Boverkets föreskrifter och allmänna råd om schablonberäknad kostnad vid nybyggnad av bostäder

• följande med stöd av 5-7, JO, 12 och 14 §§ förordningen (1991:1931) om särskild beräkning av bidragsunderlag för statligt stöd vid nybyggnad av bostäder.

Inledning

Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till förordningen (1991:1931) om särskild beräkning av bidragsunderlag för statligt stöd vid nybyggnad av bostäder - SBB. De allmänna råden, som inte är bindande, innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i SBB. De allmänna råden är tryckta med mindre och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Termer och begrepp som inte definieras särskilt i denna författning, används i samma betydelse som i SBB samt i boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1991:33) om statligt stöd vid ny- och ombyggnad av bostäder- SSB, samt boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18 )· NR.

Denna författning träder i kraft den l januari 1992.

GÖSTA BLUCHER

Sonny Modig (Byggavdelni ngcn)

Yvonne Svensson (Juridiska avdelningen)

Jfr prop. 1991/92:56, BoU9, rskr. 75.

SBK 1

Innehåll

1 ALLMÄNT OM SCHABWNBERÄKNAD KOSTNAD. . . 5

2 MÄTREGLER. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.2 Bruttoarea, BTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.3 Bruksarea, BRA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.3.1 Byggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.3.2 Mark... . ... .. ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.3.3 Bruksarea i småhus med golv delvis under mark. . . . . . . . 7 2.3.4 lnredningsbar vind i småhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.3.5 Fördelningsarea, fda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.3.6 Bruksarea för temperaturreglerade utrymmen, B ~ i ) .

• 8 2.3.7 Uppvärmda utrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.4 ÖVriga mätregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.4.1 Yttertaksarea . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.4.2 Ytterväggsarea . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.4.3 Fönsterarea . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2.4.4 Fördelning bostäder- lokaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

3.1 Definitioner m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.1.1 Beteckningar... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.1.2 Indelning i husklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.1.3 Markkostnader för vissa parkeringsanläggningar. . . . . . . . 12 3.2 Tomtbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.2.1 Beräkning av tomtbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.2.2 Kommunens ansökan om tomtbelopp. . . . . . . . . . . . . . . . 13 3.2.3 Länsbostadsnämndens beslut om tomtbelopp . . . . . . . . . . 13 3.3 Exploateringsbelopp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3.3.1 Beräkning av exploateringsbelopp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3.3.2 Tillämpning i ett bidragsärende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3.4 Va-belopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

3.4.2 Tillämpning i ett bidragsärende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

4 BYGGNADSKOSTNADER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.J Allmänt om byggnadskostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.2 Schablonbelopp för baskalkyl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

4.2.2 Grundkonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.2.3 Bjälklagskonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 4.2.4 Ytterväggar och fönster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2 4.2.5 Yttertak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

SBKJ

SBKl

6.1 Vintermerkostnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6.1.1 Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6.1.2 Vinterområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 6.1.3 Beräkning av vintertillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 6.1.4 Förfarande i bidragsärende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 6.2 Konstnärlig utsmyckning eller gestaltning . . . . . . . . . . . . . 47 6.3 Tillägg för vissa småhus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 6.3.1 Tillägg för särskild kontroll och besiktning. . . . . . . . . . . . 48 6.3.2 Tillägg för garanti och försäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

7 MINSKNING AV DEN SCHABWNBERÄKNADE KOST-

7.1 Avdrag för låg standard. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

SBKl

1 ALLMÄNT OM SCHABWNBERÄKNAD KOSTNAD

1.1 Bidragsunderlag för statligt stöd till bostäder och sådana utrymmen i övrigt (lokaler och parkeringsutrymmen) för vilka bidrag lämnas enligt förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, SRB, eller förordningen {1991:1923) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, SIBB, skall, i den utsträckning regeringen särskilt föreskriver, beräknas med stöd av ett system med huvudsakligen schablonmässiga belopp för mark-, byggnads- och byggherrekostnader. Fastställandet av en sådan schablonberäknad kostnad behandlas närmare i denna författning.

1.2 I varje bidragsärende eller i varje del av ett ärende som får ett särskilt bidragsbeslut, skall en schablonberäknad kostnad fastställas.

1.3 Den schablonberäknade kostnaden skall avrundas till närmast högre 1 000-tal kronor.

SBK 1

2 MÄTREGLER

2.1 Allmänt

2.1.1 Vid fastställande av den schablonberäknade kostnaden tillämpas mätreglerna i Svensk Standard SS 02 l O52, Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, utgåva l , med de avvikelser och tillägg som anges i det följande.

Enligt SS 02 10 52 skall ett miitvärt utrymme vara tillgängligt via dörröppning e.d. i samma plan, via trappa eller permanent stege eller via lucka med fällbar stege. Mätvärt utrymme skall ha golv. Trappor, hissöppningar m.m. som saknar golv, skall dock betraktas som mätvärda i varje våningsplan.

2.2 Bruttoarea, BTA

Med bruttoarea avses enligt SS 02 10 52 area av mätvärda delar av ett våningsplan, begriinsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för miitvärdhet angiven begränsning.

2.2.1 Vid tillämpningen av denna författning används begreppet bruttoarea endast i fråga om husets grundläggning och definieras då som bruttoarea för grundkonstruktion, BTAg,· BTAg, skall beräknas separat för ett hus eller en hustyp och avser husets utvändiga area, uppmätt omedelbart ovanför grundkonstruktionen. Om huset är underbyggt med källare som sträcker sig utanför husliv, skall i BTAs, räknas med även denna del. Vid beräkning av BTA8, skall trappa till loftgång räknas in, om den går ned till källare eller är kringbyggd med väggar som har grundlagts på normalt sätt.

2.3 Bruksarea, BRA

Med bruksarea avses enligt SS 02 10 52 area av nyttjandeenhet eller annan grupp sammanhörande, mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.

2.3.J Byggnad

2.3.1.1 Bruksarea under vägg mellan skilda nyttjandeenheter räknas inle in i husets bruksarea.

2.3.1.2 Vid beräkning av bruksarea för småhus med vidbyggt garage skall bostadsdel och garagedel anses utgöra skilda nyttjandeenheter, om utrymmena åtskiljs av en vägg vars konstruktion i huvudsak är densamma som för övrig yttervägg vid uppvärmda utrymmen och garaget inte ingår som en del av bostadshuset.

6 2.3.1.3 Vid beräkning av bruksarea i källare, på vind eller i friliggande för-

SBK 1

rådsbyggnad skall varje enskilt utrymme inte räknas som särskild nyttjandeenhet. 1 stället skall bruksarea för sådana, sammanhängande utrymmen, hänförliga till bostäder respektive lokaler, mätas inklusive area för mellanväggar. Area under vägg mellan sådana skilda, sammanhängande utrymmen skall dock inte räknas med.

2.3.1.4 Invändig area för carport som är friliggande eller vidbyggd bostadshuset räknas som bruksarea, om den är omsluten av väggar på fler än två sidor. Som bruksarca räknas även invändig area av slidan carport som är omsluten av väggar på mindre än två sidor, om den ingår som en del av bostadshuset och det över eller under carporten finns utrymmen som är mätvärda.

2.3.1.5 För att ett utrymme skall räknas som utrymme med bostadsstandard eller annat utrymme eller lokal med motsvarande standard på innerväggar och ytskikt, BRA klass I , förutsätts att utrymmet har en standard på innerväggar och ytskikt som motsvarar den utgångsstandard som anges i avsnitt 4.2.9.1.

2.3.1.6 För att ett utrymme skall räknas som biutrymme eller annat utrymme eller lokal med innerväggar och behandlade ytor av lägre standard, BRA klass Il, förutsätts att utrymmet har en standard på innerväggar och ytskikt som motwarar den utgångsstandard som anges i avsnitt 4.2.9.2 och att standarden är markant lägre än den standard som anges i avsnitt 2.3.1.5.

2.3.1.7 Bruksarea för mätvärda utrymmen som inte motsvarar den standard på innerväggar och ytskikt som anges i avsnitt 2.3.1.5 eller 6 räknas som andra utrymmen, BRA klass /11.

2.3.2 Mark 2.3.2.1 Vid tillämpning av 2 § SBB beaktas endast bruksarean ovan mark. Därvid skall dock inte beaktas bruksarean i sådana ekonomibyggnader som huvudsakligen innehåller enklare utrymmen, I.ex. förråd, kallgarage och soprum, med en standard på inncrviiggar och ytskikt som är lägre än BRA klass I. Bruksarcan för utrymme på vind räknas med endast om utrymmenas standard motsvarar BRA klass I. För våningsplan delvis under mark beaktas att endast bruksarean för sådana utrymmen där golvet ligger i nivå med eller över omgivande mark utefter minst en vägg.

2.3.3 Bruksarea i småhus med golv delvis under mark

Slw111i11gs\l(ining

2.3.3.1 Med slullningsvåning avses våningsplan som delvis ligger under 7

SBKl

mark, men vars golv utefter minst en fönsterförsedd fasad i huvudsak ligger i nivå med eller över omgivande mark. I sluttningsvåning räknas följande utrymmen som bruksarea ovan mark: 1. Bostadsrum, inklusive i samma plan liggande utrymme för personlig hygien, såsom bad- och duschrum, toalett, bastu, tvättrum (tvättstuga) o.d., utrymme för klädförvaring och klädvå.rd samt annat mindre förråd inom bostaden. 2. Utrymme inom bostaden för kommunikation mellan närliggande bostadsrum enligt 1, såsom entre, korridor och trappa.

Annan våning

2.3.3.2 I våningsplan som delvis ligger under mark, men som inte utgör sluttningsvåning, räknas följande utrymmen som bruksarea ovan mark: l. Utrymme som utgör byggnadens huvudentre med tillhörande trappa, kapprum, toalett o.d. ( med direkt anslutning till entre). 2. Enstaka bostadsrum enligt 2.3.3.1 andra stycket punkt 1, där golvet utefter en fönstervägg ligger i nivå med eller över omgivande mark, samt bad eller dusch, toalett och klädkammare i direkt anslutning till sådant rum.

2.3.4 Inredningsbar vind i småhus

2.3.4.1 Med inredningsbar vind avses vind som helt eller delvis kan inredas till bostad, arbetsrum e.d. För att en vind skall räknas som inredningsbar skall vissa förberedelser ha gjorts. Det skall finnas trappa eller anordning för insättande av trappa, öppningsbara fönster i varje gavel, inklusive erforderlig infästning och avtäckning, stamledning för värme, vatten och avlopp, avsättning för anslutning av utrymmets ventilation till husets ventilationsanläggning samt tomrör för anslutning av elinstallation.

2.3.5 Fördelningsarea, fda 2.3.5.1 Med fördelningsarea,fda, avses summan av bruksarean för bostäder och lokaler i klass A-D samt halva bruksarean för lokaler i klass E, beräknat för ett hus eller en hustyp.

2.3.6 Bruksarea för temperaturreglerade utrymmen, BRA11

2.3.6.1 Med bruksarea för temperaturreglerade utrymmen, BRA1,1, avses bruksarean för sådana mätvärda utrymmen i ett hus eller en hustyp som är anslutna till husets uppvärmningssystem.

2.3.7 Uppvärmda utrymmen 2.3.7.1 Med uppvärmda utrymmen avses, vid tillämpning av denna författning, mätvärda utrymmen som ges ett sådant utförande att de uppfyller kraven enligt NR för ett utrymme som skall kunna värmas till mer än 18° C och som har en standard på innerväggar och ytskikt som motsvarar lägst BRA 8 klass Il.

SBKl

2.4 Övriga mätregler

2.4.1 Yttertaksarea

2.4.1.1 Yttertaksarea mäts normalt i kvadratmeter verklig takarea. Det godtas även att arean mäts som horisontell area, inklusive takfot och utsprång över gavel, om den räknas upp med lutningskoefficient enligt följande tabell.

