lagen.nu
32010D0335

Kommissionens beslut av den 10 juni 2010 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG [delgivet med nr K(2010) 3751] (2010/335/EU)

CELEX
32010D0335
Datum
2010-06-10
Källa
eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, särskilt bilaga V, del C, punkt 10, och

(1) I direktiv 2009/28/EG fastställs regler för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen och deras fossila motsvarigheter, med beaktande av utsläpp från kollagrens förändring till följd av ändrad markanvändning. Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG innehåller motsvarande regler vad gäller biobränslen.

(2) Kommissionen bör basera sina riktlinjer för beräkning av kollager i mark på IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. De riktlinjerna är avsedda för nationella växthusgasinventeringar och är därför inte uttryckta i en form som enkelt kan tillämpas av ekonomiska aktörer. I fall där IPCC:s riktlinjer saknar den information som behövs i fråga om tillverkning av biodrivmedel och flytande biobränsle, eller när sådan information inte finns att tillgå, är det därför lämpligt att bygga på andra vetenskapliga datakällor.

(3) För beräkning av kollager i det organiska materialet i marken är det lämpligt att beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel. För mineraljordar är beräkning enligt IPCC Tier 1 för organiskt kol i marken en lämplig metod för detta ändamål eftersom den omfattar den globala nivån. För organiska jordar tar IPPC-metoden särskilt fasta på kolförluster efter dränering av jorden och detta endast genom årlig avgång. Eftersom dränering av jorden i regel leder till höga kollagerförluster som inte kan kompenseras med minskade utsläpp av växthusgaser genom användning av biodrivmedel eller flytande biobränsle och eftersom dränering av torvmark förbjuds enligt hållbarhetskriterierna i direktiv 2009/28/EG, räcker det med att fastställa allmänna regler för bestämning av organiskt kol eller kolförluster från organiska jordar.

(4) För beräkningen av kollager i levande biomassa och i dött organiskt material är det lämpligt med en inte alltför invecklad metod, motsvarande IPCC Tier 1 för vegetation. Enligt den metoden kan man rimligen anta att hela kollagret i levande biomassa och i dött organiskt material går förlorat vid omställning av marken. Dött organiskt material har oftast liten betydelse vid omställning av mark för produktion av grödor avsedda för biodrivmedel och flytande biobränsle, men bör beaktas åtminstone i fråga om slutna skogar.

(5) Vid beräkning av växthusgaspåverkan till följd av förändrad markanvändning bör de ekonomiska aktörerna ha möjlighet att använda sig av faktiska värden för kollagren förknippade med referensmarkanvändning och markanvändningen efter omställningen. De bör också kunna använda sig av standardvärden, och det är lämpligt att standardvärdena ges i dessa riktlinjer. Det är dock inte nödvändigt att tillhandahålla standardvärden för osannolika kombinationer av klimat och jordtyp.

(6) I bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges metoden för beräkning av växthusgaspåverkan och formler för beräkning av årliga utsläpp på grund av förändringar i kollager till följd av ändrad markanvändning. Riktlinjerna i bilagan till detta beslut innehåller formler för beräkning av kollager i mark som komplement till formlerna i bilaga V.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Riktlinjerna för beräkning av kollager i mark vid tillämpning av bilaga V till direktiv 2009/28/EG anges i bilagan till detta beslut.

Artikel2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

2 EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.

BILAGA

Riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) Inledning 21

2) Konsekvent redovisning av kollager i mark 22

3) Beräkning av kollager 22

4) Markens organiska kolinnehåll 23

5) Kollager i vegetation ovan och under jord 23

6) Standardvärden för kollager i mineraljord 25

7) Faktorer som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll och standardvärdet för organiskt kol 26

8) Värden för kollager i vegetation ovan och under jord 33

1. INLEDNING

I dessa riktlinjer fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR, enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG) och faktisk markanvändning (CSA, enligt definitionen i punkt 7 i bilaga V till direktiv 2009/28/EG).

I punkt 2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt 3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord.

I punkt 4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kollager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder finns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i organiska jordar.

I punkt 5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt 8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga).

I punkt 6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges i punkterna 6 och 7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som finns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. Dessa detaljerade datalager utgör grunden för figurerna 1 och 2 nedan.

