Reformera riksdagsarbetet (vilande grundlagsbeslut m.m.)

1994/95

KU2

I detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar de ändringar i regeringsformen och riksdagsordningens huvudbestämmelser som föranleds av Riksdagsutredningens förslag Reformera riksdagsarbetet. Utskottet föreslår samtidigt att de ändringar i tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen som förslaget medför beslutas av riksdagen.

Ärendet

Vilande grundlagsbeslut

Riksdagen beslutade den 7 juni 1994 att anta som vilande de av utskottet (1993/94:KU18, rskr. 1993/94:424--427) framlagda förslagen till

a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1), b) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna (bilaga 2), c) lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3), d) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna (bilaga 4).

Talmanskonferensens förslag

I förslaget 1993/94:TK1 Reformera riksdagsarbetet 1 yrkas att riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.

I förslaget 1993/94:TK2 Reformera riksdagsarbetet 2 yrkas att riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna.

Propositionen

I proposition 1993/94:77 En ombildning av arbetsgivarorganisationen på det statliga området yrkas att riksdagen antar det framlagda förslaget till ändring i riksdagsordning, såvitt avser tilläggsbestämmelse.

Bakgrund

Grundlag stiftas, ändras och upphävs genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats (8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen). Riksdagsordningen, som inte är någon grundlag, kan till sina huvudbestämmelser ändras antingen genom två likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att beslut fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 och 17 §§ regeringsformen).

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Till anmälan skall utskottet foga ett yttrande i ärendet (3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen). Ett sådant ärende skall normalt avgöras vid det första riksmötet i den nya valperioden (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Vilande beslut

Den 7 juni 1994 behandlade riksdagen konstitutionsutskottets betänkande med anledning av Riksdagsutredningens förslag Reformera riksdagsarbetet (1993/94:TK1--3, bet. 1993/94:KU18, rskr. 1993/94:424--427). Riksdagen beslutade bl.a. att som vilande anta lag om ändring i regeringsformen samt lagar om ändring i riksdagsordningen (huvudbestämmelserna).

Förslaget innebär i korthet följande.

Riksmötets avbrott på sommaren slopas. Ett riksmöte skall pågå till dess nästa riksmöte börjar. Talmannen beslutar vilka längre uppehåll som skall göras i kammarens arbete under ett riksmöte. Slopandet av riksmötets sommaravbrott innebär också att möjligheten för finans- och skatteutskotten att fatta beslut i vissa skattefrågor på riksdagens vägnar under sommaravbrottet kan avskaffas.

Under längre uppehåll i kammarens arbete kan riksdagsledamöterna få skriftliga svar på frågor till statsråden.

I fråga om Riksdagens revisorer ändras valbarhetsreglerna så att även andra än sittande riksdagsledamöter kan utses till revisorer.

Det statliga budgetåret läggs fr.o.m. 1997 om till kalenderår. Budgetpropositionen framläggs och behandlas på hösten. Den allmänna motionstiden pågår från riksmötets start på hösten och så länge som motioner får avlämnas med anledning av budgetpropositionen.

Riksdagen får möjlighet att besluta att utgifter på statsbudgeten skall hänföras till visst utgiftsområde. Om ett sådant beslut fattas, skall riksdagen för närmast följande budgetår fastställa utgiftsramar för varje område och göra en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten, innan beslut får fattas om enskilda anslag eller andra utgifter i staten eller i ärenden som har betydelse för beräkningen av inkomsterna.

Förslag om utgifter och inkomster för följande budgetår får i princip inte läggas efter budgetpropositionen. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl får en sådan proposition avlämnas.

Den komprimerade och mer sammanhållna behandlingen av den statliga budgeten bygger bl.a. på att finansutskottets ställning stärks. Finansutskottet skall fr.o.m. år 1996 i ekonomisk-politiskt syfte få väcka förslag som hör till andra utskotts beredningsområden samt bereda ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster.

Talmanskonferensens förslag i återstående delar m.m.

Riksdagsutredningens förslag behandlades inte i sin helhet av riksdagen våren 1994. De tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen som föreslogs av utredningen uppsköts av riksdagen för att beslutas i samband med det slutliga beslutet om ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Anledningen härtill var att tilläggsbestämmelserna har ställning som vanlig lag och därför endast skall beslutas en gång av riksdagen. Riksdagsutredningens förslag till tilläggsbestämmelser bereddes emellertid av utskottet i våras och de av utskottet förordade tilläggsbestämmelserna infördes för informationens skull i lagförslagen.

Av lagtekniska skäl behandlades i vårens betänkande också det förslag om ändring i riksdagordningen som finns i proposition 1993/94:77 om en ombildning av arbetsgivarorganisationen på det statliga området. Även detta förslag omfattar såväl ändring av huvudbestämmelse som tilläggsbestämmelse.