Taklutning Koefficient Taklutning Koefficient

2.4.2 Ytterväggsarea 2.4.2.1 Med yttervägg avses vägg som utgör yttre begränsning av utrymmen i huset samt vägg mot jord och vägg mot öppen genomgång eller genomfart genom huskroppen. Som yttervägg räknas även väggar vid takkupa och burspråk samt gavelspets eller annan vägg vid inte mätvärda utrymmen, om de utgör yttre begränsning enligt första stycket. Yttertak räknas som yttervägg, om taklutningen är större än 60°.

2.4.2.2 Ytterväggsarean mäts i kvadratmeter på väggens utsida från ovansidan avgrundbjälklaget till skärningspunkten mellan ytterväggens utsida och undersidan av takkonstruktion.

2.4.2.3 Fönster, fönsterdörrar eller dörrar i yttervägg vid uppvärmda utrymmen räknas inte med i ytterväggsarean.

2.4.2.4 Vertikal area för vägg mellan bruksarea ovan mark skall räknas som yttervägg vid uppvärmda utrymmen, om väggkonstruktionen i huvudsak är densamma som för övrig yttervägg vid uppvärmda utrymmen.

2.4.3 Fönsterarea

2.4.3.1 Area för fönster och fönsterdörrar vid uppvärmda utrymmen mäts i kvadratmeter karmyttermått. 9

SBKI

2.4.4 Fördelning bostäder - lokaler

2.4.4.1 Kommunikationsutrymmen, såsom inbyggda entreer, trapphus och hisschakt, räknas som bostäder till den del de betjänar bostäder och har direkt förbindelse med dem.

2.4.4.2 Förrådsvind, inredningsbar vind eller sådan mätvärd del av vind som är inredningsbar, räknas som bostäder till den del den är hänförlig till bostäder och som lokaler till den del den är hänförlig till lokaler.

2.4.4.3 Bruksarea för egentligt garage och sådan carport som uppfyller villkoren i avsnitt 2.3.1.4 räknas som lokal.

2.4.4.4 Sådana belopp som inte utan vidare kan hänföras till antingen bostäder eller lokaler skall, om det inte finns särskilda skäl till annat, fördelas på följande sätt: 1. Belopp för markkostnader fördelas efter förhållandet mellan bruksarean ovan mark för bostäder respektive lokaler. Därvid skall dock bruksarean för enklare ekonomibyggnader, innehållande t.ex. förråd, kallgarage eller soprum, inte räknas med. 2. Belopp för grundkonstruktioner och andra gemensamma belopp för byggnadskostnader fördelas efter förhållandet mellan fördelningsareorna (fda).

SBKl

3 MARKKOSTNADER (2 § SBB)

3.1 Definitioner m.m.

3.1.1 Beteckningar

3.1.1.1 För de belopp för tomtkostnader, exploateringskostnader och vakostnader som enligt 2 § SBB får inräknas i den schablonberäknade kostnaden, används i denna författning beteckningarna

- tomtbelopp,

• exploateringsbelopp och - va-belopp.

De i 3 § SBB föreskrivna maximibeloppen för exploateringsoch va-kostnader ändras m11nadsvis med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Omräkningen skall ske med tidskoefficienten enligt 7 § SBB. Boverket publicerar i särskild ordning de omräknade maximibeloppen. Samtliga maximibelopp är angivna exklusive bygghcrrck0stnader. I redovisade kostnader i ärendet skall således, vid jämförelse med maximibeloppen, inte inräknas kostnad för mervärdeskatt eller andra sådana kostnader som är hiinförliga till byggherrens 1\tagande, s.k. byggherrekostnader.

3.1.2 Indelning i husklasser 3.l .2. l För de hus som anges i 3 § SBB, används i denna författning följande beteckningar:

Husklass 1 Friliggande småhus med ett avstånd av minst 8 meter till närmaste hus. Husklass 2A Hus med mindre än två hela våningsplan. Husklass 2B Hus med två men mindre än tre hela våningsplan. Husklass 2C Hus med tre hela och fler våningsplan.

3.1.2.2 Vid bedömningen av olika husklasser skall beaktas följande: - Med våningsplan avses i detta sammanhang våning ovan mark som innehåller mätvärd bruksarca samt våningsplan som delvis ligger under mark, men vars golv utefter minst en fönsterförsedd fasad i huvudsak ligger i nivå med eller över omgivande mark. - Vid bedömningen av om ett friliggande småhus skall hänföras till husklass 1, tas inte hänsyn till separat garage, förråd e.d. utanför huskroppen. - Ett friliggande småhus hänförs till husklass 1, om avståndet från huset till närmaste tomtgräns är minst 4 meter. - Om ett hus som annars skulle hänföras till ht.Jsklass 2A till övervägande del innehåller lokaler, kan huset i stället hänföras till husklass 2B. - Om husets storlek eller exploateringsgraden leder till en uppenbart otill- 11

SBKl

fredsställande kostnadsanpassning på grund av indelningen i olika husklasser, kan belopp för husklass 2A tillämpas för husklass 2B och belopp för husklass 2B tillämpas för husklass 2C eller omvänt.

3.1.2.3 För specialbostäder, t.ex. gruppbostäder i ett plan, som inte på ett naturligt sätt kan hänföras till vare sig husklass 2A eller 2B, får länsbostadsnämnden inom ramen för föreskrivna maximibelopp och efter samråd med kommunen, fastställa särskilda belopp för att erhålla en skälig kostnadsanpassning i det enskilda fallet.

3.1.3 Markkostnader för vissa parkeringsanläggningar

3.1.3.1 I områden med samlad bebyggelse får i den schablonberäknade kostnaden för sådana parkeringsanläggningar som skall betjäna bostäder inom området även ingå tomt-, exploaterings- och va-belopp för aktuell husklass, om projektet får vidkännas ökade markkostnader på grund av parkeringsanläggningen. Därvid skall anläggningens bruksarea ur belåningssynpunkt jämställas med sådan bruksarea som anges i avsnitt 2.3.2.

Exempel på fall där belopp för markkostnader kan inräknas i den schablonberäknade kostnaden är när fastighetens byggrätt enligt plan inskränks på grund av parkeringsanläggningen. Av detta följer att belopp för markkostnader för källargarage nor

• malt inte får ingå i den schablonberäknade kostnaden.

3.2 Tomtbelopp

3.2.1 Beräkning av tomtbelopp

3.2.1.1 Tomtbeloppet skall, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, motsvara skäliga kostnader som genomsnittligt uppkommer för en byggnad i ett område utan samlad bebyggelse (exploaleringsomn1de) med avseende på - råmark, - trafikanläggningar utanför kvartersmark, - parkanläggningar, - administration, såsom fastighetsbildning, detaljplanläggning, geoteknisk undersökning m.m., - skälig ränta på nämnda kostnader fram till dess de egentliga byggnadsarbetena normalt påbörjas. Vid fastställande av tomtbelopp får hänsyn tas till kostnader som avser trafik-och parkanläggningar endast i den mån de normalt skall anses hänförliga till ett begränsat bostadsområde. Sådan del av markkostnaderna som är hänförliga till särskilt gott bostadsläge, skall inte beaktas vid fastställandet av tomtbelopp.

3.2.1.2 Tomtbelopp kan avse en hel kommun eller viss del av den. Vid fastställande av tomtbelopp skall beaktas om kommunen avser att ut12 jämna sådana kostnadsskillnader vid nyexploatering inom olika områden

SBKl

som beror på olikheter i markbeskaffenheten. Vidare skall beaktas kostnadsskillnader som är beroende på skillnader i planstandard.

De i 3 § SBB föreskrivna maximibeloppen är fasts1ällda med ulgångspunkt i s.k traditionell planläggning, dvs. där lomterna har direkt utfart mot allmän gata, vad gäller husklass I. För övriga husklasser är maximibeloppen bestämda med utgångspunkt i s.k. storkvartersexploatering, dvs. sådan bebyggelse där det till en grupp av hus, utöver enskild tomt, hör gemensamma interna anläggningar, såsom gårdar med planteringar och närlekplatser, körbara gång- och cykelvägar (lokalgalor) och parkeringsanläggningar. Kommunens ansökan om tomtbelopp bör grunda sig pli dessa planformer.

3.2.2 Kommunens ansökan om tomtbelopp

3.2.2.1 Kommunens ansökan om tomtbelopp skall åtföljas av en utförlig redovisning av kostnader och av protokollsutdrag rörande beslut om kostnadsuttag och i förekommande fall principer för utjämning av kostnader mellan olika områden. Vidare skall principer och motiv för kostnadsfördelningen mellan olika husklasser redovisas. Kommunens ansökan skall åtföljas av detaljplan med illustration av exploateringsförutsättningarna för det område som ansökan baseras på (refe

• rensomr!Jde). Av kommunens framställan skall framgå om beloppen avser område med lätta, normala eller svåra exploateringsförhållanden.

Som framgår av 3 § SBB skall de där föreskrivna maximibeloppen justeras med omräkningfaktorer, om exploateringsförul

• sättningarna är särskilt lätla eller svåra. Av länsbostadsnämnden, för kommun eller del av kommun, fastställda tomtbelopp skall dock inte justeras i del enskilda bidragsärendet.

3.2.2.2 Om ansökan innebär att olika belopp skall gälla inom samma kommun för en och samma husklass, skall en zonindelning göras. De olika zonerna skall markeras på en karta eller åskådliggöras på något annat sätt som gör en entydig tillämpning möjlig.

Sådan zonindelning kan behöva göras, om det inom kommunen finns områden med olika markbeskaffenhel eller där del eljes! gäller olika exploateringsförutsättningar.

3.2.3 Länsbostadsoämndens beslut om tomtbelopp

3.2.3. I I länsbostadsnämndens beslut om fastställande av tomtbelopp skall översiktligt anges vilka planförutsättningar som ligger till grund för beloppet. I länsbostadsnämndens beslut skall vidare anges dagen för ikraftträdande. 13

SBK 1

Denna dag får inte ligga tidigare än ett år före beslutet, om inte synnerliga skäl föranleder annat. Beslut som innebär en sänkning av tomtbelopp, får dock inte meddelas med retroaktiv verkan. Tomtbeloppet skall tillämpas i ärende där beslut meddelas fr.o.m. ikraftträdandet.

3.3 Exploateringsbelopp

3.3.1 Beräkning av exploateringsbelopp

3.3.1.1 Exploateringsbcloppet skall, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, i områden utan samlad bebyggelse (e.xploateringsområden ) bestämmas i det enskilda bidragsärendet och motsvara skäliga redovisade kostnader för - körbara gång- och cykelvägar och öppna parkcringsanläggningar på kvartersmark samt tillhörande belysningsanordningar och utrustning, - elektriska ledningar på kvartersmark, - grovplanering och grundberedning samt - finplanering och tomtutrustning.

Med kostnad för grovplanering och grundbcredning avses kostnader för röjning, sprlingning, schaktning, återfyllning, utfyllnad under golv samt geotekniska åtgärder såsom pålning och gjutning av markförstiirkningsplintar.

3.3.2 Tillämpning i ett bidragsärcndc 3.3.2.1 Vid bestämmande av exploateringsbelopp skall särskilt beaktas om det i ansökan inte redovisas tillräckliga åtgiirder för att tillgodose kravet på en god utemiljö.

3.3.2.21 områden med samlad bebyggelse skall exploatcringsbeloppet motsvara skäliga genomsnittliga kostnader, för sådana åtgärder som anges i avsnitt 3.3.1.1, i ett exploateringsområdc med likartad markbeskaffenhet.

3.3.2.3 Länsbostadsnämnden skall på llimpligt sätt, efter samråd med kommunen, informera om den kostnaclsnivå som nämnden normalt kommer att lägga till grund för exploateringsbelopp i område med samlad bebyggelse, samt vilka plan- och markbeskaffenhetsförutsättningar denna bedömning utgår från.