I punkt 8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna 7 och 8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: odlingsmark, fleråriga grödor, gräsmark och skogsmark.

Figur 1 Klimatregioner

Förklaring: 1 = Tropiskt bergsklimat, 2 = Tropiskt vått klimat, 3 = Tropiskt fuktigt klimat, 4 = Tropiskt torrt klimat, 5 = Varmtempererat fuktigt klimat, 6 = Varmtempererat torrt klimat, 7 = Kalltempererat fuktigt klimat, 8 = Kalltempererat torrt klimat, 9 = Borealt fuktigt klimat, 10 = Borealt torrt klimat, 11 = Polärt fuktigt klimat, 12 = Polärt torrt klimat.

Figur 2 Geografisk fördelning av jordtyper

Förklaring: 1 = Organiska jordar, 2 = Sandjordar, 3 = Våtmarksjordar, 4 = Vulkaniska jordar, 5 = Podsoljordar, 6 = Lerjordar med hög aktivitet, 7 = Lerjordar med låg aktivitet, 8 = Övriga områden.

2. KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK

För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla:

1) Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller

a) biofysikaliska egenskaper i fråga om klimat och jordtyp,

b) brukningshistoria i fråga om jordbearbetning,

c) historia i fråga om koltillförsel till marken.

2) Som kollager för faktisk markanvändning, CSA, används

i fråga om förlust av kollager: det uppskattade kollagret vid jämvikt i marken under den nya användningen,

i fråga om inlagring av kol: det uppskattade kollagret efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.

3. BERÄKNING AV KOLLAGER

För beräkning av CSR och CSA ska följande formel gälla:

CSi = (SOC + CVEG) × A

där

CSI = kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation),

SOC = markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 4,

CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5 eller enligt lämpliga värden i punkt 8,

A = faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).

4. MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL

4.1 Mineraljordar

För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas:

SOC = SOCST × FLU × FMG × FI

där

SOC = organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar),

SOCST = standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar),

FLU = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,

FMG = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll,

FI = tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll.

För SOCST ska de lämpliga värden som anges i punkt 6 gälla.

För FLU, FMG och FI ska de lämpliga värden som anges i punkt 7 gälla.

Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel.

4.2 Organiska jordar (histosoler)

För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar.

I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlusten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.

5. KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD

Följande formel ska användas för beräkning av CVEG, utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt 8:

CVEG = CBM + CDOM

där

CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1,

CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.

För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %.

5.1 Levande biomassa

För beräkning av CBM ska följande formel gälla:

CBM = CAGB + CBGB

där

CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.1,

CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.2.

5.1.1 Levande biomassa ovan jord

För beräkning av CAGB ska följande formel gälla:

CAGB = BAGB × CFB

där

CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar),

BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar),

CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln.

För CFB kan värdet 0,47 användas.

5.1.2 Levande biomassa under jord

För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas:

1) CBGB = BBGB × CFB där För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas.

CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar),

BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar),

CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

2) CBGB = CAGB × R där De lämpliga värden för R som anges i punkt 8 kan användas.

CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar),

CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar),

R = kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord.

5.2 Dött organiskt material

För beräkning av CDOM ska följande formel gälla:

CDOM = CDW + CLI

där

CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar),

CDW = kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.1,

CLI = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.2.

5.2.1 Kollager i död ved

För beräkning av CDW ska följande formel gälla:

CDW = DOMDW × CFDW

där

CDW = kollager i död ved (anges som massan kol per hektar),

DOMDW = totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar),

CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För CFDW kan värdet 0,5 användas.

5.2.2 Kollager i förna

För beräkning av CLI ska följande formel gälla:

CLI = DOMLI × CFLI

där

CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar),

DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar),

CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial).

För CFLI kan värdet 0,4 användas.

6. STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD

Ett värde för SOCST ska väljas i tabell 1 på grundval av lämplig klimatregion och jordtyp för det berörda området (se punkterna 6.1 och 6.2).