Beträffande innehållet i de nya tilläggsbestämmelserna kan nämnas att budgetpropositionen enligt den nya ordningen skall avlämnas senast den 20 september. Under år med riksdagsval skall budgetpropositionen avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om detta inte är möjligt till följd av regeringsskifte skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter den nya regeringens tillträde, dock senast den 15 november.

För en närmare redovisning av utskottets förslag med anledning av Riksdagsutredningen hänvisar utskottet till betänkandet 1993/94:KU18. Förslaget har också redovisats i den inför 1994 års val utgivna sammanställningen Vilande grundlagsförslag.

Utskottets anmälan och yttrande

Vilande beslut

Under riksmötet 1993/94 har riksdagen som vilande antagit de förslag till lagar om ändring i regeringsformen och riksdagsordningen vilka redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäls nu de vilande besluten till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslagen.

Tilläggsbestämmelser till riksdagsordningen

Till de vilande ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser hör i vissa fall tilläggsbestämmelser. Utskottet beredde dessa tilläggsbestämmelser i samband med huvudbestämmelserna i betänkandet 1993/94:KU18. Med hänvisning till vad utskottet anförde i detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen antar förslagen till tilläggsbestämmelser.

Utskottet hemställer

1. beträffande vilande beslut att riksdagen slutligt antar de av utskottet framlagda förslagen till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1), lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna (bilaga 2), lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 3), lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna (bilaga 4),

2. beträffande tilläggsbetämmelser till riksdagsordningen att riksdagen med anledning av förslagen 1993/94:TK1 (delvis) och TK2 yrkande 2 (delvis) samt proposition 1993/94:77 yrkande 1 (delvis) antar de av utskottet framlagda förslagen till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna (bilaga 2), lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna (bilaga 4).

Stockholm den 25 oktober 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Ola Karlsson (m) och Sivert Carlsson (c).

Särskilt yttrande

Kenneth Kvist (v) anför:

Jag vill erinra om de uttalanden om rambeslutsmodellen och utskottsfrågorna som Vänsterpartiets representant gjorde i sin meningsyttring till betänkandet 1993/94:KU18. Enligt min mening bör den nya ordningen prövas en tid, och då bör man särskilt ge akt på hur fackutskottens ställning i förhållande till finansutskottet utvecklas. Det är viktigt att fackutskotten inte hindras från att ta initiativ på sina områden av finansutskottet. Det är också viktigt att alla partier som passerat fyraprocentsspärren är representerade i finansutskottet som också blev fallet efter 1994 års val.

1. Förslag till Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1 dels att 8 kap. 6 § skall upphöra att gälla, dels att 4 kap. 3 §, 9 kap. 4 §, 12 kap. 7 § samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett utskott, däribland ett konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott och ett finansutskott och ett finansutskott, enligt skatteutskott, enligt bestämmelser i bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av före avgörandet av utskott, om ej annat är utskott, om ej annat är bestämt i denna bestämt i denna regeringsform. regeringsform.

9 kap. 4 §

Kan budgetreglering enligt 3 Om budgetreglering enligt 3 § icke avslutas före § icke hinner avslutas budgetperiodens början, före budgetperiodens bestämmer riksdagen eller, början, bestämmer om riksmöte ej pågår, riksdagen i den omfattning som finansutskottet i den behövs om anslag för omfattning som behövs om tiden till dess anslag för tiden till dess budgetregleringen för budgetregleringen för perioden slutföres. perioden slutföres. Riksdagen kan uppdraga åt finansutskottet att fatta sådant beslut på riksdagens vägnar.

12 kap. 7 §

Riksdagen väljer inom sig Riksdagen väljer revisorer revisorer att granska den att granska den statliga statliga verksamheten. verksamheten. Riksdagen kan Riksdagen kan besluta att besluta att revisorernas revisorernas granskning skall granskning skall omfatta omfatta också annan också annan verksamhet. verksamhet. Riksdagen Riksdagen fastställer fastställer instruktion instruktion för för revisorerna. revisorerna.

Revisorerna får enligt bestämmelser i lag infordra handlingar, uppgifter och yttranden som behövs för granskningen.

Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen. 1 Regeringsformen omtryckt 1991:1503

13 kap. 1 §

Kommer riket i krig eller Kommer riket i krig eller krigsfara och pågår icke krigsfara skall regeringen riksmöte, skall regeringen eller talmannen kalla eller talmannen kalla till riksdagen till sammanträde. riksmöte. Den som Den som utfärdar kallelsen utfärdar kallelsen kan kan besluta att riksdagen besluta att riksdagen skall skall sammanträda på sammanträda på annan ort annan ort än Stockholm. än Stockholm. Pågår riksmöte, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammanträdesort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 1 kap. 3--4 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 16 §, 5 kap. 11 §, tilläggsbestämmelserna 3.11.3 samt 5.11.1 skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 5.11.1 skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 5 §, 2 kap. 6 §, tilläggsbestämmelserna 2.6.1 samt 2.6.2 skall betecknas 2.4.2, 2 kap. 5 §, 2.5.1 respektive 2.5.2,