SBK 1

3.4 Va-belopp

3.4.1 Beräkning av va-belopp 3.4.1.1 Va-beloppet skall, inom ramen för förekrivna maximibelopp, i områden utan samlad bebyggelse (e.xploateringsområden) bestämmas i det enskilda bidragsärendet och motsvara skäliga redovisade kostnader för - anläggningsavgift enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsan läggningar, - vatten- och avloppsledningar på kvartersmark från förbindelsepunkt till husliv samt - dräneringsledningar och därmed sammanhängande anordningar på kvartersmark.

3.4.2 Tillämpning i etl bidragsärende

3.4.2.1 I områden med samlad bebyggelse skall va-beloppet motsvara skäliga, genomsnittliga kostnader, för sådana åtgärder som anges i avsnitt 3.4.1.1, i ett exploateringsområde med likartad markbeskaffenhet.

3.4.2.2 Länsbostadsnämnden skall på lämpligt sätt, efter samråd med kommunen, informera om den kostnadsnivå som nämnden normalt kommer att lägga till grund för va-belopp i område med samlad bebyggelse, samt vilka plan- och markbeskaffenhetsförutsätlningar denna bedömning utgår från.

SBKl

4 BYGGNADSKOSTNADER (4-9 §§ SBB)

4.1 Allmänt om byggnadskostnader

4.1.1 Den del av den schablonberäknade kostnaden som avser byggnadskostnader, skall baseras på dels en baskalkyl, dels tillägg till baskalkyl.

4.1.2 Hur man beräknar baskalkylen beskrivs närmare under avsnitt 4.2 Schablonbelopp för baskalkyl.

4.1.3 Reglerna för beräkning av tillägg till baskalkyl samt storleken på dessa tillägg beskrivs under avsnitten 4.5 och 4.6. Under avsnitt 6 redovisas ytterligare tillägg som kan förekomma i vissa fall.

4.2 Schablonbelopp för baskalkyl (5 § SBB)

4.2.1 Allmänt

4.2.1.1 Baskalkylen består av schablonbelopp för byggdelar, inredning och utrustning m.m. som sammantaget lägst motsvarar kostnaderna för att uppföra hus med en standard som uppfyller de grundläggande kraven i NR för att erhålla bygglov.

4.2.1.2 Förutsättningarna för tillämpning av de angivna beloppen är att den byggnad som beräkningen avser, vad gäller byggnadstekniskt utförande och utrustning, överensstämmer med den utgångsstandard som redovisas i anslutning till respektive belopp. Därvid gäller att material eller utförande som i vissa fall anges i redovisningen, kan bytas mot annat som i fråga om underhåll och livslängd kan bedömas som likvärdigt utan att reduktion av schablonbeloppet enligt avsnitt 7 skall göras.

En mer utförlig redovisning av de materialval och alternativa konstruktionsutföranden som lagts till grund för beräkning av respektive schablonbelopp lämnas i boverkets rapport U1gd11gss1a11dard för beräkning av boverkets baskalkyl.

4.2.1.3 I de fall mängder, dimensioneringar, utföranden o.d. inte närmare anges förutsätts ett utförande som uppfyller kraven i NR.

Beloppför bostäder, gemeusamma utrymmen och lokaler

4.2_2 Grundkonstruktion 4.2.2.1 Bottenplatta, hus med källare eller sluttningsvåning 455 kr/m BTA8,.

I beloppet ingår kostnad för bottenplatta och kantbalk i betong samt vär16 meisolering under platta och kantbalk.

SBK I

4.2.2.2 Fribärande bjälklag 2 870 kr/m BTA8,.

I beloppet ingår kostnad för bjälklagskonstruktion i trä eller betong över inte mätvärt utrymme, grundmur samt värme- och fuktisolering. Beloppet tillämpas även för annat fritt upplagt bjälklag som genom särskild utredning visas ha motsvarande funktion.

4.2.2.3 Platta på mark, uppvärmt utrymme 480 kr/m BTA ,. 8 I beloppet ingår kostnad för bottenplatta och kantbalk i betong samt för värme- och fuktisolering. Beloppet tillämpas även för parkeringsdäck såvitt avser grundkonstruktion på mark.

4.2.2.4 Platta på mark, inte uppvärmt utrymme 295 kr/m BTA ,. 8 I beloppet ingår kostnad för bottenplatta och kantbalk i betong.

4.2.2.5 Enklare grundläggning, limmade kantblock eller motsvarande 2 150 kr/m BTA8,.

I beloppet ingår kostnad för asfaltbetong, pålimmade betonghålblock samt erforderliga infästningsdetaljer för vägg. Beloppet tillämpas även för enklare grundläggning på betongplintar i kombination med hårdgöring i form av asfaltbetong eller trädgårdsplattor.

4.2.3 Bjälklagskonstruktion

4.2.3.1 Lägenhetsskiljande bjälklag 635 kr/m BRA.

I beloppet ingår kostnad för bjälklag i tung konstruktion över den uppmätta arean. Beloppet tillämpas även för parkeringsdäck såvitt avser utrymme under däck eller tak samt för brandavskiljande bjälklag i brandteknisk klass lägst B 60.

4.2.3.2 Inte lägenhetsskiljande bjälklag 375 kr/m BRA.

I beloppet ingår kostnad för bjälklag i lätt konstruktion över den uppmätta arean. Beloppet tillämpas även för bjälklag över inredd vind såvitt avser kostnad för komplettering av takstolar samt läkt, reglar, beklädnadsskivor och bjälklag som omsluter den uppmätta arean.

4.2.3.3 Terass- eller gårdsbjälklag över bruksarea, tillägg till 4.2.3.1 375 kr/m . 17

SBKl

I beloppet ingår merkostnad för vattentät bjälklagskonstruktion i betong, inklusive avvattning, erforderlig isolering samt barriär och/eller fronter. Beloppet tillämpas för mindre gårdsbjälklag över uppvärmt utrymme med fri spännvidd på maximalt ca 4 meter. Beloppet tillämpas även för gårdsbjälklag med större spännvidd över ouppvärmt utrymme samt för parkeringsdäck såvitt avser övre däck och fribärande ramper.

4.2.4 Ytterväggar och fönster

4.2.4.1 Yttervägg vid uppvärmt utrymme 835 kr/m .

I beloppet ingår kostnad för yttervägg vid uppvärmt utrymme med utvändig beklädnad av träpanel, plåt eller plast, kalkputs, cementputs eller annan puts med ytskikt tunnare än 8 mm. Beloppet tillämpas även för källaryttervägg vid uppvärmt utrymme.

4.2.4.2 Yttervägg vid inte uppvärmt utrymme 635 kr/m .

I beloppet ingår kostnad för yttervägg vid inte uppvärmt utrymme med utvändig beklädnad av träpanel, plåt eller plast, kalkputs, cementputs eller annan puts med ytskikt tunnare än 8 mm. Beloppet tillämpas även för källaryttervägg vid inte uppvärmt utrymme samt för inte uppvärmt, inglasat utrymme såvitt avser vägg.

2. 4.2.4.3 Yttervägg vid inte mätvärt utrymme 465 kr/m

I beloppet ingår kostnad för oisolerad vägg av enklare konstruktion med utvändig beklädnad av träpanel, plåt eller plast, kalkputs, cementputs eller annan puts med ytskikt tunnare än 8 mm. Beloppet tillämpas för gavelspets eller annan enklare yttervägg vid inte mätvärt utrymme. Beloppet kan även tillämpas som tillägg till belopp för takkonstruktion enligt 4.2.5.1 och 2 då traditionell gavelspets ersätts av valmad takkonstruktion. Därvid skall den "ersatta" gavelspetsens area användas.

4.2.4.4 Utvändig fasadbeklädnad av fasadsten, betongelement, specialputs eller fasadglas, tillägg till 4.2.4.1 - 3 375 kr/m .

Tillägg medges för ytterväggar med utvändig beklädnad av murad fasadsten eller kalksandsten, betong- eller lättbetongelement med fabrikspålagd härdad specialpuls (akryl e.d.). Beloppet kan även tillämpas för betongelement med ytskikt av frilagd ballast, skrapad puts eller spritputs med genomfärgat ytskikt av minst 8 mm tjocklek. Såvitt gäller härdat och värmetestat fasadglas innefattar beloppet del av 18 merkostnaden för sådan beklädnad.

SBKl

Tillägg till baskalkyl får enligt 4.5.6.2 göras för tillkommande merkostnad för härdat och värmetestat fasadglas, inom ramen för föreskrivna maximibelopp.

4.2.4.5 Fönster, fönsterdörrar, takfönster samt inglasning av vägg och/eller tak vid uppvärmda utrymmen 2. 2420 kr/m

I beloppet ingår kostnad för målade fönster och fönsterdörrar med karm och båge av vakuumimpregnerat trä eller plast, inklusive beslag, fönsterbänk, utvändiga plåtarbeten (bleck av galvaniserad och lackerad plåt), tätning, elastisk fog, lister och målning.

Fönster och fönsterdörrar vid ouppvärmda utrymmen ingår i belopp för yttervägg.

4.2.4.6 Fönster av beständigt material, tillägg till 4.2.4.5 270 kr/m .

I beloppet ingår merkostnad för typgodkända fönster i trä av särskilt nög kvalitet eller aluminiumklädda träfönster. Tillägg kan även medges för merkostnad avseende andra fönster som genom särskild utredning visas ha motsvarande beständighet. Beloppet tillämpas för fönster, fönsterdörrar och takfönster samt för uppvärmda, inglasade utrymmen såvitt avser tak och/eller vägg med bärlister i motsvarande utförande.

4.2.4.7 Skärmvägg 440 kr/m .

I beloppet ingår kostnad för skärmvägg i enkel träkonstruktion på plintar, klädd med träpanel.

4.2.5 Yttertak

4.2.5.1 Yttertak över uppvärmt utrymme 2. 580 kr/m

Beloppet kombineras med belopp för bjälklag enligt 4.2.3.1 eller 2. I beloppet ingår kostnad för uppstolpad yttertakskonstruktion över uppvärmt utrymme, inklusive taktäckning med betongtakpanna på bärläkt över underlagsskiva eller duk (alternativt taktäckning med underhållsfri papp på underlag av spontad träpanel), tillkommande värmeisolcring på översta bjälklaget, takfot, vindskivor och skyddsanordningar på tak, samt plåtarbeten, inklusive hängrännor och stuprör.

4.2.5.2 Yttertak över inte uppvärmt utrymme 240 kr/m .

Beloppet kombineras med belopp för bjälklag enligt 4.2.3.2. 19

SBKl

I beloppet ingår kostnad för yttertakskonstruktion med fribärande takstol över inte uppvärmt utrymme, inklusive taktäckning med betongtakpanna på bärläkt över underlagsskiva eller duk (alternativt taktäckning med underhållsfri papp på underlag av spontad träpanel), takfot, vindskivor och skyddsanordningar på tak, samt plåtarbeten, inklusive hängrännor och stuprör. Beloppet tillämpas även för inte uppvärmt, inglasat utrymme såvitt avser tak.

2. 4.2.5.3 Yttertak av enklare konstruktion 375 kr/m

Beloppet tillämpas för enklare tak över byggnad som saknar underliggande bjälklagskonstruktion och skaJI inte kombineras med belopp för bjälklag. I beloppet ingår kostnad för öppen yttertakskonstruktion, taktäckning med betongtakpanna på bärläkt över underlagsskiva eller duk (alternativt taktäckning med underhållsfri papp pli underlag av spontad träpanel), takfot, vindskivor, samt plåtarbeten, inklusive hängrännor och stuprör.

4.2.5.4 Yttertaksbeklädnad av högre standard, tillägg till 4.2.5.1, 2 eller 3. 60 kr/m .

I beloppet ingår merkostnad för taktäckning med betong- eller tegelpannor på bär- och ströläkt över underlagstak av papp på spontad träpanel. Beloppet tillämpas även för yltertak beklätt med dubbelfalsad plåt.