Tabell 1 SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord
(ton kol per hektar)
KlimatregionJordtyp
Lerjordar med hög aktivitetLerjordar med låg aktivitetSandjordarPodsoljordarVulkaniska jordarVåtmarksjordar
Borealt681011720146
Kalltempererat torrt klimat5033342087
Kalltempererat fuktigt klimat95857111513087
Varmtempererat torrt klimat3824197088
Kalltempererat fuktigt klimat8863348088
Tropiskt torrt klimat3835315086
Tropiskt fuktigt klimat6547397086
Tropiskt vått klimat44606613086
Tropiskt bergsklimat8863348086

6.1 Klimatregion

Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCST ska göras på grundval av de datalager om klimatregion som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.

6.2 Jordtyp

Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt figur 3. De datalager för jordtyp som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.

Figur 3 Klassificering av jordtyper

7. FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL

Lämpliga värden för FLU, FMG och FI ska väljas enligt tabellerna i denna punkt. För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.

7.1 Odlingsmark

Tabell 2 Faktorer för odlingsmark
KlimatregionMarkanvändning
(FLU)
Skötsel
(FMG)
Tillförsel
(FI)
FLUFMGFI
Tempererat/borealt torrt klimatOdlingIntensiv jordbearbetningLåg0,810,95
Medel0,811
Hög, med stallgödsel0,811,37
Hög, utan stallgödsel0,811,04
Reducerad jordbearbetningLåg0,81,020,95
Medel0,81,021
Hög, med stallgödsel0,81,021,37
Hög, utan stallgödsel0,81,021,04
Ingen jordbearbetningLåg0,81,10,95
Medel0,81,11
Hög, med stallgödsel0,81,11,37
Hög, utan stallgödsel0,81,11,04
Tempererat/borealtOdlingIntensiv jordbearbetningLåg0,6910,92
Medel0,6911
Hög, med stallgödsel0,6911,44
Hög, utan stallgödsel0,6911,11
Reducerad jordbearbetningLåg0,691,080,92
Medel0,691,081
Hög, med stallgödsel0,691,081,44
Hög, utan stallgödsel0,691,081,11
Ingen jordbearbetningLåg0,691,150,92
Medel0,691,151
Hög, med stallgödsel0,691,151,44
Hög, utan stallgödsel0,691,151,11
Tropiskt torrt klimatOdlingIntensiv jordbearbetningLåg0,5810,95
Medel0,5811
Hög, med stallgödsel0,5811,37
Hög, utan stallgödsel0,5811,04
Reducerad jordbearbetningLåg0,581,090,95
Medel0,581,091
Hög, med stallgödsel0,581,091,37
Hög, utan stallgödsel0,581,091,04
Ingen jordbearbetningLåg0,581,170,95
Medel0,581,171
Hög, med stallgödsel0,581,171,37
Hög, utan stallgödsel0,581,171,04
Tropiskt fuktigt/vått klimatOdlingIntensiv jordbearbetningLåg0,4810,92
Medel0,4811
Hög, med stallgödsel0,4811,44
Hög, utan stallgödsel0,4811,11
Reducerad jordbearbetningLåg0,481,150,92
Medel0,481,151
Hög, med stallgödsel0,481,151,44
Hög, utan stallgödsel0,481,151,11
Ingen jordbearbetningLåg0,481,220,92
Medel0,481,221
Hög, med stallgödsel0,481,221,44
Hög, utan stallgödsel0,481,221,11
Tropiskt bergsklimatOdlingIntensiv jordbearbetningLåg0,6410,94
Medel0,6411
Hög, med stallgödsel0,6411,41
Hög, utan stallgödsel0,6411,08
Reducerad jordbearbetningLåg0,641,090,94
Medel0,641,091
Hög, med stallgödsel0,641,091,41
Hög, utan stallgödsel0,641,091,08
Ingen jordbearbetningLåg0,641,160,94
Medel0,641,161
Hög, med stallgödsel0,641,161,41
Hög, utan stallgödsel0,641,161,08

I tabell 3 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna 2 och 4.

Tabell 3 Vägledning om skötsel och tillförsel för odlingsmark och fleråriga grödor
Skötsel/TillförselVägledning
Intensiv jordbearbetningBetydande markstörning med intensiv (full vändning av jorden) eller frekvent (inom ett år) jordbearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel (t.ex. < 30 %) täckt av rester.
Reducerad jordbearbetningPrimär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad markstörning (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel täckt med över 30 % rester vid plantering.
Ingen jordbearbetningDirekt sådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal markstörning inom såddområdet. Typiskt används ogräsmedel för ogräsbekämpning.
LågLåg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävebindande grödor.
MedelRepresentativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävebindande grödor i växelbruk.
Hög, med stallgödselRepresenterar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel.
Hög, utan stallgödselRepresenterar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggsmetoder såsom produktion av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan).

