Andelshus
1991/92 SkU13
Initiativ beträffande andelshus
I samband med den skattereform som har genomförts fr.o.m. 1992 års taxering har ett problem uppkommit rörande beskattningen av andelshus. För att undvika oskäliga effekter föreslår utskottet en provisorisk lösning i avvaktan på en generell prövning av bostadsbeskattningens framtida utformning.
De s.k. andelshusen är en särskild bostadsform där tre eller flera personer tillsammans -- direkt eller genom ett handelsbolag -- äger ett hyreshus med skilda bostäder åt minst tre delägare. I denna bostadsform beskattas delägarna enligt de principer som gäller för näringsfastigheter och passiva förvärvskällor. Detta innebär i princip att delägarna vid inkomstbeskattningen skall redovisa sin del av inkomsterna på fastigheten i form av bostadsförmåner, hyresinkomster m.m. efter avdrag för ränteutgifter, reparation och underhåll, andra driftkostnader och värdeminskning. För reparationskostnader över 10% av taxeringsvärdet medges avdrag endast i form av värdeminskningsavdrag.
Underskott som uppkommer vid inkomstberäkningen har tidigare fått dras av i form av s.k. allmänt avdrag. Fr.o.m. 1992 års taxering gäller emellertid att ett underskott i en passiv förvärvskälla endast kan utnyttjas som ett avdrag i samma förvärvskälla följande år. För ett andelshus som under en följd av år går med underskott leder reglerna till ett efter hand allt större ackumulerat underskott. Om andelen avyttras får det ackumulerade underskottet dras av vid reavinstberäkningen (3§ 13 mom. och 25§ 11 mom. lagen om statlig inkomstskatt). Realisationsförluster får dras av till 70% i inkomstslaget kapital. För underskott av kapital medges skattereduktion med 30% av underskottet.
Reglerna för andelshus skiljer sig alltså i väsentliga hänseenden från vad som gäller för bostadsrätter och villor. En bostadsrättshavare eller en villaägare beskattas i allmänhet inte för någon bostadsförmån, och räntan på det kapital som har lånats för förvärvet av bostadsrätten eller villan får dras av i inkomstslaget kapital.
Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet och har anfört att det i boendet bör råda neutralitet mellan olika upplåtelse- och ägandeformer. Enligt bostadsutskottet finns det skäl att undanröja de olikheter som kan uppkomma i beskattningen av dem som bor i andelshus jämfört med dem som t.ex. bor i bostadsrätt eller fastighet med äganderätt. Bostadsutskottet har inte gått in på den närmare utformningen av de ändringar som för närvarande kan komma i fråga.
Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets uppfattning att det finns skäl att söka undanröja olikheterna i beskattningen av olika bostadsformer. En principiell utgångspunkt för såväl den löpande beskattningen som för reavinstbeskattningen av bostäder bör vara att reglerna i så hög grad som möjligt utformas enhetligt och likformigt. Därtill kommer att det avdragsförbud som skattereformen innebär för andelshusen i många fall kan drabba det egna boendet med oskäliga kostnadshöjningar.
Enligt utskottets mening är det angeläget att åstadkomma en ändring redan fr.o.m. 1992 års taxering. Det är emellertid inte möjligt att nu i sin helhet ta upp frågan om hur beskattningsreglerna för andelslägenheterna skall utformas i framtiden. Vad som för tillfället kan komma i fråga är att på kort sikt och på ett praktiskt sätt begränsa vissa problem som har samband med detaljutformningen av de aktuella reglerna. Andra frågor rörande bostadsbeskattningens närmare utformning fordrar ingående bedömningar och bör tas upp i ett större sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att återkomma till denna fråga.
De justeringar som kan genomföras nu begränsar sig till andelshus i kommunalskattelagens bemärkelse och gäller för andelslägenheter som kan jämställas med privatbostäder enligt denna lag (punkt 5 av anvisningarna till 23§ resp. 5§). Man bör givetvis inte heller nu öppna nya avdragsmöjligheter för annat än vad som kan hänföras till den egna privata bostaden. Reglerna för andelshus innebär -- i motsats till vad som normalt gäller i fråga om bostadsrätter och villor -- bl.a. att avdrag medges för reparation och underhåll m.m. och inte enbart för räntekostnader. Med tanke också på de fördelar i övrigt som en tidigareläggning av avdragsrätten nu kan medföra förordar utskottet som en tillfällig lösning på problemen att underskottet får behandlas på samma sätt som gäller för realisationsförluster. En sådan regel innebär enligt utskottets uppfattning ett förhållandevis litet principiellt ingrepp och en skälig avvägning av olika synpunkter som kan anläggas på denna fråga.
Reglerna bör vidare utformas så att den skattskyldige får välja mellan att det aktuella underskottet, helt eller delvis, antingen behandlas som en reaförlust enligt de regler som utskottet nu föreslår eller att det dras av följande år enligt den nuvarande huvudregeln.
Av vad utskottet redan anfört framgår att reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
Det måste beklagas att utskottets förslag kommer så sent att riksskatteverket inte har möjlighet att beakta de nya reglerna i deklarationsblanketterna och i det allmänna informationsmaterial som medföljer blanketterna. Det är givetvis av vikt att man på annat sätt söker nå fram med information till dem som berörs och att frågan uppmärksammas inom skatteförvaltningen så att ett korrekt beskattningsresultat kan uppnås i de enskilda fallen. I sammanhanget vill utskottet anföra att önskemålet att undanröja oskäliga kostnadshöjningar för ett icke obetydligt antal skattebetalare har fått väga tyngre än de svårigheter som betingas av att ändringarna genomförs kort tid före deklarationstidpunkten.
Utskottet hemställer att riksdagen antar följande 1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 26§ kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26§
Uppkommer underskott -- -- -- -- följande beskattningsår. Avdrag enligt första Avdrag enligt första stycket medges inte i den stycket medges inte i den mån avdrag har medgetts mån avdrag har medgetts enligt 25§ 11 mom. lagen enligt 3§ 13 mom. tredje (1947:576) om statlig stycket, 25§ 11 mom. eller inkomstskatt, 26§ 9 mom. 26§ 9 mom. lagen (1947:576) nämnda lag eller 33§ 3 om statlig inkomstskatt eller mom. denna lag. enligt 33§ 3 mom. denna lag. Beträffande underskott -- -- -- statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 3§ 13 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§ 13 mom. Avslutas verksamheten -- -- -- -- -- -- beskattning skett. Rätt till -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- andelen överlåts.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningarna till 23§ kommunalskattelagen (1928:370) har efter yrkande rätt till avdrag såsom för realisationsförlust för underskott av förvärvskälla i vilken fastigheten ingår, i den mån underskottet belöper på sådan bostadslägenhet som skulle ha utgjort privatbostad för honom om han innehaft den med bostadsrätt. Avdrag enligt tredje stycket medges inte i den mån avdrag har medgetts enligt 25§ 11 mom. eller 26§ 9 mom. eller enligt 33§ 3 mom. kommunalskattelagen. Bestämmelserna i Bestämmelserna i anvisningarna till 26§ anvisningarna till 26§ kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen tillämpas också i fall tillämpas också i fall som avses i första stycket. som avses i första och tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
Stockholm den 5 december 1991
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.