4.2.5.5 Enklare skärmtak 1100 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för enklare skärmtakskonstruktion över entre eller annat liknande tak pli byggnad (ca 2,5 m ).

4.2.6 Trappor / Trapphus 4.2.6.1 Våningshög, utvändig trappa i trä eller betong 18 800 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för öppen trappkonstruktion, inklusive plintgrundläggning, räcken och handledare samt ytbehandling.

4.2.6.2 Utvändig källartrappa, inklusive källarentre 13 800 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för bottenplatta i betong, inklusive urschaktning för platta, spygatt, inklusive rördragning, grundmur av betonghålsten, trapploppskonstruktion av brädriven betong, räcke och handledare samt källarytterdörr i brandavskiljande klass B 30.

20 4.2.6.3 Trapphus 15 500 kr/st.

SBKl

I beloppet ingår kostnad för entredörr i aluminium eller motsvarande beständigt utförande, inklusive torkmatta med ram/skrapgaller, våningsregister med anslagsdel och husnummerskylt med gatunummer samt vindslucka med inbyggd stege.

4.2.6.4 Våningshögt trapplöp i trapphus 30 400 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för trapploppskonstruktion av betong, ytskikt av cementmosaik, vilplan av betong, inklusive ytskikt av cementmosaik, samt räcken och handledare.

4.2.6.5 Dörr i brandsäker trappa, tillägg till 4.2.6.3 5 300 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för tillkommande branddörrar till trapphus vid loftgångar eller motsvarande.

4.2.7 Hissar

4.2.7.1 Hiss för högst 6 personer 243000 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för hissmaskineri, inklusive, hisskorg, geidrar och installation, hissgrop av betong, ingjutet gods för hiss, betong i bjälklag, hisschaktstopp samt erforderlig isolering.

4.2.7.2 Hiss för mer än 6 personer eller möbelhiss 257 000 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för hissmaskineri, inklusive hisskorg, geidrar och installation, hissgrop av betong, ingjutet gods för hiss, betong i bjälklag, hisschaktstopp samt erforderlig isolering.

4.2.7.3 Stannplan, tillägg till 4.2.7.1 och 2 17800 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för våningshögt hisschakt av betong, installation för stannplanet samt hissfront med manuellt öppnat, glasat dörrparti av aluminium.

4.2.8 Värmeanläggning

4.2.8.1 Egen värmeproduktionsanläggning i småhus 35 000 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för värmekälla, erforderlig värmeåtervinningsanläggning exklusive kanaldragning, del av styr- och reglerutrustning samt distributionsanläggning inom ett avgränsat utrymme i vilket värmekällan är placerad. Beloppet tillämpas även för abonnentcentral i småhus med fjärrvärme som värmekälla inklusive erforderlig utrustning i centralen. Avgift för anslutning till fjärrvärmenätet ingår inte i beloppet. 21

SBKl

Beloppet tillämpas även för egen anläggning som är ansluten till naturgasnät. Avgift för anslutning till naturgasnät inryms i beloppet. Beloppet inrymmer inte kostnad för eventuell rökgaskanal.

4.2.8.2 Gemensam värmeproduktionsanläggning som inte är ansluten till fjärrvärme 90 kr/m B~iJ•

I beloppet ingår kostnad för rökgaskanal, värmekälla, erforderlig värmeåtervinningsanläggning exklusive kanaldragning, del av styr- och reglerutrustning samt distributionsanläggning inom ett avgränsat utrymme i vilket värmekällan är placerad. Beloppet tillämpas även för gemensam anläggning som är ansluten till naturgasnät. Avgift för anslutning till naturgasnät inryms i beloppet.

4.2.8.3 Gemensam värmeproduktionsanläggning som är ansluten till fjärrvärme 60 kr/m BRAc,J·

I beloppet ingår kostnad, utöver kostnader ingående i anslutningsavgift för fjärrvärme enligt avsnitt 4. 7 .1, för abonnentcentral, erforderlig värmeåtervinningsanläggning exklusive kanaldragning, del av styr- och reglerutrustning samt distributionsanläggning inom ett avgränsat utrymme i vilket abonnentcentralen är placerad.

4.2.8.4 Värrnedistributionsanläggning, vattenburet system 145 kr/m BRActJ·

I beloppet ingår kostnad för värmeledningar och radiatorer samt del av styr· och reglerutrustning.

4.2.8.5 Värmedistributionsanläggning, luftburet system 50 kr/m BRAc1J·

I beloppet ingår kostnad för tillkommande varmluftskanaler, tilluftsdon och isolering utöver ventilationsanläggning samt del av styr- och reglerutrustning.

4.2.8.6 Kulvert 350 kr/löpmeter rörlängd.

I beloppet ingår kostnad för värmekulvert av stål, exklusive kostnad för schaktarbeten.

4.2.9 Innerväggar och ytskikt

4.2.9.1 Utrymmen med bostadsstandard samt andra 22 utrymmen och lokaler med motsvarande standard på

SBK 1

innerväggar och ytskikt, BRA klass 1 765 kr/m2 BRA.

I beloppet ingår kostnad för - ytskikt för golv (20 m parkettgolv i ek i vardagsrum, kravprofil C enligt SS 92 35 61 för övriga rum, kök och separat toalettrum, kravprofil E för hall och kravprofil A för bad/duschrum och separat tvättrum, erforderlig underbehandling samt golvlister av trä i rum, hall, kök och separat toalettrum), - ytskikt för innertak (målningsbehandling 2 ggr samt erforderlig för- och underbehandling), - mellanväggar (betong respektive träreglar och gipsskivor, ljudisolering enligt NR), - ytskikt för mellanväggar och insidan av yttervägg (målningsbehandling 2 ggr/tapet) samt erforderlig för- och underbehandling i rum, hall, kök, separat toalettrum, separat tvättrum.

4.2.9.2 Biutrymmen samt andra utrymmen och lokaler med innerväggar och behandlade ytor av lägre standard, 2 BRA klass 11 585 kr/m BRA.

I beloppet ingår kostnad för - mellanväggar och dörrar inklusive trådnätsväggar, - brandsektioneri ng, - ytskikt för golv (målning), - ytskikt för innertak (målning), - ytskikt för mellanväggar (målning) samt - ytskikt för insida av yttervägg (målning).

4.2.9.3 Andra utrymmen, BRA klass 111 305 kr/m BRA.

1 beloppet ingår kostnad för enkla ytskikt och mellanväggar. Beloppet tilllämpas för lägenhetsförråd på oisolerad vind eller i fristående enkla byggnader (t.ex. förråd, kallgarage eller soprum) ovan mark eller andra likvärdiga utrymmen som inte uppfyller förutsättningarna enligt 4.2.9.1 eller 2.

Beloppfor bostäder och gemem,·amma utrymmen

4.2.10 Balkonger, dörrar m_m.

4.2.10.1 Balkong av beständig konstruktion 2300 kr/m .

I beloppet ingår kostnad för balkongplatta av betong, rostfritt stål eller aluminium, betongpelare, räcken eller skärmar av metall samt ytbehandling. Belopp för balkong ( enligt 4.2.10.1 och/eller 2) får medräknas för högst 15 m /lgh.

4.2.10.2 Balkong av annan konstruktion 1500 kr/ni2. 23

SBKl

I beloppet ingår kostnad för balkong av trä, förzinkat stål eller motsvarande, betongplintar, räcken av trä samt ytbehandling. Belopp för balkong (enligt 4.2.10.1 och/eller 2) får medräknas för högst 15 m /lgh.

4.2.10.3 Loftgång/loftbalkong av beständig konstruktion 1900 kr/m1 .

I beloppet ingår kostnad för balkongplatta av betong, rostfritt stål eller aluminium, betongpelare, räcken eller skärmar av metall samt ytbehandling.

4.2.10.4 Loftgång/loftbalkong av annan konstruktion 1300 kr/m1 .

I beloppet ingår kostnad för loftgångskonstruktion i trä, förzinkat stål eller motsvarande, betongplintar, räcken av trä samt ytbehandling.

4.2.10.5 Lägenhetsdörr mot det fria, tillägg 2300 kr/st.

I beloppet ingår merkostnad i förhållande till lägenhetsdörr i trapphus.

4.2.10.6 Extra lägenhetsdörr mot det fria 8200 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för extra lägenhetsdörr mot det fria vid groventre eller motsvarande.

4.2.10.7 Extra entredörr 12500 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för ytterdörr i aluminium eller motsvarande beständig konstruktion.

4.2.11 Tvättanordningar

4.2.11.1 Fastighetstvättstuga 25 400 kr/st.

Beloppet avser tvättstuga som är gemensam för minst tre lägenheter. I beloppet ingår kostnad för - erforderliga fundament för tvätt- och torkutrustning, - tvättbänk/tvättlåda, - arbetsskiva, - kallmangel, - lättvagnar, - Jakanssträckare, - städhylla, - kapphylla, - anslagstavla, 24 - arbetsstol,

SBK 1

- utslagsback och golvbrunn, - va inom utrymmet samt - elinstallation till tvätt- och torkutrustning.

4.2.11.2 Tvättkapacitet i fastighetstvättstuga, tillägg till 4.2.11.1 2200 kr/lgh.

I beloppet ingår kostnad för tvättmaskinkapacitet, beräknad med utgångspunkt i en kapacitet på 0,6 kg per lägenhet.

4.2.11.3 Torkkapacitet i fastighetstvättstuga, tillägg till 4.2.11.1 670 kr/lgh.

I beloppet ingår kostnad för torkkapacitet i torkskåp, beräknad med utgångspunkt i en kapacitet på 0,6 kg per lägenhet.

4.2.11.4 Anordning för tvätt i kök eller badrum 2400 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för utrymme för tvätt- och torkanordningar i kök eller badrum samt förber~dda anslutningar för el och va. Beloppet får medräknas i baskalkylen endast om fastighetstvättstuga saknas.

I annat fall fär anordning för tvätt i kök eller badrum medräknas under tillägg för högre standard, se avsnin 4.5.4.

4.2.11.5 Anordning för tvätt i separat utrymme i lägenhet 3100 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för tvätt- och torkanordningar i separat utrymme i lägenhet inklusive merkostnad för ytskikt samt förberedda anslutningar för el och va. Beloppet får medräknas i baskalkylen endast om fastighctstvättstuga saknas.

I annat fall får anordning för 1vä11 i kök eller badrum medräknas under tillägg för högre standard, se avsnill 4.5.4.

4.2.11.6 Tvättmaskin, tillägg till 4.2.11.4 eller 5 8800 kr/lgh.

I beloppet ingår kostnad för automatisk tvättmaskin med centrifug inklusive anslutning till el- och va-installation. Beloppet får medräknas i baskalkylen endast om fastighetstvättstuga saknas.

I annat fall får belopp för tvällmaskin medräknas under tillägg för högre standard, se avsnitt 4.5.4. 25

SBK l ,•

4.2.11.7 Torkskåp, tillägg till 4.2.11.4 eller 5 3 100 kr/lgh.

I beloppet ingår kostnad för torkskåp inklusive anslutning till elinstallation. Beloppet får medräknas i baskalky)en endast om fastighetstvättstuga saknas.

I annat fall får belopp för torkskåp medräknas under tillägg för högre standard, se avsnitt 4.5.4.

4.2.11.8 Tvättlåda med anslutningar, tillägg till 4.2.11.4 eller 5. 3100 kr/lgh.

I beloppet ingår kostnad för rostfri tvättlåda komplett med beslag, armaturer och anslutning till va-installation. Beloppet får medräknas i baskalkylen endast om fastighetstvällstuga saknas.

I annat fall fllr belopp för tvättlllda med anslutningar medräknas under tillägg för högre standard, se avsnitt 4.5.4.

4.2.12 Övrigt

4.2.12.1 Våningstrappa i läge nhet, tillägg 13 800 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för trapploppskonstruktion av trä samt räcke och handledare av trä.