dels att den nya 2 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 2, 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 4, 5, 10¬12 och 15 §§, 4 kap. 2, 5 och 11 §§, 5 kap. 3, 10 och 12 §§, tilläggsbestämmelserna 1.8.1, 2.15.4, 2.16.2, 3.11.1, 4.8.1, 4.11.1, 4.11.3, 5.10.1, 5.10.2, 5.12.1, 6.1.1, 6.2.2 samt 7.1.1 skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 2.4.1 skall lyda "Tilläggsbestämmelser" och rubrikerna närmast före tilläggsbestämmelsen 2.6.1 samt 3.11.1 skall lyda "Tilläggsbestämmelse",

dels att en ny rubrik närmast före tilläggsbestämmelsen 2.5.1 skall lyda "Tilläggsbestämmelser",

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 kap. 6 §, 6 kap. 3 §, tilläggsbestämmelserna 2.6.1, 6.3.1. samt 6.3.2 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 §

Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter riksdagsval till lagtima riksdagsval till riksmöte riksmöte på tid som på tid som angives i 3 kap. angives i 3 kap. 5 § 5 § regeringsformen. regeringsformen.

Under år när ordinarie Under år när ordinarie riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles, samlas riksdagen till lagtima inleds riksmöte första riksmöte första tisdagen tisdagen i oktober, om ej i oktober, om ej riksdagen riksdagen på förslag av på förslag av talmanskonferensen vid talmanskonferensen vid föregående riksmöte föregående riksmöte fastställt annan dag i fastställt annan dag i september eller oktober för september eller oktober för riksmötets början. Har riksmötets början. Har tillkännagivande om extra tillkännagivande om extra val gjorts före denna dag val gjorts före denna dag och har icke riksdagen med och har icke riksdagen med anledning av valet samlats anledning av valet samlats till riksmöte senast i till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte juli, skall dock riksmöte enligt detta stycke ej enligt detta stycke ej inledas. inledas.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43

6 §

Lagtima riksmöte öppnas Riksmöte öppnas vid ett vid ett särskilt särskilt sammanträde med sammanträde med kammaren kammaren senast på senast på riksmötets riksmötets tredje dag. tredje dag. Statschefen Statschefen förklarar förklarar därvid på därvid på talmannens talmannens hemställan hemställan riksmötet riksmötet öppnat. Vid öppnat. Vid förfall förfall för statschefen för statschefen förklarar talmannen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid riksmötet öppnat. Vid sammanträdet avgiver sammanträdet avgiver statsministern statsministern regeringsförklaring, om regeringsförklaring, om icke särskilda skäl icke särskilda skäl föranleder annat. Talmannen föranleder annat. Talmannen fastställer efter samråd fastställer efter samråd med vice talmännen med vice talmännen ordningen för detta ordningen för detta sammanträde. sammanträde.

7 §

Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens arbete.

Talmanskonferensen Talmanskonferensen överlägger om överlägger om åtgärder som kan åtgärder som kan främja planmässighet i främja planmässighet i riksdagens arbete och riksdagens arbete. överväger därvid vilka längre uppehåll i riksdagsarbetet som skall förekomma under riksmötet.

Talmanskonferensen består Talmanskonferensen består av talmannen, vice av talmannen, vice talmännen, en talmännen, en företrädare för varje företrädare för varje partigrupp i riksdagen som partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst fyra motsvarar parti med minst fyra procent av rösterna i hela procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riket vid senaste val till riksdagen, utskottens riksdagen, utskottens ordförande samt vice ordförande samt vice ordföranden i riksdagens ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse. förvaltningsstyrelse. Partigruppernas Partigruppernas företrädare tillsätts företrädare tillsätts vid början av varje lagtima vid början av varje riksmöte för tiden till riksmöte för tiden till dess nästa lagtima dess nästa riksmöte riksmöte börjar. De börjar. De utses med utses med motsvarande motsvarande tillämpning av tillämpning av det det förfarande som angives förfarande som angives i 7 i 7 kap. 12 § första kap. 12 § första stycket. stycket.

1.8.1¶Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av Ansökan prövas av talmannen, om den gäller talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid ledighet under kortare tid än en månad, och av än en månad, och av riksdagen om den gäller riksdagen om den gäller för längre tid. för längre tid. Ansökan som görs under Ansökan som görs under tid då riksmöte ej längre uppehåll än en pågår prövas dock av månad i kammarens arbete talmannen, även om den prövas dock av talmannen, gäller ledighet för även om den gäller längre tid. ledighet för en månad eller längre tid.

2 kap. 6 § 5 §

Kallelse till annat Kammaren sammanträder på sammanträde än som avses kallelse av talmannen när i 1 kap. 5 eller 6 § icke annat är utfärdas av talmannen. Av föreskrivet i kallelsen skall framgå om regeringsformen eller sammanträdet är ett riksdagsordningen. arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande.

Av kallelsen skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medgiver det.