7.2 Fleråriga grödor

Tabell 4 Faktorer för fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
KlimatregionMarkanvändning
(FLU)
Skötsel
(FMG)
Tillförsel
(FI)
FLUFMGFI
Tempererat/borealt torrt klimatFleråriga grödorIntensiv jordbearbetningLåg110,95
Medel111
Hög, med stallgödsel111,37
Hög, utan stallgödsel111,04
Reducerad jordbearbetningLåg11,020,95
Medel11,021
Hög, med stallgödsel11,021,37
Hög, utan stallgödsel11,021,04
Ingen jordbearbetningLåg11,10,95
Medel11,11
Hög, med stallgödsel11,11,37
Hög, utan stallgödsel11,11,04
Tempererat/borealtFleråriga grödorIntensiv jordbearbetningLåg110,92
Medel111
Hög, med stallgödsel111,44
Hög, utan stallgödsel111,11
Reducerad jordbearbetningLåg11,080,92
Medel11,081
Hög, med stallgödsel11,081,44
Hög, utan stallgödsel11,081,11
Ingen jordbearbetningLåg11,150,92
Medel11,151
Hög, med stallgödsel11,151,44
Hög, utan stallgödsel11,151,11
Tropiskt torrt klimatFleråriga grödorIntensiv jordbearbetningLåg110,95
Medel111
Hög, med stallgödsel111,37
Hög, utan stallgödsel111,04
Reducerad jordbearbetningLåg11,090,95
Medel11,091
Hög, med stallgödsel11,091,37
Hög, utan stallgödsel11,091,04
Ingen jordbearbetningLåg11,170,95
Medel11,171
Hög, med stallgödsel11,171,37
Hög, utan stallgödsel11,171,04
Tropiskt fuktigt/vått klimatFleråriga grödorIntensiv jordbearbetningLåg110,92
Medel111
Hög, med stallgödsel111,44
Hög, utan stallgödsel111,11
Reducerad jordbearbetningLåg11,150,92
Medel11,151
Hög, med stallgödsel11,151,44
Hög, utan stallgödsel11,151,11
Ingen jordbearbetningLåg11,220,92
Medel11,221
Hög, med stallgödsel11,221,44
Hög, utan stallgödsel11,221,11
Tropiskt bergsklimatFleråriga grödorIntensiv jordbearbetningLåg110,94
Medel111
Hög, med stallgödsel111,41
Hög, utan stallgödsel111,08
Reducerad jordbearbetningLåg11,090,94
Medel11,091
Hög, med stallgödsel11,091,41
Hög, utan stallgödsel11,091,08
Ingen jordbearbetningLåg11,160,94
Medel11,161
Hög, med stallgödsel11,161,41
Hög, utan stallgödsel11,161,08

I tabell 3 i punkt 7.1 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 4.

7.3. Gräsmark

Tabell Faktorer för gräsmark, inklusive savanner
KlimatregionMarkanvändning
(FLU)
Skötsel
(FMG)
Tillförsel
(FI)
FLUFMGFI
Tempererat/borealt torrt klimatGräsmarkFörbättradMedel11,141
Hög11,141,11
Minimal skötselMedel111
Måttligt skadadMedel10,951
Allvarligt skadadMedel10,71
Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimatGräsmarkFörbättradMedel11,141
Hög11,141,11
Minimal skötselMedel111
Måttligt skadadMedel10,951
Allvarligt skadadMedel10,71
Tropiskt torrt klimatGräsmarkFörbättradMedel11,171
Hög11,171,11
Minimal skötselMedel111
Måttligt skadadMedel10,971
Allvarligt skadadMedel10,71
Tropiskt fuktigt/vått klimatSavannFörbättradMedel11,171
Hög11,171,11
Minimal skötselMedel111
Måttligt skadadMedel10,971
Allvarligt skadadMedel10,71
Tropiskt torrt bergsklimatGräsmarkFörbättradMedel11,161
Hög11,161,11
Minimal skötselMedel111
Måttligt skadadMedel10,961
Allvarligt skadadMedel10,71

I tabell 6 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 5.