4.2.12.2 Inredningsbar vind i småhus 12 000 kr/st.

I beloppet ingår merkostnad för anordning för insättande av trappa, fönster i gavelspets, stamledning för värme, vatten och avlopp, avsättning för anslutning av utrymmets ventilation till husets ventilationsanläggning samt tomrör för anslutning av elinstallation.

4.2.12.3 Ytskikt av beständigt material i bad- och duschrum, tillägg 310 kr/m •

I beloppet ingår merkostnad för underbehandling av vägg samt kostnad för kakel, inklusive uppsättning. Tillägg medges endast om uppsättning utförs på sådant sätt att ytskiktet blir vattentätt. Beloppet tillämpas även för väggbeklädnad av annat likvärdigt material som genom särskild utredning visas ha motsvarande beständighet.

26 4.2.12.4 Städutrymme i !lerbostadshus 11 000 kr/st.

SBK 1

I beloppet ingår kostnad för rostfri utslagsback, komplett med beslag och armaturer, golvbrunn och anslutning till va-installation, hyllor och krokar samt merkostnad för ytskikt och extra förrådsdörr.

4.2.13 Tillägg för uthymingsru.m, gemensamma utrymmen m.m. 4.2.13.l Kokskåp 13000 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för - diskbänkskåp, - kylskåp, - kokhäll (två plattor), - rostfri diskbänk, - väggskåp (ca 120 cm) samt - el- och va-installation.

4.2.13.2 Kök/kokvrå 32 000 kr/st.

I beloppet ingår kostnad för - skäpsnickerier (ca 360 cm), - rostfri diskbänk, inklusive stänkskydd, - spis, spisfläkt och kylskåp, inklusive elinstallationer, - allmän- och arbetsbelysning samt - va-installation.

4.2.13.3 Extra lägenhetsdörr 5 900 kr/st.

4.2.13.4 Extra toalett utan dusch 8500 kr/st.

Beloppet avser extra toalett utöver de krav som anges i NR. I beloppet ingår kostnad för - tvättställ, - wc-stol, - badrumsskåp med spegel, - handdukshängare, - klädkrok, - toalettpappershällarc, - belysningsarmatur, inklusive elinstallation, samt - va-installation.

4.2.13.5 Extra toalett med dusch 13 000 kr/st.

Beloppet avser extra toalett och dusch utöver de krav som anges i NR. I beloppet ingår kostnad för - tvättställ, 27

BFS 199,1:34 SBKl

- wc-stol, - badrumsskåp med spegel, - handdukshängare, - klädkrok, - toalettpappershållare, - belysningsarmatur, inklusive elinstallation, - duschutrustning, inklusive eventuell föreskriven skiljevägg, samt - va-installation.

4.2.13.6 Lägenhetsskiljande vägg i småhus eller vid uthyrningsrum m.m. 140 kr/m .

I beloppet ingår kostnad för enkelsidig, ljudisolerad regelvägg, beklädd med dubbla gipsskivor. Beloppet tillämpas för lägenhetsskiljande vägg mellan bostadsutrymmen eller utrymmen på vind eller i källare, i radhus eller parhus.

Beloppet skall därvid tillämpas per radhuslamell respektive per lägenhet i parhus.

Beloppet tillämpas även för uthyrningsrum med egen ingång och som omsluts av väggar som med hänsyn till ljudisoleringen kan anses som lägenhetsskiljande.

4.2.14 Lägenhetsbelopp m.m.

4.2.14.1 I tabellen nedan används följande koder för lägenhetstyper:

SBKl

Första Andra Tredje Fjärde kodsiffran kodsiffran kodsiffran kodsiffran

Kod för helrum. Kod för Kod för Kod för hygihalvrum köksutrymmen en utrymmen Kodsiffran Kodsiffran 1 Kokmöjlig- 1 Toalettrum anger antal anger antal het saknas 2 Toalettrum helrum halvrum 2 Kokskåp med dusch 3 Kokvrå 3 Badrum (med 4 Kök eller utan badkar) 4 Badrum+ separat toalettrum 5 Badrum+ separat toalettrum med dusch

4.2.14.2 I beloppen ingår kostnad för - komplett lägenhetsdörr, fullt beslagen, inklusive träkarm och foder, - innerdörrar, fullt beslagna, inklusive karm och foder, - utrustning i badrum (badkar, inklusive termostatblandare och duscharmatur på vägg, wc-stol, tvättställ, badrumsskåp med spegel, belysningsarmatur, toalettpappershållare, handdukshängare och klädkrokar samt golv med erforderligt fall), - övrig rumskomplettering (målade högskåp, städskåp och kapphylla), - utrustning i kök/kokvrå/kokskåp enligt exempel i SS 91 42 31 (väggskåp, kryddhylla, fläkthylla, bänkskåp, högskåp, bänkskiva i plastlaminat, diskbänk, spisfläkt, kombinerat kyl/frysskåp i lägenhet om 2 rok eller mindre, separat kyl och frysskåp i lägenhet större än 2 rok, spis 4 plattor, belysningsarmatur, hushållspappershållare samt kakel på vägg ovan diskbänk), - särskilt toalettrum i lägenhet om 3 1/2 rum och kök eller större {tvättställ, wc- stol, badrumsskåp med spegel, handdukshängare, klädkrok, toalettpappershållare och belysningsarmatur), - elinstallation enligt SS 94 21 01, inklusive elcentral med mätare, - ventilationsanläggning, - va-installation, - tomrör för svagströmsinstallationer, - installationer för radio och TV, inklusive centralantennanläggning samt - soprumsdörr och utrustning för avspolning av soputrymme, inklusive spygatt.

SBKl

Kod Lägenhetsbelopp, kr. Kod Lägenhetsbelopp, kr. 1011 35000 4345 130500 1012 41000 4444 130000 1013 51000 4445 135000 1022 54500 5044 118500 1023 65000 5045 123500 1032 72500 5144 122000 1033 83500 5145 127000 1043 83500 5244 126500 1132 76500 5245 131500 1133 87000 5344 130000 1143 88000 5345 135000 1243 92500 5444 134500 2033 89000 5445 139500 2043 90000 6044 123000 2133 99000 6045 128000 2143 100000 6144 126500 2144 108500 ,6145 131500 2243 104500 6244 131000 2244 113000 6245 136000 2245 118000 6344 134500 2343 108000 6345 139500 2344 116500 6444 139000 2345 121500 6445 144000 3043 101000 7044 127500 3044 109500 7045 132500 3045 114500 7144 131000 3144 113000 7145 136000 3145 118000 7244 135500 3244 117500 7245 140500 3245 122500 7344 139000 3344 121000 7345 144000 3345 126000 8044 132000 3444 125500 8045 137000 3445 130500 8144 135500 4044 114000 8145 140500 4045 119000 8244 140000 4144 117 500 8245 145 000 4145 122500 9044 136500 4244 122000 9045 141500 4245 127000 9144 140000 4344 125500 9145 145 000

SBK 1

4.2.15 Omräkning av baskalkyl fö~ småhus 4.2.15.1 I fråga om småhus skall schablonbelopp som beräknas enligt avsnitten 4.2.2.1 - 4.2.14.2 multipliceras med faktorn 0,9.

Belopp for lokaler och gemensamma utrymmen

4.2.16 Inredning och utrustning i lokaler och gemensamma utrymmen 4.2.16.1 Lokaler indelas med hänsyn till lokalernas standard i klasserna A­

E.

4.2.16.2 Beloppen för inredning och utrustning i lokaler tillämpas såväl för egentliga lokaler som för parkeringsutrymmen och sådana gemensamma utrymmen för samvaro, hobby och lek för vilka de årliga kostnaderna skall betalas av de boende. Beloppen tillämpas även för s.k. innetorg.

4.2.16.3 I beloppen för lokaler ingår kostnad för - erforderlig förstärkning av stommen, - erforderlig brand- och ljudisolering, - kompletta dörrar inom och mellan lokaler fullt beslagna och inklusive karm och foder, - utrustning i hygienrum och separat toalettrum, inklusive golv med erforderligt fall i lokaler i klass A-D, - övrig fast inredning och utrustning, - utrustning i kök/kokvrå/kokskåp i lokaler i klass B-D, dock inte s.k. storköksutrustning, - del av elinstallation, inklusive elcentral med mätare, - del av ventilationsanläggning (inte klimatanläggning), - del av va- installation, - svagströmsinstallationer, - installationer för radio och TV, - tomrörsdragning för telefon samt - del av soprumsdörr och utrustning för avspolning av soputrymme, inklusive spygatt.

Inredning cch utrustning i lokaler varierar kraftigt beroende på lokalens ändamål och standard. Vid beräkning av lokaltillägg för respektive lokalklass har inrednings- och utrustningsstandard enligt 4.2.16.3 anpassats till normalstandard för respektive lokaltyp. Tillägg för särskilda fasta anordningar i lokaler utöver vad som anges i 4.2.16.3 medges inom ramen för tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.6.4.

Lokaler klass A

4.2.16.4 Till klass A hänförs högvärdiga lokaler med mycket hög ytstandard och stora spännvidder. 31

SBKl

4.2.16.5 Lokaltillägg 5 300 kr/m BRA.

Exempel på lokaler i klass A är idrottshall, motionshall, badhall samt tvagningsrum i samband med idrotts- eller badanläggning.

Lokaler klass B

4.2.16.6 Till klass B hänförs andra högvärdiga lokaler för kommersiell eller social sexvice. För förskolor och fritidshem får inte räknas med ett högre belopp än som motsvarar 20 m per plats.

4.2.16.7 Lokaltillägg 4 200 kr/m BRA.

Exempel på lokaler i klass B är dagligvarubutik, annan mindre butik, mindre servering, frisersalong e.d., avdelningskontor för post, förskola, fritidshem, fritidsgård, samlingssal, biblioteksfilial, lokaler för distriktshälsovård, socialtjänst, apotek, lokal för hemvårdspersonal, terapi-, bad-, hår- och fotvårdslokaler, matservering inklusive kök (eventuellt samordnad med skolbespisning), gemensamma utrymmen, avsedda för de boende i ett begränsat bostadsområde, samt del av innetorg, innehållande gemensamhetsutrymmen, hobbyrum o.d.

Lokaler klass C

4.2.16.8 Till klass C hänförs övriga lokaler med hög ytstandard.

4.2.16.9 Lokaltillägg 3 000 kr/m BRA.

Exempel på lokaler i klass C är omklädningsrum, hygienutrymme och personalutrymme i källare eller annat utrymme av lägre standard än lokal klass A och B samt del av innetorg utgörande kommunikationsutrymme.

Lokaler klass D

4.2.16.10 Till klass D hänförs enklare lokaler med släta behandlade ytor av högre standard.

4.2.16.11 Lokaltillägg 2 400 kr/m BRA.

Exempel på lokaler i klass Där hantverkslokal, korridor i lokal samt fastighetsskötarexpedition.

Lokaler klass E

4.2.16.12 Till klass E hänförs enkla lokaler med behandlade ytor.

4.2.16.13 Lokaltillägg 650 kr/m BRA.

Exempel på lokaler i klass E är förråd, lager samt varmgarage i brandsäker konstruktion med mer än 50m2 golvarea.

SBKI

4.3 Ortskoefficienter (6 § SBB)

4.3.1 Summan av de belopp som har beräknats enligt avsnitt 4.2, skall multipliceras med en ortskoefficient.

Ortskoefficienten fastställs av regeringen och anges i en till SBB fogad förteckning. Enligt 6 § andra stycket SBB får länsbostadsnämnden i fråga om byggnadsprojekt pä vissa mindre orter bestämma en högre ortskoefficient än vad som följer av förteckningen.