6 §

Talmannen beslutar efter samråd med talmanskonferensen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under pågående riksmöte.

Har regeringen förordnat om extra val, kan talmannen på begäran av regeringen besluta att uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen kan besluta att avbryta uppehåll i kammarens arbete. Sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av riksdagens ledamöter begär det.

Om uppehåll i kammarens arbete avbryts på begäran av regeringen eller etthundrafemton av riksdagens ledamöter skall talmannen, om begäran innehåller ett sådant önskemål, kalla kammaren till sammanträde inom tio dagar från det att begäran framställdes.

2.6.1¶Kammarkansliet skall skriftligen underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för första sammanträdet med kammaren när uppehåll i kammararbetet avbryts.

2.15.4¶Den som yttrar sig skall tala Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från talarstolen eller från sin plats i från sin plats i plenisalen. plenisalen. Talmannen får dock anvisa annan plats i plenisalen från vilken talare skall yttra sig.

2.16.2¶Protokoll justeras av kammaren Protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och sammanträder då, och annars vid närmast annars vid närmast följande sammanträde. följande sammanträde. Protokoll från Protokoll som icke enligt sammanträde före bestämmelserna i första längre uppehåll i stycket kan justeras inom en riksdagsarbetet och protokoll månad, justeras vid den som ej har justerats vid tidpunkt som talmannen slutet av ett riksmöte bestämmer. Protokollet justeras vid den tidpunkt som justeras inför de talmannen bestämmer. ledamöter som är Meddelande om tiden för närvarande. sådan justering införes i den eller de tidningar i vilka kammarsammanträden gives till känna. Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1.

3 kap. 2 §2

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10 januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten (kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående Annan proposition angående anslag för det närmast anslag för det närmast följande budgetåret följande budgetåret skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen 25 februari, såvida icke finner att propositionens regeringen icke finner att behandling kan uppskjutas till propositionen kan behandlas följande riksmöte. Vid under följande riksmöte. 1993/94 års riksmöte skall dock en sådan proposition avlämnas senast den 25 februari.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas. 2 Senaste lydelse 1993:1596

4 §3

Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om den tid då proposition den tid då proposition skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller endast vid lagtima riksmöte endast vid riksmöte som som enligt 1 kap. 4 § skall inletts i augusti, september avslutas senast den 15 juni. eller oktober.

Bestämmelserna gäller ej

1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter den 10 januari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna propositionen senare.

5 §

Regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebygges. Regeringen skall samråda med talmannen därom.

Proposition kan avlämnas även när riksmöte ej pågår.

10 §

Motion får väckas inom Motion får väckas inom femton dagar från den dag femton dagar från den dag då budgetpropositionen då budgetpropositionen anmäldes i kammaren. Om anmäldes i kammaren. Om riksmötet upphör innan uppehåll görs i motionstiden har gått till kammarens arbete med anledning ända, löper ny av att regeringen förordnat motionstid om femton dagar om extra val och motionstiden från början av nästa icke har gått till ända, lagtima riksmöte. löper ny motionstid om femton dagar från början av nästa valperiod.

Fastställes i något fall statsbudget för annan tid än budgetåret, bestämmer riksdagen om motionstidens förläggning.

11 §

Utöver vad som följer av Utöver vad som följer av 10 § får motion med 10 § får motion med anledning av proposition anledning av proposition avlämnas inom femton dagar avlämnas inom femton dagar från den dag då från den dag då propositionen anmäldes i propositionen anmäldes i kammaren. I ärende som kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl synnerliga skäl föreligga, på förslag föreligga, på förslag av regeringen besluta om av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst kan om särskilda skäl tio dagar förlänga tiden föreligger på förslag för avlämnande av motion av talmannen besluta att med anledning av proposition i förlänga tiden för vilken redovisas plan som avlämnande av motion. 3 avses i 2 § tredje stycket. Senaste lydelse 1992:1550

Motion får väckas även med anledning av skrivelse från regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om inte annat följer av 19 §.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf kan bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbetet en vecka eller längre tid under riksmöte.

3.11.1¶Yrkande om förlängning Förslag om av motionstiden enligt 11 förlängning av § första stycket sista motionstiden enligt 11 § punkten framställes senast första stycket sista vid andra sammanträdet punkten framställes senast efter det då propositionen vid andra sammanträdet anmäldes i kammaren. Beslut efter det då propositionen om förlängning fattas anmäldes i kammaren. Beslut senast vid därefter om förlängning fattas följande sammanträde. senast vid därefter följande sammanträde.

12 §

Har proposition uppskjutits Har proposition uppskjutits från ett riksmöte till från en valperiod för annat, får motion med riksdagen till nästa, anledning av propositionen får motion med anledning av väckas propositionen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden.

1. vid första riksmötet i valperiod inom sju dagar från dess början,

2. om propositionen har väckts så sent under riksmöte att den i 11 § föreskrivna motionstiden icke har löpt ut när riksmötet upphör, senast på andra dagen av nästa lagtima riksmöte eller, om riksdagen dessförinnan beslutar att behandla propositionen vid urtima riksmöte, inom sju dagar från beslutet.