Tabell 6 Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark
Skötsel/tillförselVägledning
FörbättradRepresenterar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning).
Minimal skötselRepresenterar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men utan betydande skötselförbättringar.
Måttligt skadadRepresenterar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel.
Allvarligt skadadInnebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegetationstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/eller svår jorderosion.
MedelGäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom skötsel.
HögGäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/förbättring har gjorts (en eller flera) genom skötsel (utöver det som krävs för klassificering som förbättrad gräsmark).

7.4. Skogsmark

Tabell 7 Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %
KlimatregionMarkanvändning
(FLU)
Skötsel
(FMG)
Tillförsel
(FI)
FLUFMGFI
AllaNaturskog (oskadad)Ej tillämpligtEj tillämpligt1
AllaSkogsbrukAllaAlla111
Tropiskt fuktigt/vått klimatSvedjebruk – kort trädaEj tillämpligtEj tillämpligt0,64
Svedjebruk – lång trädaEj tillämpligtEj tillämpligt0,8
Tempererat/borealt fuktigt/torrt klimatSvedjebruk – kort trädaEj tillämpligtEj tillämpligt1
Svedjebruk – lång trädaEj tillämpligtEj tillämpligt1

I tabell 8 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 7.

Tabell 8 Vägledning om markanvändning för skogsmark
MarkanvändningVägledning
Naturskog
(oskadad)
Representerar naturskog eller oskadad och långvarigt samt hållbart brukad skog.
SvedjebrukPermanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen.
Lång trädaRepresenterar situationer där skogsvegetationen återhämtar sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark.
Kort trädaRepresenterar situationer där skogsvegetationen inte återhämtar sig innan den röjs på nytt.

8. VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD

För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna punkt.

8.1. Odlingsmark

Tabell 9 Vegetationsvärden för odlingsmark (allmänna)
KlimatregionCVEG
(ton kol per hektar)
Alla0
Tabell 10 Vegetationsvärden för sockerrör (specifika)
OmrådeKlimatregionEkologisk zonKontinentCVEG
(ton kol per hektar)
TropisktTropiskt torrt klimatTropisk torrskogAfrika4,2
Asien (kontinent, öar)4
Tropisk buskmarkAsien (kontinent, öar)4
Tropiskt fuktigt klimatTropisk fuktig lövfällande skogAfrika4,2
Central- och Sydamerika5
Tropiskt vått klimatTropisk regnskogAsien (kontinent, öar)4
Central- och Sydamerika5
SubtropisktVarmtempererat torrt klimatSubtropisk stäppNordamerika4,8
Varmtempererat fuktigt klimatSubtropisk fuktskogCentral- och Sydamerika5
Nordamerika4,8

8.2. Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm

Tabell 11 Vegetationsvärden för fleråriga grödor (allmänna)
KlimatregionCVEG
(ton kol per hektar)
Tempererat klimat (alla fuktvarianter)43,2
Tropiskt torrt klimat6,2
Tropiskt fuktigt klimat14,4
Tropiskt vått klimat34,3
Tabell 12 Vegetationsvärden för vissa fleråriga grödor
KlimatregionTyp av grödaCVEG
(ton kol per hektar)
AllaKokosnöt75
Jatropha17,5
Jojoba2,4
Oljepalm60

8.3. Gräsmark

Tabell 13 Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)
KlimatregionCVEG
(ton kol per hektar)
Borealt torrt och vått klimat4,3
Kalltempererat torrt klimat3,3
Kalltempererat vått klimat6,8
Varmtempererat torrt klimat3,1
Varmtempererat vått klimat6,8
Tropiskt torrt klimat4,4
Tropiskt fuktigt och vått klimat8,1
Tabell 14 Vegetationsvärden för miscanthus (specifika)
OmrådeKlimatregionEkologisk zonKontinentCVEG
(ton kol per hektar)
SubtropisktVarmtempererat torrt klimatSubtropisk torrskogEuropa10
Nordamerika14,9
Subtropisk stäppNordamerika14,9
Tabell 15 Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär
OmrådeKontinentCVEG
(ton kol per hektar)
TropisktAfrika46
Nord- och Sydamerika53
Asien (kontinent)39
Asien (öar)46
Australien46
SubtropisktAfrika43
Nord- och Sydamerika50
Asien (kontinent)37
Europa37
Asien (öar)43
TempereratGlobalt7,4