4.3.2 För följande kommuner kan länsbostadsnämnden fastställa en högre ortskoefficient än vad som följer av den till SBB fogade förteckningen, dock högst 1,14 :

A-region Kommun Karlstad Torsby Mora Malung, Älvdalen Sundsvall Ånge Sollefteå Sollefteå Östersund Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund Skellefteå Malå, Norsjö Lycksele Dorotea, Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele Piteå Arjeplog, Arvidsjaur Luleå/Boden Jokkmokk Haparanda/Kalix Överkalix, Övertorneå Kiruna/Gällivare Gällivare, Kiruna, Pajala

4.3.3 Det ankommer på länsbostadsnämnden att avgöra vad som skall avses med mindre ort samt vilken koefficient som skall gälla med hänsyn till kostnader för byggandet inom orten.

4.4 Tidskoefficienter (7 § SBB)

4.4.1 Summan av de belopp som har beräknats enligt avsnitt 4.2, skall efter omräkning med ortskoefficient enligt avsnitt 4.3 multipliceras med en tidskoefficient .

Tidskoefficienten fastställs av boverket och publiceras i BFSserien TIK. För tillämpning av de schablonbelopp för baskalkyl som anges i avsnitt 4.2 samt för omräkning av de högstbelopp för tilllägg till baskalkyl och övriga tillägg som anges i avsnitten 4.5 33

SBK 1

och 4.6 gäller att tidskoefficienten för oktober 1990, TIK- 90, skall vara 1,0000.

4.4.2 Vid tillämpning av tidskofficienten i ett bidragsbeslut används den koefficient som senast kommit till länsbostadsnämnens kännedom.

4.5 Tillägg till baskalkyl (8 § SBB)

4.5.l Allmänt

Av 8 § SBB framgår att tillägg till baskalkylen kan medges med högst följande belopp för respektive typ av åtgärder.

l. Åtgärder som medför lägre energiförbrukning a) Hus med en lägenhet och egen 30000 kronor per 1gb, uppvärmningsanläggning. dock högst det kapitaliserade värdet av bespa

• ringen.

b) övriga hus. 20000 kronor per 1gb, dock högst det kapitaliserade värdet av besparingen. 2. Andra åtgärder än åtgärder 350 kronor per m enligt 1 som begränsar kostnader bruksarea ovan mark, för drift och underhåll. dock högst 20 000 kronor perlgh.

3. Andra åtgärder än åtgärder 20000 kronor per lgh. enligt l eller 2 som medför en högre standard pli bostadslägenheter med tillhörande utrymmen.

4. Åtgärder som underlättar 700 kronor per m framtida ändringar av byggna­ bruksarea ovan mark, den. dock högst 40 000 kronor per lgh.

5. Särskilt kostnadskrävande ut­ 350 kronor per m formning av hus eller den yttre bruksarea ovan mark, miljön. dock högst 20 000 kronor per lgh.

Krontalsbeloppen är beräknade i prisläge oktober 1990 och exklusive byggherrekostnader. Beloppen skall multipliceras med ortskoefficienten enligt 6 § SBB och månadsvis för tid efter oktober 1990 anpassas till ändringar i kostnadsutvecklingen. Därvid skall tidskoefficienten enligt 7 § SBB tillämpas. I redovisade kostnader i ärendet skall , vid jämförelse med maximibeloppen, inte räknas in kostnad för mervärdeskatt eller andra sådana kostnader som är hänförliga till byggherrens åtagande, s.k. byggherrekostnader.

34 4.5.1.1 Tillägg till baskalkylen medges enligt 8 § SBB, inom ramen för före-

SBK l

skrivna maximibelopp, för särskilda, kostnadsprövade kvaliteter utöver kraven i NR. Tillägg medges för skäliga merkostnader i förhållande till det utförande eller den utrustning som följer av utgångsstandarden för baskalkylen enligt avsnitt 4.2.

4.5.1.2 Angivna maximibelopp skall vid tillämpning i ett bidragsärende omräknas med ortskoefficienten enligt avsnitt 4.3 samt tidskoefficienten enligt avsnitt 4.4.

4.5.1.3 Om det inte finns särskilda skäl, skall de av sökanden yrkade tilläggen godtas.

Särskilda skäl att fr11ngå sökandens yrkande kan vara att uppgiven kostnad väsentligt awiker från vad som kan anses skäligt eller att den 11tgärd för vilken tillägg yrkas inte innebär n11gon pätaglig minskning av de ärliga kostnaderna för drift eller underhåll eller n11gon p11taglig standard- eller kvalitetshöjning.

4.5.1.4 Åtgärder för vilka tillägg yrkas skall redovisas så att merkostnaden jämfört med utförande enligt utgångsstandard kan bedömas.

4.5.2 Åtgärder som medför lägre energiförbrukning

4.5.2.1 Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, göras för sådana åtgärder som innebär att den beräknade årliga energiförbrukningen för huset understiger den teoretiska energiförbrukning, såvitt avser värme och varmvatten, som kan beräknas med ledning av föreskrifterna i NR, avsnitt 3 Värme.

4.5.2.2 För att tillägg skall medges skall det av redovisningen i ärendet tydligt framgå vilka åtgärder som vidtagits för att sänka energiförbrukningen utöver kraven i NR. Beräkning av värmegenomgångskoefficienten, Um krav, skall redovisas liksom aktuellt Um. 3 k, för verklig byggnad.

Småhus

4.5.2.3 Tillägg till baskalkylen medges för småhus med följande belopp:

2 2 1. Um. ak, är mindre än 0,20 W/m K men inte 0,19 W/m K 5 000 kr/lgh. Um.ak, 2 2 2. är mindre än 0,19 W/m K men inte 0,18 W/m K 10000 kr/lgh. 3. Um, ok, är mindre än 0, 18 W/m K 15 000 kr/lgh. 4. Värmepump som både värmer byggnaden och ger tappvarmvatten 15000 kr/lgh.

Vid kombination av beloppen 1, 2 eller 3 med belopp enligt 4 medges 35

SBKl

högst 30 000 kronor för hus med en lägenhet och egen värmeproduktionsanläggning och 20 000 kronor per lägenhet för övriga hus. Krontalsbeloppen skall vid tillämpning i ett bidragsärende omräknas med ortskoefficienten enligt avsnitt 4.3 samt tidskoefficienten enligt avsnitt 4.4.

Flerbostadshus

4.5.2.4 Då tillägg söks för flerbostadshus skall, utöver redovisning enligt avsnitt 4.5.2.2, referensbyggnadens teoretiska årliga energiförbrukning såvitt avser värme och varmvatten redovisas samt hur stor den verkliga årliga förbrukningen beräknas bli. Tillägg får därvid göras med 5 kronor för varje kwh varmed den årliga energiförbrukningen beräknas understiga referensbyggnadens energibehov.

4.5.3 Andra åtgärder som begränsar kostnader för drift och underhåll

4.5.3.1 Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, göras med redovisad och godkänd kostnad för sådana åtgärder som innebär att de framtida drifts- och underhållskostnaderna begränsas.

Exempel på åtgärder för vilka tillägg till baskalkylen bör få göras: - Kondenstorktumlare. - ADB-styrd driftövervakning för större projekt. - Eluppvärmda hängrännor och stuprör. - Säkerhetsdörrar till lägenheter. - Säkerhetsglas i dörrar och fönster. - Värmelagring (dygnsackumulering). - Kvalitetssäkring genom utökad oberoende byggkontroll. - Förvaltningsinriktad projektering och dokumentation för större projekt. - Anordning för källsortering av sopor. - Sopsäcksväxlare. - Sopsuganläggning. Tillägg till baskalkylen för sopsuganläggning (lednings- och maskinsystem för bortforsling av hushållssopor) bör endast göras om det är sannolikt att årskostnaderna (kapital- och driftskostnaderna) för anläggningen senast inom 10 år kommer all understiga kostnaderna för sedvanlig sophämtning.

4.5.4 Andra åtgärder som medför en högre standard på bostadslägenheter med tillhörande utrymmen

2.5.4.1 Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, göras med redovisad och godkänd kostnad för sådana åtgärder som innebär att bostädernas utrustning och inredning förbättras i förhållande till den standard som följer av de grundläggande kraven i NR.

Åtgärden bör innebära ett påtagligt bällre utförande på 36 stomme, ytskikt eller inredning eller, i fråga om tillkommande

SBKl

inredning och utrustning, att bostadslägenheten tillförs nya funktioner. Exempel på åtgärder för vilka tillägg till baskalkylen bör få göras: - Extra ljudisolering. - Extra stora trapphus eller entreer. - Rumshöjd i lägenhet över 2,5 meter. - Sopnedkast. - Öppen spis, braskamin eller kakelugn inklusive rökgaskanal. - Centraldammsugare. - Extra duschutrustning. - Lägenhetsbastu. - Fast inmonterad elektronugn. - Anordning för tvätt i separat utrymme i lägenhet. - Anordning för tvätt i kök eller badrum. - Automatisk tvättmaskin med centrifug i lägenhet. - Torkskåp eller torktumlare i lägenhet. - 1\lättlåda med anslutningar i lägenhet. - Utrymme för tvättmaskin i lägenhet. Tillägg till baskalkyl för tvättutrustning i separat utrymme i lägenhet eller i kök eller bad, medges endast då motsvarande utrustning i gemensamt utrymme (fastighetstvättstuga) ingår i baskalkylen.

4.5.S Åtgärder som underlättar framtida ändringar av byggnaden

4.5.5.l Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, göras med redovisad och godkänd kostnad för sådana åtgärder som innebär att framtida ändring av planlösningar, lägenhetsfördelning eller byggnadens nyttjande underlättas.

4.5.5.2 Till redovisningen av åtgärderna skall fogas exempel på sådan lägenhetsfördclning eller alternativt nyttjande som blir möjlig genom att redovisade åtgärder vidtas.

Exempel på åtgärder för vilka tillägg till baskalkylen bör få göras: - Förberedelse för inredning av vind i !lerbostadshus i form av uppdragna och proppade stamledningar för el- och vvs-installationcr m.m. - Installation av rökgaskanal i småhus för anslutning av primär värmekälla. - Förberedelse för framtida alternativ placering av kök eller hygienutrymme i gruppbostad. - Förberedelse för delning av lägenheter. - Förberedelse för sammanslagning av lägenheter. - Stomme med särskilt stora spännvidder och flyttbara innerväggar i !lerbostadshus. - Förberedelse för installation av hiss.

4.5.6 Särskilt kostnadskrävande utformning av hus eller den yttre miljön

4.5.6.1 Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, göras med redovisad och godkänd kostnad för sådana särskilt kost- 37

SBKl

nadskrävande åtgärder som inte kompenseras i baskalkylen, om åtgärderna medför - att utformningen av huset eller den yttre miljön ger särskilda kvaliteter för de boende i något angeläget avseende eller - att huset ges er:i särskild utformning med hänsyn till bebyggelsemiljön i ett område med samlad bebyggelse.

Även om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, kan tillägg fä göras, om den särskilda utformningen ingår i ett experimentprojekt. I si\dant fall erfordras medgivande av boverket.

4.5.6.2 Bidragssökanden skall till ansökan foga en utförlig beskrivning av i vilka avseenden beräkningen av bidragsunderlaget bör ske på särskilt sätt och vilka särskilda kvaliteter som uppnås genom den valda utformningen.

Exempel på åtgärder som utförs med hänsyn till bebyggelsemiljön och för vilka tillägg till baskalkylen bör få göras: - Omsorgsfullt bearbetade plåtdetaljer inklusive skorstenar och ventilationshuvar. - Fönster med profilerade detaljer och/eller fasta spröjsar och poster. - Tegelfasader med mönstermurning. - Omsorgsfull, detaljerad utformning av fasaddetaljer såsom balkongräcken eller takfot och vindskivor. Exempel pä 1\tgärder i den yttre miljön för vilka tillägg till baskalkylen bör fä göras: - Extra riklig växtlighet med inslag av större träd som nyplanteras. - Flyttning av befintliga stora träd. - Springvattenanläggning, bäck eller vattenspegel för de boendes trevnad. - Uterum med plats för gemensam samvaro för minst 10 lägenheter. - Åtgärder vilka underlättar ett framtida alternativt nyttjande av gården eller den yttre miljön.

