Bidragsfusk m.m.
1993/94
SfU2
Utskottet behandlar i detta betänkande sex motioner om åtgärder för att motverka bidragsfusk. Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet har yttrat sig över två av motionerna.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör låta göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Kartläggningen skall avse såväl svenska som utländska medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man bedöma om åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör redovisa resultatet av kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att en invandrare eller utlänning som utvisas på grund av brott inte skall ha rätt till bidrag eller socialförsäkringsförmåner. Inte heller den som av annan anledning inte är varaktigt bosatt i Sverige skall frånkännas rätt till sådana förmåner.
1992/93:Sf270 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande av ett allmänt databaserat bidrags- och ersättningsregister i syfte att komma åt fusket med bidrag och ersättningar från stat och kommun.
1992/93:Sf271 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att försäkringskassorna får större rättsliga möjligheter att utreda bidragsfusk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäkringskassorna måste få möjlighet att häva banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk, 3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga och i övrigt utreda omfattningen av invandrares och andra utlänningars bidragsfusk, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att bidrag inte får utgå till invandrare eller utlänning som inte är varaktigt bosatt i Sverige, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäkringskassornas resursanvändning i fråga om utredningar om bidragsfusk måste kartläggas och utredas.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stävja bidragsbedrägerierna.
1992/93:Ju820 av Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en ickeparlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda bidragsmyglet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningsarbetet bör präglas av hög etik.
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:150 (kompletteringspropositionen)
1992/93:Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en landsomfattande kampanj mot bidragsfusk som syftar till att höja moralen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett allmänt register över utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned de totala kostnaderna.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1992/93:157 Invandrar- och flyktingpolitiken
1992/93:Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka bidragsfusket, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pension och andra socialförsäkringsförmåner vid utlandsboende, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pension och andra socialförsäkringsförmåner efter utvisning.
I två motioner väckta under föregående riksmöte, Sf270 och Sf271 av Bert Karlsson (nyd), tas upp frågor om åtgärder för att motverka eller komma till rätta med bidragsfusk. Motionerna har remissbehandlats.
I angivna motioner anförs att bidrag och annat ekonomiskt stöd utges i stor omfattning till enskilda personer. Bidrags- och ersättningsfrågorna handläggs vid olika myndigheter och systemet inbjuder till fusk. I motion Sf271 anför motionären mot bakgrund av bl.a. tidningsuppgifter att det är uppenbart att åtgärder måste vidtas mot invandrares och utlänningars bidragsfusk. Han anser att reglerna måste ändras så att försäkringskassorna får större rättsliga möjligheter att utreda bidragsfusk (yrkande 1) och att försäkringskassorna måste få möjlighet att häva banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk (yrkande 2). Motionären begär i yrkande 3 att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga och i övrigt utreda omfattningen av invandrares och andra utlänningars bidragsfusk. Han anser vidare att reglerna måste ändras så att bidrag inte får utgå till invandrare eller utlänning som inte är varaktigt bosatt i Sverige (yrkande 4). Försäkringskassornas resursanvändning i fråga om utredningar om bidragsfusk måste kartläggas och utredas (yrkande 5). I motion Sf270 anför motionären att ett sätt att snabbt komma till rätta med fusket med bidrag och ersättningar från stat och kommun är att inrätta ett allmänt databaserat bidrags- och ersättningsregister. Registret bör skötas av en självständig registermyndighet. Vid misstanke om fusk skall registermyndigheten överlämna frågan för vidare handläggning till behörig myndighet. Motionären anser att regeringen bör lägga fram förslag om inrättande av ett sådant register.
Under föregående riksmöte har väckts ytterligare ett antal motioner som rör bidragsfusk.
I motion Ju820 tar Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd) upp fall såväl med illegalt utnyttjande som med legalt men icke avsett utnyttjande av olika system. Motionärerna anför att nivåerna i vissa bidrags- eller försäkringssystem är så höga att de uppmuntrar till fusk i stället för arbete. Samtidigt är kontrollen obefintlig och attityden att man kan lura staten i princip accepterad hos en relativt stor grupp medborgare. Motionärerna begär i yrkande 1 att en ickeparlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda bidragsmyglet och i yrkande 2 att utredningsarbetet bör präglas av hög etik.