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition jämställas skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

15 §

Motion med anledning av Motion med anledning av händelse av större vikt händelse av större vikt får medan riksmöte får väckas gemensamt av pågår väckas minst tio ledamöter, om gemensamt av minst tio händelsen ej har kunnat ledamöter, om händelsen förutses eller beaktas ej har kunnat förutses under motionstid som avses i eller beaktas under motionstid 10 § eller kunnat som avses i 10 § eller föranleda motionsrätt kunnat föranleda enligt annan bestämmelse i motionsrätt enligt annan detta kapitel. bestämmelse i detta kapitel.

4 kap. 2 §4

Riksdagen tillsätter inom Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och minst tolv skatteutskott och ett andra utskott. Valet gäller erforderligt antal andra till valperiodens slut. utskott. Valet gäller till valperiodens slut.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta Riksdagen kan även under ytterligare utskott för valperioden tillsätta längst den tid som har utskott för längst den angivits i första stycket. tid som återstår av valperioden.

För riksmöte före 1996/97 års riksmöte skall vad som enligt första och andra styckena gäller för valperiod i stället gälla för riksmöte.

5 §

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt 9 enligt 9 kap. 4 § kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda regeringsformen, bereda ärenden om allmänna ärenden om allmänna riktlinjer för den riktlinjer för den ekonomiska politiken och ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt för budgetregleringen samt ärenden som rör ärenden som rör riksbankens verksamhet. riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall Skatteutskottet skall bereda utöver sin uppgift enligt 8 ärenden om statliga och kap. 6 § regeringsformen, kommunala skatter. bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

4.8.1¶Beslut av finans- och Beslut av finansutskottet i skatteutskotten i fråga som fråga som avses i 9 kap. 4 avses i 8 kap. 6 § § regeringsformen meddelas regeringsformen och av regeringen genom skrivelse. finansutskottet i fråga om godkännande enligt 9 kap. 11 § regeringsformen meddelas regeringen genom skrivelse.

11 §

Utskott skall sammanträda Utskott sammanträder när också under tid då riksdagsarbetet kräver det. riksmöte icke pågår, om riksdagsarbetet kräver 4 Senaste lydelse 1994:1031 det.

4.11.1¶Utskott sammanträder Utskott sammanträder första gången på första gången på kallelse av talmannen inom kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. två dagar efter valet. Därefter sammanträder Därefter sammanträder utskottet på kallelse av utskottet på kallelse av ordföranden. För ordföranden. För ändamål som sägs i 9 ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet skall talmannen sammankalla sammankallas också på finansutskottet också på begäran av regeringen. begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas finans- och skatteutskotten första gången på begäran av regeringen. Skall utskott enligt vad nu sagts sammankallas på regeringens begäran, utfärdas kallelsen av talmannen.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet.

4.11.3¶Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskotten enligt 8 kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av utskottsordförandena som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om de har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

5 kap. 3 §

Ärende i vilket Ärende i vilket överläggning äger rum överläggning äger rum får ej upptagas till får ej upptagas till avgörande förrän avgörande förrän kammaren på talmannens kammaren på talmannens förslag har funnit förslag har funnit överläggningen avslutad. överläggningen avslutad. Utskottsbetänkande får Utskottsbetänkande får upptagas till avgörande upptagas till avgörande endast vid sammanträde som endast vid sammanträde som i kallelse enligt 2 kap. 6§ i kallelse enligt 2 kap. 5§ och i föredragningslista och i föredragningslista enligt 2 kap. 7 § angivits enligt 2 kap. 7 § angivits som arbetsplenum. som arbetsplenum.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Föreligger yrkande som avses i 1 § andra stycket att lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställes under omröstning om omedelbart antagande.

10 §

Genom särskilt beslut kan Ärende skall avgöras riksdagen till närmast under den valperiod då det följande lagtima väckts. Ärende som riksmöte uppskjuta gäller statsbudgeten för behandlingen av ärende. närmast följande Ärende som gäller budgetår skall dock statsbudgeten för avgöras före närmast följande budgetårets ingång budgetår får dock såvida det icke utan uppskjutas endast om det kan olägenhet för ske utan olägenhet för budgetregleringen kan budgetregleringen. Beslut om avgöras senare. uppskov kan upprepas.

Genom särskilt beslut kan riksdagen medgiva att behandlingen av ärende får uppskjutas till första riksmötet i nästa valperiod.

Avslutas riksmöte i Om uppehåll görs i förtid med anledning av kammarens arbete med anledning extra val, skall ärende som av extra val, skall ärende riksdagen icke har hunnit som riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet särskilt beslut uppskjutet till det första lagtima till nästa valperiod. riksmötet efter valet.