4.5.6.3 Tillägg till baskalkylen får, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, dessutom göras för sopsuganläggning, om anläggningen utförs för att förbättra den yttre miljön eller utförs med hänsyn till bebyggelsemiljön i ett område med samlad bebyggelse.

4.6 Övriga tillägg till baskalkylen

4.6.1 Allmänt

4.6.1.1 Utöver de tillägg som anges i avsnitt 4.5 kan tillägg till baskalkylen medges för vissa kostnader enligt detta avsnitt. Tillägg medges för skäliga merkostnader i förhållande till det utförande eller den utrustning som följer av utgångsstandarden för baskalkylen enligt avsnitt 4.2.

38 Föreskrivna maximibelopp är angivna exklusive byggherrekost-

SBKl

nader. I redovisade kostnader i ärendet skall således inte räknas in kostnad för mervärdeskatt eller andra sådana kostnader som är hänförliga till byggherrens åtagande, s.k. byggherrekostnader.

4.6.1.2 Om det inte finns särskilda skäl, skall de av sökanden yrkade tilläggen godtas.

Särskilt skäl att frängå sökandens yrkande kan vara att uppgiven kostnad väsentligt avviker från vad som kan anses skäligt.

4.6.1.3 Åtgärder för vilka tillägg yrkas skall redovisas så att merkostnaden jämfört med utförande enligt utgångsstandard kan bedömas.

4.6.2 Objektsberoende kostnader

4.6.2.1 Tillägg till baskalkyl medges, inom ramen för föreskrivna maximibelopp, för sådana merkostnader för nedan angivna åtgärder som uppkommer till följd av projektets lokalisering eller storlek, s.k. objektsberoende kostnader.

4.6.2.2 Förstärkning mot angränsande hus eller gata redovisad och godkänd kostnad, dock högst 185 kr/m BRA (maximibeloppet omräknas med tids- och ortskoefficient).

För parkeringsdäck och källargarage får tillägg göras med högst 90 kr/m BRA för anläggningen. Tillägg medges endast för projekt i område med samlad bebyggelse.

4.6.2.3 Etablering och materialförsörjning redovisad och godkänd kostnad, dock högst 185 kr/m BRA (maximibeloppet omräknas med tids- och ortskoefficient).

För parkeringsdäck och källargarage får tillägg göras med högst 90 kr/m BRA för anläggningen. Tillägg medges endast för projekt i område med samlad bebyggelse och om kostnaderna för projektet kan bedömas vara högre än normalt, beroende på trång arbetsplats. 39

SBKl

4.6.2.4 Platsadministration 4500 - - - - -2 - - x 17 000 kr, projektets m BRA dock högst 85 000 kr per projekt (krontalsbeloppen omräknas med tids- och ortskoefficient).

Tillägget avser alt kompensera mindre projekt för deras relativt sett högre kostnader för platsadministration. Normalkostnader för platsadministration är inräknade i schablonbelopp för baskalkyl. Tillägg, inom ramen för föreskrivet maximibelopp, medges för alla projekt. För småhus krävs dock att projektet omfattar minst tre lägenheter.

4.6-3 Anordningar för rörelsehindrade m.fl.

4.6.3.1 Tillägg till baskalkyl för anordningar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga medges för merkostnader för sådana genereJla anordningar för rörelsehindrade m.fl. som utförs utöver de krav som anges i NR. Tillägg får dock inte göras för s.k. trygghetslarm.

4.6.3.2 Tillägg görs med redovisad och godkänd kostnad exklusive kostnad för mervärdeskatt eller andra sådana kostnader som är hänförliga till byggherrens åtagande, s.k. byggherrekostnader.

Exempel på anordningar för vilka 1illägg kan göras: - Anordningar för auromalisk öppning och slängning av dörrar i entreer, korridorer och hissar. - Brandlarm. - Ljussignaler för ringledning. - Orienleringslavlor. - Ledstänger i korridorer. - Anpassning av hygienulrymmen e.d. för rörelsehindrade. - Ramper. - Höjning av uteplatser och enlregängar. - Väggfas1a sittpla1ser på vilplan och i en1reer. - Andra lyftanordningar än hissar. För individuell anpassning av en lägenhet eller anpassning av e11 bostadshus avsett för en speciell grupp av boende, kan bo

• stadsanpassningsbidrag enligt förordningen (1987: 1050) om starskommunalt bostadsanpassningsbidrag erhållas i stället för eller i kombination med schablontillägg.

4.6.4 Utrustning i lokaler

4.6.4.1 Tillägg till baskalkyl för utrustning i lokaler medges för sådana kostnader för särskilda, fasta anordningar i lokaler som inte inräknas i belopp 40 för lokaler enligt avsnitt 4.2.16.

SBKl

4.6.4.2 Tillägg görs med redovisad och godkänd kostnad exklusive kostnad för mervärdeskatt eller andra sådana kostnader som är hänförliga till byggherrens åtagande, s.k. byggherrekostnader.

Exempel på åtgärder för vilka tillägg kan göras: - Kassavalv. - Kyl- och frysrum. - Skyltfönster och entrepartier. - Täta ståljalusier. - Våningshöjd över 3,0 m. - Lastkaj. - Klimatanläggning. - Rulltrappa/rullband. - Sprinklersystem. - Simbassäng, inklusive kostnad för reningsanläggning. - Fast utrustning i storkök.

4.7 Anslutningsavgifter m.m.

4. 7 .1 Fjärrvärmeanslutning

2

4. 7 .1.1 Gemensam fjärrvärmeanslutning 75 kr/m BRAci)·

4.7.1.2 Egen fjärrvärmeanslutning, småhus 12 800 kr/anslutning.

4.7.2 Engångsavgift för elektrisk energi

2

4. 7 .2.1 Gemensam elanslutning 25 kr/m BRA.

4.7.2.2 Egen elanslutning, småhus 7200 kr/anslutning.

4.8 Justeringsfaktor (9 § SBB)

4.8.1 Summan av de belopp som har beräknats enligt avsnitten 4.2-4.6 skall multipliceras med 0,8 (justeringsfaktor).

SBKl

5 BYGGHERREKOSTNADER (10 § första stycket 1 SBB)

5.1 Allmänt

5.1.l Till _belopp som beräknats för tomt- exploaterings- och va-kostnader enligt avsnitten 3.2 - 3.5, för baskalkyl enligt avsnitt 4.2, för tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5 samt för övriga tillägg enligt avsnitt 4.6, får tillägg till den schablonberäknade kostnaden göras med skäligt belopp för sådana kostnader som är hänförliga till byggherrens åtagande, s.k. byggherrekostnader.

5.1.2 Med byggherrekostnader avses i detta sammanhang kostnader för - lagfart, - utredningar och övriga konsultinsatser, - projektering, - ritningar och ritningskopior, - bygglov, utsättning och myndighetskontroll under byggnadstiden, - projekt- och byggledning, - övrig byggadministration, - pantbrev, - mervärdeskatt samt - räntor under byggnadstiden.

S.1.3 Byggherrekostnader får räknas in i den schablonberäknade kostnaden med belopp som följer av föteskrifterna i avsnitten 5.2 och 5.3.

5.2 Låntagarbyggda egnahem

5.2.l Byggherrekostnader får räknas in i den schablonberäknade kostnaden med ett belopp som motsvarar 34% av summan av följande belopp: - tomt-, exploaterings- och va-kostnader enligt avsnitten 3.2 -3.4, - baskalkyl enligt avsnitt 4.2, - tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5 samt - övriga tillägg enligt avsnitt 4.6.

5.2.2 Beloppet enligt 5.2.1 skall omräknas med ortskoefficient och tiskoefficient enligt avsnitten 4.3 och 4.4 samt justeringsfaktor enligt avsnitt 4.8.

5.3 Övriga hus

S.3.1 Allmänna byggherrekostnader samt kostnader för projektering och övriga konsultinsatser

5.3.1.1 Kostnader för lagfart, bygglov, utsättning, myndighetskontroll under byggnadstiden samt projekt· och byggledning och övrig byggadministration 42 benämns allmänna byggherrekostnader.

SBKl

5.3.1.2 Allmänna byggherrekostnader samt kostnader för projektering, ritningar och ritningskopior, utredningar och övriga konsultinsatser får räknas in i den beräknade kostnaden med ett belopp som motsvarar 9 % av summan av följande belopp: - exploaterings- och va-kostnader enligt avsnitten 3.3 - 3.4, - baskalkyl enligt avsnitt 4.2, - tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5 samt - övriga tillägg enligt avsnitt 4.6.

5.3.2 Kostnader för pantbrev

5.3.2.1 Med kostnader för pantbrev avses expeditionsavgift vid inskrivningsmyndigheten, stämpelskatt samt skäliga administrationskostnader för uttagande av pantbrev.

5.3.2.2 Kostnader för pantbrev får räknas in i den beräknade kostnaden med ett belopp som motsvarar 2,8 % av summan av följande belopp: - tomt-, exploaterings- och va-kostnader enligt avsnitten 3.2 - 3.4, - baskalkyl enligt avsnitt 4.2, - tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5, - övriga tillägg enligt avsnitt 4.6 samt - belopp för anslutningsavgifter m.m. enligt avsnitt 4.7.

5.3.2.3 Tillägg för pantbrevskostnad medges endast då sådan kostnad belastar projektet.

5.3.3 Mervärdeskatt 5.3.3.1 Kostnader för mervärdeskatt får räknas in i den beräknade kostnaden med ett belopp som motsvarar 25% av summan av följande belopp: - belopp för allmänna byggherrekostnader m.m. enligt avsnitt 5.3.1, - exploaterings- och va-kostnader enligt avsnillen 3.3 - 3.4, - baskalkyl enligt avsnitt 4.2, - tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5, - övriga tillägg enligt avsnitt 4.6 samt - belopp för anslutningsavgifter m.m. enligt avsnitt 4.7.

5.3.4 Räntor under byggnadstiden

5.3.4.1 Kostnader för ränta under byggnadstiden får räknas in i den beräknade kostnaden med ett belopp som motsvarar räntesatsen enligt avsnitt 5.3.4.3, avseende halva byggnadstiden räknat i månader, beräknad på summan av följande belopp: - tomt-, exploaterings- och va-kostnader enligt avsnitten 3.2 - 3.4, - baskalkyl enligt avsnitt 4.2, - tillägg till baskalkyl enligt avsnitt 4.5, - övriga tillägg enligt avsnitt 4.6 samt 43

SBKl

- belopp för anslutningsavgifter m.m. enligt avsnitt 4.7.

5.3.4.2 Det enligt avsnitt 5.3.4.1 beräknade beloppet skall multipliceras med faktorn 1,35 för att kompensera för räntekostnader även på byggherrekostnaderna.

5.3.4.3 Räntesatsen som skall tillämpas vid beräkning av räntekostnader enligt avsnitt 5.3.4.1 skall vara den räntesats som boverket fastställer för lån med rörlig ränta, SubB.

Räntesatsen fastställs den sista bankdagen i varje kalendermånad och gäller för påföljande kalendermånad. Räntesatsen publiceras månadsvis i efterhand i BFS-serien SUB.

5.3.4.4 Med byggnadstiden skall i detta sammanhang avses följande. 1. Hyres- och bostadsrättshus: Tiden mellan påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena och färdigställandet av byggnadsföretaget. Beträffande tidpunkten för påbörjande respektive färdigställande skall föreskrifterna i avsnitten 4.2.1, 4.3.3.4 och 4.3.3.6 i SSB tillämpas. 2. Säljarbyggda egnahem: 6 månader.

5.3.4.5 Beloppen enligt 5.3.1 - 4 skall omräknas med ortskoefficient och tidskoefficient enligt avsnitten 4.3 och 4.4 samtjusteringsfaktor enligt avsnitt 4.8.