Även i motion Fi211 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anförs att man snarast måste utreda hur bidragsfusk kan stävjas. Tillkännagivande om åtgärder för att motverka bidragsfusk föreslås i motion Sf22 (yrkande 8) av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd).
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför i motion Fi93 (yrkande 6) att en landsomfattande kampanj mot bidragsfusk bör genomföras i syfte att höja moralen. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. I yrkande 7 i samma motion begär motionärerna ett tillkännagivande om behovet av ett allmänt register över utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned de totala kostnaderna.
Rätten till socialförsäkringsförmåner utomlands tas upp i motion Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd). I yrkande 9 begär motionärerna ett tillkännagivande om att folkpension och andra socialförsäkringsförmåner inte skall betalas ut till den som fått uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap och sedermera avflyttar från Sverige. I yrkande 10 begärs särskilt att detta skall gälla för en person som gjort sig skyldig till grov kriminalitet och som efter avtjänat straff blivit utvisad från Sverige.
Över motionerna Sf270 och Sf271 har utskottet inhämtat yttrande av Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Riksförsäkringsverket anför att utgångspunkten bör vara att förmånsregler och förmånshantering bör utformas så att bidragsfusk förhindras så långt detta är möjligt. Utbetalning av en förmån och kontroll av att den har betalats ut rättmätigt bör göras av en och samma myndighet, dvs. försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har beträffande yrkande 1 i motion Sf271 hänvisat till att den enskilde är skyldig att anmäla flyttning till skattemyndighet, försäkringskassa eller ett postkontor. Dessutom finns rapporteringsskyldighet mellan dessa inrättningar. Vidare finns regler om återbetalningsskyldighet för den som genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp och som skäligen bort inse detta. Om det uppkommer misstanke om att den försäkrade medvetet förorsakat den felaktiga utbetalningen finns också möjligheter för försäkringskassan att göra polisanmälan. Enligt verkets uppfattning är några regelförändringar i detta avseende inte erforderliga. Vad gäller banksekretessen (yrkande 2 i samma motion) uppger Riksförsäkringsverket att banker redan i dag i vissa fall är skyldiga att på begäran från försäkringskassan lämna uppgifter om enskild som har betydelse för inkomstprövade förmåner. Att införa en generell möjlighet för försäkringskassan att få uppgifter från banker i syfte att uppdaga fusk är enligt verkets mening orimligt. Beträffande yrkande 3 anges att Riksförsäkringsverket inte har fått någon indikation på att invandrare och övriga utlänningar skulle fuska mer med bidragen än andra samhällsgrupper men det finns inte heller något belägg för att påstå motsatsen. Verket vill därför inte motsätta sig en utredning beträffande bidragsfusk som dock bör omfatta såväl svenska som utländska medborgare. Beträffande yrkande 4 anger verket att kravet på bosättning och folkbokföring i Sverige är av avgörande betydelse för rätten till de bidrag som behandlas i motionen. Det gäller för såväl svenska som utländska medborgare. Verket finner därför inte något behov av regeländringar i detta avseende. När EES-avtalet träder i kraft kommer kraven på bosättning och folkbokföring att ändras beträffande personer som omfattas av avtalet. Med hänvisning till vad verket anfört beträffande yrkande 3 vill verket inte motsätta sig en kartläggning av försäkringskassans resursutnyttjande (yrkande 5). Vad gäller inrättande av ett nytt dataregister anför Riksförsäkringsverket att en avvägning måste ske mellan allmänintresset och den enskildes rätt till personlig integritet. Ett alternativ är ett överskådligare regelsystem. Verket erinrar om att man i princip inte får använda datauppgifter för annat ändamål än det för vilket de samlats in. Det finns också en allmän oro för integritetskränkande samkörning. Verket tillägger att man inom EG-rätten har en restriktiv inställning när det gäller dataregistrering av uppgifter. Enligt verkets mening bör ett särskilt register därför inte inrättas, och verket avstyrker bifall till motion Sf270.