Lagförslag, som har vilat i Lagförslag, som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket 12 § tredje stycket regeringsformen, skall regeringsformen, skall prövas före utgången prövas före utgången av kalenderåret av kalenderåret därpå. Annat ärende därpå. Har lagförslag skall avgöras före ett nära samband med utgången av kalenderåret lagförslag som vilar enligt efter det då ärendet 2 kap. 12 § tredje stycket väcktes. Har lagförslag regeringsformen, kan riksdagen ett nära samband med besluta att det får lagförslag som vilar enligt avgöras inom den tid som 2 kap. 12 § tredje stycket gäller för prövningen regeringsformen, kan riksdagen av det vilande besluta att det får lagförslaget. Kan ärende avgöras inom den tid som som avses i detta stycke till gäller för prövningen följd av förordnande om av det vilande extra val icke avgöras lagförslaget. Kan ärende på föreskriven tid, som avses i detta stycke till skall det avgöras snarast följd av förordnande om möjligt efter det att den extra val icke avgöras nyvalda riksdagen har på föreskriven tid, sammanträtt. skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.

5.10.1¶Beslut att uppskjuta ärende Beslut att ärende får fattas på framställning uppskjutas fattas på av utskott, till vars framställning av utskott, handläggning ärendet till vars handläggning hör. Utskottet skall ärendet hör. Kammaren inhämta yttrande från kan även utan sådan talmanskonferensen. Kammaren framställning besluta kan även utan sådan uppskov i samband med framställning besluta behandlingen av uppskov i samband med utskottsbetänkande. behandlingen av utskottsbetänkande.

5.10.2¶Beslut enligt 10 § tredje Beslut enligt 10 § stycket tredje meningen fattas fjärde stycket andra på framställning av det meningen fattas på utskott till vars framställning av det handläggning ärendet utskott till vars hör. handläggning ärendet hör.

12 §

Ärende angående grundlag Ärende angående grundlag skall avgöras vid första skall avgöras vid första riksmötet i den valperiod riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt 8 då slutligt beslut enligt 8 kap. 15 § regeringsformen kap. 15 § regeringsformen först får fattas, först får fattas, såvida ej förslaget i såvida ej förslaget i ärendet dessförinnan ärendet dessförinnan förkastas eller förkastas eller avgörandet uppskjutes till avgörandet genom annat riksmöte. I fråga särskilt beslut uppskjutes om uppskov äger till annat riksmöte. bestämmelserna i 10 § Sådant beslut kan upprepas. första och andra styckena I fråga om uppskov äger och i 11 § motsvarande bestämmelserna i 10 § tillämpning. Ärendet tredje stycket motsvarande skall avgöras slutligt tillämpning. Ärendet före nästa ordinarie val skall avgöras slutligt till riksdagen. före nästa ordinarie val till riksdagen.

Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat beslut som fattas i samma ordning förkastats vid folkomröstning, skall det utskott till vars handläggning frågan hör göra anmälan därom till kammaren.

5.12.1¶Tilläggsbestämmelserna Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 och 5.11.1 äger 5.10.1 äger motsvarande motsvarande tillämpning i tillämpning i fråga om fråga om uppskov med uppskov med slutligt beslut i slutligt beslut i ärende ärende angående angående grundlag. grundlag.

6 kap. 6.1.15

Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att interpellationen får framställas eller förslag att interpellationen inte skall få framställas. Förslag att interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt statsrådet få del av den.

Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i kammaren eller talmannen framlägger förslag om att interpellationen inte skall få framställas.

Den som vid riksmöte, som Talmannen fastställer efter enligt 1 kap. 4 § skall samråd med de av avslutas senast den 15 juni, partigrupperna utsedda ingiver interpellation till ledamöterna i kammarkansliet efter talmanskonferensen dag under utgången av april månad riksmöte då skall i interpellationen interpellation senast får angiva skälen till att ingivas till kammarkansliet. denna icke har ingivits Om särskilda skäl tidigare. föreligger får dock riksdagen medgiva att interpellation får framställas även om den ingivits efter denna dag. 5 Senaste lydelse 1992:1550

6.2.26¶Frågor besvaras vid en frågestund varje tisdag som riksdagen sammanträder. Vid denna frågestund besvaras frågor som har ingivits till kammarkansliet senast kl. 10 under fredagen i föregående vecka.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen utan hinder av första stycket besluta att frågesvar skall lämnas annan dag än tisdag, att frågestund får inställas och att frågor för att besvaras kommande vecka skall inges vid annan tidpunkt än senast kl. 10 fredag. Talmannen får även besluta att en fråga skall besvaras tillsammans med en interpellation.

Meddelande om när en fråga skall besvaras skall anslås senast kl. 14 dagen före sammanträdet och tas upp på föredragningslistan.

Efter det att statsrådet har lämnat ett frågesvar får varje talare ordet högst fyra gånger. Det första anförandet från varje talare får räcka längst två minuter och varje följande anförande längst en minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden på längst en minut. När ett statsråd besvarar en fråga tillsammans med en interpellation tillämpas de regler om anföranden som gäller för interpellationer.