SBK 1

6 SÄRSKILDA TILLÄGG

6.1 Vintermerkostnad (10 § första stycket 2 SBB)

6.1.1 Allmänt

6.1.1.1 I den schablonberäknade kostnaden får även räknas in beräknade merkostnader till följd av att produktionen bedrivs vintertid.

6.1.1.2 Tillägget görs med belopp som anges i tabellerna i 6.1.3.1 och 6.1.3.2. Beloppen skall räknas om med orts-och tidskoefficient enligt avsnitten 4.3 och 4.4.

6.1.2 Vinterområden

6.1.2.1 Landet indelas i fråga om vintertillägg i följande fem områden med genomsnittligt olika klimatförutsättningar - s.k. vinterområden: 1. Jämtlands län samt Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län norr och väster om järnvägen Långsele - Vännäs - Boden - Karungi, utom orter vid järnvägslinjen. 2. Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län söder och öster om järnvägen Långsele - Vännäs - Boden - Karungi samt orter vid järnvägslinjen. 3. Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. 4. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro, Västmanlands och Skaraborgs län. 5. Kristianstads, Malmöhus, Blekinge, Kalmar och Gotlands län.

__)

SBKl

6.1.3 Beräkning av vintertillägg

6.1.3.1 Tillägg för flerbostadshus

Tidpunkt för påbörjande av de Tillägg i kr/m BRA egentliga byggnadsarbetena Vinterområde 1 2 3 4 5 Januari 135 115 90 80 55 Februari 120 100 70 55 40 Mars 100 80 55 40 30 April 80 55 40 30 30 Maj 70 55 35 30 30 Juni 80 65 40 35 30 Juli 90 70 55 40 30 Augusti 100 85 55 50 35 September 120 105 80 65 50 Oktober 140 125 100 70 50 November 150 135 105 85 55 December 150 125 105 85 55

6.1.3.2 Tillägg för småhus

Vinterområde 1 - 3

Tidpunkt för påbörjande av de Tillägg i kr/hus eller lägenhet egentliga byggnadsarbetena Låntagarbyggda Övriga småhus egnahem 0kt. - mars 27000 22000 April 13500 11000

SBK 1

Vinterområde 4 - 5

Tidpunkt för påbörjande av de Tillägg i kr/hus eller lägenhet egentliga byggnadsarbetena Låntagarbyggda Övriga småhus egnahem Nov. -feb. 19000 15000 Mars 9500 7500

6.1.3.3 Tillägget beräknas för varje hus för sig.

6.1.3.4 Tillägg medges inte för sådana ekonomibyggnader som huvudsakligen innehåller enklare utrymmen, t.ex. förråd, kallgarage eller soprum.

6.1.3.5 Beträffande tidpunkten för påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena skall föreskrifterna i avsnitten 4.3.3.4 och 4.3.3.6 i SSB tillämpas.

6.1.4 Förfarande i bidragsärende 6.1.4.1 Sökanden skall i sin ansökan om stöd ange när han avser att påbörja de egentliga byggnadsarbetena. Om arbetena avses att påbörjas under period som berättigar till vintertillägg, skall sådant tillägg räknas in i den beräknade kostnaden. 1 samband med begäran om utbetalning skall sökanden ange dagen för del faktiska påbörjande!. Om det då visar sig att förutsättningarna för beräkning av vintertillägg har ändrats, skall länsbostadsnämnden korrigera den schablonberäknade kostnaden i enlighet med detta.

6.2 Konstnärlig utsmyckning eller gestaltning (Il § SBB)

6.2.1 I fråga om hyres-och bostadsrättshus får tillägg till baskalkylen göras för kostnader för motiverad bildkonst eller annan för boendemiljön betydelsefull arbetsinsats av bildkonstnär som konsult eller i direkt samarbete med arkitekten. Om det finns särskilda skäl, får tillägg även göras för kostnader för fristående konstverk, utsmyckning av brandgavel e.d. som placeras på annan fastighet än den som skall bära kostnaderna.

6.2.2 Tillägget får omfatta ett skäligt belopp som motsvarar konstnärens arvode och omkostnader, kostnad för framställning och uppsättning samt administrations-och eventuella tävlingskostnader.

Konstnärens insats kan avse a) gestaltning på projekteringsstadiet vad gäller hus eller när- 47

SBKl

miljö (utformning av helheter eller detaljer, materialval, markbehandling, färgsättning m.m.); utformning av program och planer för den konstnärliga arbetsinsatsen vid projekteringen av en bostadsmiljö, b) utformning och inordning i det större sammanhanget av olika bostadsmiljöel.ement, utförande av enskilda konstverk avsedda för bostadsprojekt eller andra konstverk som är ägnade att införlivas med bostadsmiljön. Om bidrag till konstnärlig utsmyckning eller gestaltning lämnas enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, får tillägg göras endast för resterande del av redovisad och godkänd kostnad. Enligt 11 § SBB fär tillägget uppgä till högst 25 kr/m2 bruksarea. Bidrag till konstnärlig utsmyckning eller gestaltning lämnas med 40 % av skälig kostnad, dock högst 16, 70 kr/m bruksarea. Maximalt schablontillägg och bidrag för konstnärlig utsmyckning i ett ärende är således 41,70 kr/m bruksarea. Vid beräkning skall endast bruksarea ovan mark beaktas.

6.2.3 Ansökan om tillägg för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning skall lämnas in samtidigt som ansökan om stöd. Projektet skall redovisas så att den konstnärliga arbetsinsatsen kan bedömas och kostnaden för konstnärens åtagande utläsas och särskiljas. I samband med begäran om utbetalning av stöd skall kostnaderna specificeras. Om det finns särskilda skäl, får tillägg sökas vid senare tidpunkt än vad som anges i första stycket, dock senast i samband med begäran om utbetalning.

6.3 Tillägg för vissa småhus (12 § SBB)

6.3.1 Tillägg för särskild kontroll och besiktning (12 § 1 SBB)

Kostnader för särskild kontroll och besiktning av egnahem och smähus som skall upplåtas med bostadsrätt fär enligt 12 § 1 SBB räknas in i bidragsunderlaget, dock högst med 6475 kronor.

Förutsättningar för tillägg

6.3.1.1 Tillägg får göras för kontroll och besiktning som uppfyller följande villkor: 1. En förutsättning för tillägg är - att kommunen utser eller godkänner kontrollant och besiktningsförrättare, - att kontrollanten och besiktningsförrättaren är fristående i förhållande till projektör, entreprenör, säljare och upplåtare, - att kontrollen utförs enligt en checklista som kommunen godtar och som minst omfattar grundläggning, dränering, stomme samt ws- och elinstallationer samt - att utförandet av kontrollen och besiktningen dokumenteras tillfredsstäl­

48 lande.

SBKl

2. Om garantigivare som uppfyller villkoren i avsnitt 6.3.2 intygar att opartisk kontroll och/eller besiktning kommer att utföras, medges tillägg utan särskild prövning av om de villkor som anges i punkt 1 är uppfyllda.

6.3.1.2 Tillägg för kontroll under byggnadstiden medges utan att villkoren i avsnitt 6.3.1.1 är uppfyllda, om projektet omfattas av ett heltäckande kontrollsystem för tillverkning och kvalitetssäkring samt bevis avseende sådan kontroll har utfärdats av en kontrollorganisation som är fristående i förhållande till projektör, entreprenör, säljare och upplåtare, och som fortlöpande övervakar kontrollsystemet. I de fall huset helt eller delvis sätts samman på fabrik, får kontrollen på byggplatsen minskas i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till förtillverkningsgraden.

Storleken på tillägget

6.3.1.3 Tillägg medges enligt följande: 1. Kontroll under byggnadstiden, skälig redovisad kostnad, dock högst med 4 075 kronor. 2. Slutbesiktning, skälig redovisad kostnad, dock högst med 1 200 kronor. 3. Garantibesiktning, skälig redovisad kostnad, dock högst med 1200 kronor. 4. I de fall huset helt eller delvis sätts samman på fabrik och förutsättningarna enligt avsnitt 6.3.1.2 är uppfyllda, får tillägg enligt punkt 1 göras för en mot förtillverkningsgraden svarande skälig kostnad för tillverkningskontroll på fabrik, dock högst med 2000 kronor.

6.3.1.4 I fråga om tvåbostadshus skall tillägg göras för varje lägenhet.

6.3.2 Tillägg för garanti och försäkring (12 § 2 SBB) Kostnader för garanti och försäkring av egnahem och småhus som skall upplåtas med bostadsrätt får enligt 12 § 2 SBB räknas in i bidragsunderlaget, dock högst med 5 000 kronor.

Förutsättningar för tillägg för produktionsgaranti

6.3.2.1 Med produktionsgaranti avses en garanti för att huset färdigställs i enlighet med köpe- eller entreprenadkontraktet i fall då leverantör eller entreprenör inte kan fullfölja sina åtaganden på grund av att denne försätts i konkurs eller eljest kommer på obestånd.

6.3.2.2 Tillägg för garanti lämnas under följande villkor: 1. Omfattningen och innebörden av garantin skall regleras i skriftligt avtal.

I

2. Garantin skall vara utfärdad av företag eller organisation som är fristående från säljare, husleverantör och entreprenör. Garantigivaren skall svara 49

SBKl

för merkostnaderna för att utföra återstående arbeten enligt köpe- eller entreprenadkontrakt. Garantin behöver dock inte omfatta sådana kostnader som är hänförliga till att färdigställandet blir försenat.

Förutsättningar för tillägg för försäkring

6.3.2.3 Med försäkring avses en utfästelse att avhjälpa väsentliga skador på huset, orsakade av fel eller brister i konstruktion, utförande eller material.

6.3.2.4 Tillägg för försäkring lämnas under följande villkor: 1. Omfattningen och innebörden av utfästelsen skall regleras i skriftligt avtal. 2. Utfästelsen skall vara gjord av företag eller organisation som är fristående från säljare, husleverantör och entreprenör. Den som gjort utfästelsen skall svara för kostnaderna för avhjälpande av sådana skador enligt 6.3.2.3 som upptäcks under tiden efter garantitidens utgång till dess all tio år har förflutit räknat från slutbesiktningen. Garantitiden skall därvid vara minst två år, räknat från slutbesiktningen. 3. Utfästelsen får förenas med en självrisk som uppgår till högst 0, 5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje skada. Om självrisk erlagts för viss skada och ytterligare skador därefter uppstår som tekniskt sammanhänger med samma fel eller brist, skall ny sjävrisk inte tas ut. Detta skall framgå av utfästelsen. 4. Utfästelsen skall vara återförsäkrad i skälig omfattning. 5. Husägaren skall vara tillförsäkrad rätten att få sina anspråk prövade av en särskild skadenämnd, där det ingår representanter för konsumentintressena.

Storleken p å tillägget

6.3.2.5 Tillägg medges med skälig redovisad kostnad, dock högst med den andel av föreskrivet maximibelopp som svarar mot omfattningen av garantin och försäkringen.

SBK 1

7 MINSKNING AV DEN SCHABWNBERÄK.NADE KOSTNADEN (13 § SBB)

7.1 Avdrag för låg standard

Den schablonberäknade kostnaden skall, enligt 13 § SBB, minskas i den utsträckning lägenheternas utrustning eller husets skick i övrigt väsentligt understiger den standard som baskalkylen enligt 5 § SBB utgår från.

7.1.1 Avdrag från den schablonberäknade kostnaden får göras, om byggnaden är av väsentligt lägre standard än som förutsatts vid fastställande av schablonbelopp enligt avsnitt 4.2. Avdrag får dock inte göras, om den lägre standarden är hänförlig till att byggnaden uppförs med tillämpning av äldre regler om bygglov enligt övergångsbestämmelserna till NR 1.

9ot

• b 94949, Stockholm 1992