8.4. Skogsmark

Tabell 16 Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %
OmrådeEkologisk zonKontinentCVEG
(ton kol per hektar)
R
TropisktTropisk regnskogAfrika400,37
Nord- och Sydamerika390,37
Asien (kontinent)360,37
Asien (öar)450,37
Tropisk fuktskogAfrika300,24
Nord- och Sydamerika260,24
Asien (kontinent)210,24
Asien (öar)340,24
Tropisk torrskogAfrika140,28
Nord- och Sydamerika250,28
Asien (kontinent)160,28
Asien (öar)190,28
Tropiska bergssystemAfrika130,24
Nord- och Sydamerika170,24
Asien (kontinent)160,24
Asien (öar)260,28
SubtropisktSubtropisk fuktskogNord- och Sydamerika260,28
Asien (kontinent)220,28
Asien (öar)350,28
Subtropisk torrskogAfrika170,28
Nord- och Sydamerika260,32
Asien (kontinent)160,32
Asien (öar)200,32
Subtropisk stäppAfrika90,32
Nord- och Sydamerika100,32
Asien (kontinent)70,32
Asien (öar)90,32
TempereratTempererad oceanisk skogEuropa140,27
Nordamerika790,27
Nya Zeeland430,27
Sydamerika210,27
Temperad kontinental skogAsien, Europa (> 20 år)20,27
Asien, Europa (> 20 år)140,27
Nord- och Sydamerika (> 20 år)70,27
Nord- och Sydamerika (> 20 år)160,27
Tempererade bergs- systemAsien, Europa (> 20 år)120,27
Asien, Europa (> 20 år)160,27
Nord- och Sydamerika (> 20 år)60,27
Nord- och Sydamerika (> 20 år)60,27
BorealtBoreal barrskogAsien, Europa, Nordamerika120,24
Boreal tundraskogAsien, Europa, Nordamerika (> 20 år)00,24
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)20,24
Boreala bergs- systemAsien, Europa, Nordamerika (> 20 år)20,24
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)60,24
Tabell 17 Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %
OmrådeEkologisk zonKontinentCVEG (ton kol per hektar)
TropisktTropisk regnskogAfrika204
Nord- och Sydamerika198
Asien (kontinent)185
Asien (öar)230
Tropisk fuktig lövfällandeAfrika156
Nord- och Sydamerika133
Asien (kontinent)110
Asien (öar)174
Tropisk torrskogAfrika77
Nord- och Sydamerika131
Asien (kontinent)83
Asien (öar)101
Tropiska bergssystemAfrika77
Nord- och Sydamerika94
Asien (kontinent)88
Asien (öar)130
SubtropisktSubtropisk fuktskogNord- och Sydamerika132
Asien (kontinent)109
Asien (öar)173
Subtropisk torrskogAfrika88
Nord- och Sydamerika130
Asien (kontinent)82
Asien (öar)100
Subtropisk stäppAfrika46
Nord- och Sydamerika53
Asien (kontinent)41
Asien (öar)47
TempereratTempererad oceanisk skogEuropa84
Nordamerika406
Nya Zeeland227
Sydamerika120
Temperad kontinental skogAsien, Europa (> 20 år)27
Asien, Europa (> 20 år)87
Nord- och Sydamerika (> 20 år)51
Nord- och Sydamerika (> 20 år)93
Tempererade bergs- systemAsien, Europa (> 20 år)75
Asien, Europa (> 20 år)93
Nord- och Sydamerika (> 20 år)45
Nord- och Sydamerika (> 20 år)93
BorealtBoreal barrskogAsien, Europa, Nordamerika53
Boreal tundraskogAsien, Europa, Nordamerika (> 20 år)26
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)35
Boreala bergssystemAsien, Europa, Nordamerika (> 20 år)32
Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år)53
Tabell 18 Vegetationsvärden för skogsplanteringar
OmrådeEkologisk zonKontinentCVEG
(ton kol per hektar)
R
TropisktTropisk regnskogAfrika lövträd > 20 år870,24
Afrika lövträd ≤ 20 år290,24
Afrika Pinus sp. > 20 år580,24
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år170,24
Amerika Eucalyptus sp.580,24
Amerika Pinus sp.870,24