En fråga som inte besvaras på dag som avses i första eller andra stycket förfaller, om inte den ledamot som ingivit frågan senast kl. 10 följande fredag meddelar kammarkansliet att frågan skall kvarstå till nästa frågestund.

Vid frågestund får 3 § talmannen utan hinder av tilläggsbestämmelsen 2.15.4 anvisa plats i plenisalen från vilken talare skall yttra sig.

Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad kan fråga få framställas för skriftligt svar. 6.3.1

Talmannen beslutar efter samråd med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i talmanskonferensen när frågor får framställas för skriftligt svar.

Fråga för skriftligt svar ingives till kammarkansliet. Frågan skall vara egenhändigt undertecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen låter utan dröjsmål statsrådet få del av frågan. Skriftligt svar på fråga inlämnas till kammarkansliet, som överlämnar svaret till den ledamot som framställt frågan.

Om svar inte lämnas inom fjorton dagar efter det att frågan framställts skall statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den icke kommer att besvaras.

6 Senaste lydelse 1992:1550

6.3.2¶Framställd fråga för skriftligt svar liksom statsråds svar på sådan fråga skall redovisas i riksdagens protokoll.

7 kap.

7.1.17¶Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter företaga val av

1. 20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation,

2. 6 ledamöter i Europarådets svenska delegation,

3. 5 ledamöter i den svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté,

4. 8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa,

5. 18 ledamöter i den svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommittén EG-Sverige,

6. 8 ledamöter i den svenska delegationen till dels Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) gemensamma parlamentarikerkommitté, dels EFTA-staternas parlamentarikerkommitté.

Nordiska rådets svenska Nordiska rådets svenska delegation väljs för delegation väljs för lagtima riksmöte och riksmöte och övriga övriga delegationer för delegationer för riksdagens riksdagens valperiod. valperiod.

Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Den upphävda paragrafen 4 kap. 16 § gäller dock fortfarande i fråga om vad som före ikraftträdandet har förekommit vid behandlingen i finansutskottet av frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen.

7 Senaste lydelse 1993:962

3. Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen Bilaga 3

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1 att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 a §

Beträffande det budgetår som börjar den 1 juli 1995 gäller att det löper till och med den 31 december 1996.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och gäller till utgången av år 1996.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43

4. Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att nuvarande 5 kap. 12 § skall betecknas 5 kap. 11 §, dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 2--4, 7, 10--11 och 19 §§ samt 4 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, tilläggsbestämmelse 3.2.1 och 5 kap. 12 §, av följande lydelse, dels att det i lagen införs en ny rubrik före tilläggsbestämmelsen 3.2.1 som skall lyda "Tilläggsbestämmelse".

Lydelse enligt bilaga 2 Föreslagen lydelse

1 kap. 2 §

Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som angives i 3 kap. 5 § regeringsformen.

Under år när ordinarie Under år då ordinarie riksdagsval icke hålles, riksdagsval icke hålles, inleds riksmöte första inleds nytt riksmöte på tisdagen i oktober, om ej dag i september som riksdagen riksdagen på förslag av på förslag av talmanskonferensen vid talmanskonferensen föregående riksmöte fastställt vid fastställt annan dag i föregående riksmöte. september eller oktober för riksmötets början. Har Har tillkännagivande om tillkännagivande om extra extra val gjorts före den val gjorts före denna dag fastställda dagen, skall och har icke riksdagen med nytt riksmöte enligt andra anledning av valet samlats stycket inledas endast om till riksmöte senast i riksdagen med anledning av juli, skall dock riksmöte valet samlats före juni enligt detta stycke ej månads utgång. inledas.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

3 kap. 2 §

Budgetåret börjar den 1 Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast januari. Regeringen skall den 10 januari eller, om dessförinnan avlämna hinder möter till följd proposition med förslag av nyligen inträffat till statens inkomster och regeringsskifte, snarast utgifter för budgetåret möjligt därefter (budgetproposition).I avlämna proposition med förslaget skall även förslag till statsbudget ingå en redovisning av (budgetproposition) för det statens tillgångar och närmast följande skulder. budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan Budgetpropositionen skall och nationalbudget.Regeringen innehålla finansplan och skall avgiva särskilt nationalbudget samt förslag förslag till slutlig till reglering av reglering av stats- budgeten statsbudgeten. Har riksdagen (kompletteringsproposition). med stöd av Sådant förslag skall om bestämmelserna i 5 kap. 12 hinder ej möter avlämnas § fattat beslut om före utgången av april utgiftsområden skall månad. förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen

1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43

Annan proposition angående anslag för det närmast följande budgetåret skall avlämnas senast den 25 februari, såvida regeringen icke finner att propositionen kan behandlas under följande riksmöte.

på de av riksdagen beslutade utgiftsområdena.

Endast om regeringen finner synnerliga ekonomisk-politiska skäl föreligga får proposition angående statens inkomster och utgifter för det närmast följande budgetåret avlämnas efter budgetpropositionen.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

Tilläggsbestämmelse 3.2.1

Budgetpropositionen skall avlämnas senast den 20 september. Under år då riksdagsval hålles i september, skall budgetpropositionen avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande.

