (mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del)
Britta Bjelle och Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Den typ av skatteplanering som regeringen vill komma åt med de föreslagna reglerna har förekommit länge. Regeringen motiverar sin proposition med att bruket ökade kring förra årsskiftet. Det hade således varit fullt möjligt att lägga propositionen i våras.
Enligt regeringens förslag skall de nya reglerna tillämpas fr.o.m. den 9 november 1987. Vi föreslår att tidpunkten härför i stället fastställs till den 1 januari 1988. Statsmakterna bör eftersträva stabila spelregler åtminstone under ett löpande taxeringsår så att t.ex. småföretagare som inrättat sin ekonomi enligt gällande regelsystem inte drabbas på ett oskäligt sätt. På så sätt kan också varje diskussion om att förändringen till sin praktiska verkan skulle fungera retroaktivt undvikas.
dels vid mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del hemställt
2. beträffande ikraftträdandet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk23 yrkande 2 och med avslag på proposition 1987/88:62 i denna del beslutar att tidpunkten ”den 9 november 1987” i punkterna 2-A i ikraftträdandebestämmelserna i det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot ”den 1 januari 1988”.
3. Ikraftträdandet (mom. 2 och mom. 4 i motsvarande del)
Knut Wachtmeister (m), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför att de - för det fall att reservation 1 inte vinner bifall - ansluter sig till reservation 2.
4. Beredningen av propositioner av förevarande karaktär (mom. 3)
Britta Bjelle och Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Vi anser det angeläget att skatteplanering av det slag som det här är fråga om motverkas. Det kan dock konstateras att motiveringen av förslaget beträffande förskottsräntorna är mycket knapphändig. Vi vill understryka att beredningen av denna typ av ärenden bör vara noggrannare och normalt bör innefatta lagrådsgranskning.
dels vid mom. 3 hemställt
2. beträffande beredningen av propositioner av förevarande karaktär att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk23 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om sättet att bereda propositioner av det aktuella slaget.
SkU 1987/88:15