Försäkringskasseförbundet anför att försäkringskassornas erfarenhet är att bidragsfusk förekommer i mycket ringa omfattning. Det är angeläget att allmänhetens förtroende för bidragssystemen upprätthålls. Det kan därför finnas skäl för att vidta en utredning för att verifiera eller vederlägga denna uppfattning, förutsatt att utredningen omfattar såväl invandrare som svenskar. Förbundet avstyrker motion Sf271 i övrigt. Beträffande frågan om ett dataregister anför förbundet att ett register med föreslagen utformning skulle vara synnerligen integritetskänsligt och tillika utrednings- och kontrollkrävande. Förbundet erinrar om att uppgifter i dag utbyts mellan försäkringskassa och socialtjänst. Det är inte befogat att införa ett register och en särskild registermyndighet av det slag motionären förordar, och förbundet avstyrker även motion Sf270.
Utskottet vill till en början påpeka att vissa av de exempel på förfaranden som nämns i några av motionerna inte avser olagliga förfaranden. I motion Ju820 sägs också uttryckligen att motionärerna inte bara syftar på förfaranden som är illegala utan även på förfaranden där man lurar systemet på sätt som i och för sig är legala men på ett sätt som systemet inte var avsett för. Utskottet anser att man med "fusk" eller "mygel" endast bör syfta på situationer där någon genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att underlåta att anmäla ändrade förhållanden eller liknande uppbär en förmån i strid mot gällande regler eller åläggs betalningsskyldighet med lägre belopp än vad den enligt gällande bestämmelser annars skulle ha bestämts till.
Enligt utskottets mening är det viktigt att åtgärder omgående vidtas mot den som medvetet missbrukar ett bidrags-, avgifts- eller socialförsäkringssystem. Detta är nödvändigt inte minst för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för de gemensamma bidrags- och försäkringssystemen. Om möjligt bör systemen i sig vara konstruerade så att missbruk motverkas.
Utskottet noterar att enligt vad Försäkringskasseförbundet uppger det inte finns anledning anta att bidragsfusk förekommer i mer än ringa omfattning. Riksförsäkringsverket har inte heller fått någon indikation på att invandrare och övriga utlänningar skulle fuska med bidragen mer än andra samhällsgrupper. Båda remissinstanserna uppger dock att motsatsen inte kan verifieras. Utskottet anser att det vore värdefullt om regeringen skyndsamt lät göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Kartläggningen skall avse såväl svenska som utländska medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man bedöma om åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör redovisa resultatet av kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk. Vad sålunda anförts bör riksdagen med anledning av motionerna Sf271 yrkande 3, Fi211 yrkande 12 och Ju820 som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom får motionerna Sf270, Sf271 yrkandena 1, 2 och 5, Fi93 yrkandena 6 och 7 samt Sf22 yrkande 8 anses tillgodosedda.
Vad gäller motionsyrkanden om rätt till socialförsäkringsförmåner vid bosättning utomlands vill utskottet erinra om att utskottet under föregående riksmöte har behandlat en motion om att en utlänning som utvisas på grund av att han dömts för brott inte skall få behålla någon socialförsäkringsförmån, t.ex. ATP. Utskottet anförde i sitt betänkande 1992/93:SfU14 att rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. ATP-pensionerna finansieras genom avgifter som betalas av arbetsgivare och av försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Enligt utskottets mening skulle en indragning av den intjänade ATP-pensionen närmast innebära en konfiskation. Utskottet erinrade också om att folkpensionsförmån i princip inte utges till utländska medborgare när dessa är bosatta utanför Sverige. För den händelse att en socialförsäkringskonvention som Sverige ingått med annat land garanterar en exporträtt av svenska folkpensionsförmåner, skulle en indragning av förmånen innebära ett brott mot konventionen. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet bifall till då behandlad motion.
Utskottet vidhåller denna inställning. Motionerna Sf271 yrkande 4 och Sf22 yrkandena 9 och 10 bör därför avslås.
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning om bidragsfusk att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sf22 yrkande 8, 1992/93:Sf270, 1992/93:Sf271 yrkandena 1--3 och 5, 1992/93:Ju820, 1992/93:Fi93 yrkandena 6 och 7, 1992/93:Fi211 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande rätt till socialförsäkringsförmåner vid bosättning utomlands att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf22 yrkandena 9 och 10 och 1992/93:Sf271 yrkande 4.
Stockholm den 26 oktober 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Ingela Mårtensson (fp), Ulf Kristersson (m) och Märtha Gårdestig (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.