Om hinder möter till följd av regeringsskifte att iakttaga vad som föreskrivits i första stycket, skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.

Om regeringen anser att proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och anslag för löpande budgetår (ekonomisk vårproposition) bör behandlas under pågående riksmöte skall propositionen, om hinder inte möter, avlämnas senast den 15 april.

3 §2

Annan proposition än Riksdagen fastställer på sådan som avses i 2 § förslag av talmannen när skall avlämnas senast den propositioner, som regeringen 31 mars om regeringen anser anser böra behandlas under att propositionen bör pågående riksmöte, behandlas under pågående senast skall avlämnas i de riksmöte. fall icke särskild tidpunkt föreskrivs i riksdagsordningen.

2 Senaste lydelse 1992:43

4 §

Bestämmelserna i 2 § Beslut enligt 3 § andra stycket och 3 § om gäller ej den tid då proposition skall avlämnas gäller endast vid riksmöte som inletts i augusti, september eller oktober.

Bestämmelserna gäller ej 1. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt 1. om budgetpropositionen med lag för prövning stöd av 2 § har underställer riksdagen en avlämnats efter den 10 utfärdad förordning, januari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner 2. om regeringen finner synnerliga skäl synnerliga skäl föreligga att avlämna föreligga att avlämna propositionen senare. propositionen senare.

7 §3

Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämne som hör till dess handläggning.

Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ämne som hör till annat utskotts beredningsområde.

10 §

Motion får väckas inom Motioner får en gång om femton dagar från den dag året väckas i fråga då budgetpropositionen om allt som kan komma under anmäldes i kammaren. Om riksdagens prövning uppehåll görs i (allmän motionstid). kammarens arbete med anledning av att regeringen förordnat Den allmänna motionstiden om extra val och motionstiden pågår, om inte riksdagen icke har gått till ända, på förslag av talmannen löper ny motionstid om bestämmer annat, från femton dagar från början början av riksmöte som av nästa valperiod. inleds under augusti, september eller oktober och Fastställes i något fall så länge som motioner statsbudget för annan tid får avlämnas med än budgetåret, anledning av bestämmer riksdagen om budgetpropositionen. motionstidens förläggning.

11 §

Utöver vad som följer av Motion med anledning av 10 § får motion med proposition får väckas anledning av proposition inom femton dagar från den avlämnas inom femton dagar dag då propositionen från den dag då anmäldes i kammaren. I propositionen anmäldes i ärende som måste kammaren. I ärende som avgöras skyndsamt kan måste avgöras skyndsamt riksdagen, om den finner kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl synnerliga skäl föreligga, på förslag föreligga, på förslag av regeringen besluta om av regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kortare motionstid. Riksdagen kan om särskilda skäl kan om särskilda skäl föreligger på förslag föreligger på förslag av talmannen besluta att av talmannen besluta att förlänga tiden för förlänga tiden för avlämnande av motion. 3 avlämnande av motion. Senaste lydelse 1992:43

Motion får väckas även med anledning av skrivelse från regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om inte annat följer av 19 §.

19 §4

Proposition och motion får Proposition och motion får återkallas till dess återkallas till dess utskott har avgivit utskott har avgivit betänkande i ärendet. betänkande i ärendet. Förslag som vilar enligt 2 Förslag som vilar enligt 2 kap. 12 § tredje stycket kap. 12 § tredje stycket regeringsformen får regeringsformen får återkallas till dess återkallas till dess utskottet har avgivit nytt utskottet har avgivit nytt betänkande enligt 4 kap. 8 betänkande enligt 4 kap. 8 § fjärde stycket denna § femte stycket denna riksdagsordning. riksdagsordning.

Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med anledning av propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.

4 kap. 5 §

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter enligt 9 kap. 4 § enligt 9 kap. 4 § regeringsformen, bereda regeringsformen, bereda ärenden om allmänna ärenden om allmänna riktlinjer för den riktlinjer för den ekonomiska politiken och ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt för budgetregleringen samt ärenden som rör ärenden som rör riksbankens verksamhet. riksbankens verksamhet. Finansutskottet skall dessutom bereda ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster enligt 5 kap. 12 §.

Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

8 §5

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Innan utskott avgiver betänkande med förslag i ärende, som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen. 4 Senaste lydelse 1992:43 5 Senaste lydelse 1992:43

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

5 kap. 12 §

Riksdagen kan genom lag besluta att hänföra statsutgifter till utgiftsområden. Har riksdagen fattat beslut enligt första stycket, fastställer riksdagen för närmast följande budgetår genom ett särskilt beslut dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det belopp vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå, dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten. Beslut om anslag eller andra utgifter i staten eller beslut som har betydelse för beräkningen av inkomsterna i staten får icke fattas innan beslut fattats enligt andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.