Amerika Tectona grandis700,24
Amerika övriga lövträd440,24
Asien lövträd640,24
Asien övriga380,24
Tropisk fuktig lövfällande skogAfrika lövträd > 20 år440,24
Afrika lövträd ≤ 20 år230,24
Afrika Pinus sp. > 20 år350,24
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år120,24
Amerika Eucalyptus sp.260,24
Amerika Pinus sp.790,24
Amerika Tectona grandis350,24
Amerika övriga lövträd290,24
Asien lövträd520,24
Asien övriga290,24
Tropisk torrskogAfrika lövträd > 20 år210,28
Afrika lövträd ≤ 20 år90,28
Afrika Pinus sp. > 20 år180,28
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år60,28
Amerika Eucalyptus sp.270,28
Amerika Pinus sp.330,28
Amerika Tectona grandis270,28
Amerika övriga lövträd180,28
Asien lövträd270,28
Asien övriga180,28
Tropisk buskmarkAfrika lövträd60,27
Afrika Pinus sp. > 20 år60,27
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år40,27
Amerika Eucalyptus sp.180,27
Amerika Pinus sp.180,27
Amerika Tectona grandis150,27
Amerika övriga lövträd90,27
Asien lövträd120,27
Asien övriga90,27
Tropiska bergs- systemAfrika lövträd > 20 år310,24
Afrika lövträd ≤ 20 år200,24
Afrika Pinus sp. > 20 år190,24
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år70,24
Amerika Eucalyptus sp.220,24
Amerika Pinus sp.290,24
Amerika Tectona grandis230,24
Amerika övriga lövträd160,24
Asien lövträd280,24
Asien övriga150,24
SubtropisktSubtropisk fukt- skogAmerika Eucalyptus sp.420,28
Amerika Pinus sp.810,28
Amerika Tectona grandis360,28
Amerika övriga lövträd300,28
Asien lövträd540,28
Asien övriga300,28
Subtropisk torr- skogAfrika lövträd > 20 år210,28
Afrika lövträd ≤ 20 år90,32
Afrika Pinus sp. > 20 år190,32
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år60,32
Amerika Eucalyptus sp.340,32
Amerika Pinus sp.340,32
Amerika Tectona grandis280,32
Amerika övriga lövträd190,32
Asien lövträd280,32
Asien övriga190,32
Subtropisk stäppAfrika lövträd60,32
Afrika Pinus sp. > 20 år60,32
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år50,32
Amerika Eucalyptus sp.190,32
Amerika Pinus sp.190,32
Amerika Tectona grandis160,32
Amerika övriga lövträd90,32
Asien lövträd > 20 år250,32
Asien lövträd ≤ 20 år30,32
Asien barrträd > 20 år60,32
Asien barrträd ≤ 20 år340,32
Subtropiska bergssystemAfrika lövträd > 20 år310,24
Afrika lövträd ≤ 20 år200,24
Afrika Pinus sp. > 20 år190,24
Afrika Pinus sp. ≤ 20 år70,24
Amerika Eucalyptus sp.220,24
Amerika Pinus sp.340,24
Amerika Tectona grandis230,24
Amerika övriga lövträd160,24
Asien lövträd280,24
Asien övriga150,24
TempereratTempererad oceanisk skogAsien, Europa lövskog > 20 år600,27
Asien, Europa lövskog ≤ 20 år90,27
Asien, Europa barrskog > 20 år600,27
Asien, Europa barrskog ≤ 20 år120,27
Nordamerika520,27
Nya Zeeland750,27
Sydamerika310,27
Tempererad kontinental skogAsien, Europa lövskog > 20 år600,27
Asien, Europa lövskog ≤ 20 år40,27
Asien, Europa, barrskog > 20 år520,27
Asien, Europa, barrskog ≤ 20 år70,27
Nordamerika520,27
Sydamerika310,27
BorealtBoreal barr- skog ochAsien, Europa > 20 år120,24
Asien, Europa ≤ 20 år10,24
Nordamerika130,24
Boreal tundra- skogAsien, Europa > 20 år70,24
Asien, Europa ≤ 20 år10,24
Nordamerika70,24

1 I dessa fall ska FMG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinnehåll SOC kan följande formel användas: SOC = SOCST × FLU