Ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009, särskilt artikel 3.4, och
(1) I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och nät för koldioxidtransport.
(2) Kommissionen ges befogenhet att upprätta unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen).
(3) Förteckningen över projekt av gemensamt intresse upprättas vartannat år, och därför är det nödvändigt att ersätta den.
(4) Projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupper som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 347/2013, vilka bekräftade att projekten uppfyller kriterierna i artikel 4 i den förordningen.
(5) Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse antogs av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå. Efter yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 25 september 2019 om den konsekventa tillämpningen av bedömningskriterierna och kostnads-nyttoanalysen i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 4 oktober 2019. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, enligt artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.
(6) Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.
(7) Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. Unionsförteckningen bör inte innehålla någon rangordning av projekten.
(8) Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.
(9) Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga förberedande genomförbarhetsfas, genomförbarhetsfas, tillståndsgivningfas och konstruktionsfas. För projekt av gemensamt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras.
(10) Att sådana projekt tas med i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet. Enligt artikel 5.8 i förordning (EU) nr 347/2013 får ett projekt som inte är förenligt med unionslagstiftningen avföras från unionsförteckningen. Genomförandet av projekt av gemensamt intresse, inklusive deras förenlighet med relevant lagstiftning, bör övervakas i enlighet med artikel 5 i den förordningen.
(11) Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel2¶
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.
BILAGA
Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ersättas med följande:
” ”
BILAGA VII
A. PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN
1. Kluster av projekt av gemensamt intresse
Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:
a) Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.
b) Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.
c) Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.
Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.
2. Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer
Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.
3. Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt intresse
a) Flera projekt i de unionsförteckningar som upprättades genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:
Projektet har redan tagits i drift eller kommer att tas i drift före utgången av 2019, så det skulle inte gynnas av bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013.
Enligt nya uppgifter uppfyller projektet inte de allmänna kriterierna.
En projektansvarig har inte lagt fram projektet på nytt i urvalsprocessen för denna unionsförteckning.
Projektet rangordnades lägre än andra förslag till projekt av gemensamt intresse i urvalsprocessen.
Dessa projekt (med undantag för de projekt som tagits i drift eller kommer att tas i drift före utgången av 2019) kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre tillämpas.
Sådana projekt är inte projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i bilaga VII (C) som ”Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse”.
b) Dessutom blev vissa projekt i de unionsförteckningar som upprättats genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 under genomförandet av dem integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse. Sådana projekt betraktas inte längre som projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i bilaga VII(C) som ”Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse”.
4. Definition av ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el”
Med ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning av motorvägar för el” avses projekt av gemensamt intresse som tillhör någon av de prioriterade korridorerna för el och det prioriterade tematiska området motorvägar för el.
B. UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)”
| Nr | Definition |
|---|---|
| 1.3 | Klustret Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 1.3.1 Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Klixbüll (DE) |
| 1.6 | Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”] |
| 1.7 | Klustret för sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.7.1 Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallad ”FAB”] 1.7.3 Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallad ”ElecLink”] 1.7.5 Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallad ”Gridlink”] |
| 1.8 | Klustret Tyskland–Norge [nu kallat ”NordLink”] 1.8.1 Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) |
| 1.9 | 1.9.1 Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Wexford (IE) och Pembroke, Wales (UK) [nu kallad ”Greenlink”] Kluster: |
| 1.10 | Klustret för sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.10.1 Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallad ”North Sea Link”] 1.10.2 Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallad ”NorthConnect”] |
| 1.12 | Klustret av anläggningar för ellagring i Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.12.3 Tryckluftslagring i Middlewich [nu kallad ”CARES”] 1.12.4 Pumpkraftverk vid Cruachan II |
| 1.14 | Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallad ”Viking Link”] |
| 1.15 | Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK) [nu kallad ”Nautilus”] |
| 1.16 | Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket |
| 1.17 | Tryckluftslagring i Zuidwending (NL) |
| 1.18 | Anläggning för havsbaserat pumpkraftverk i Belgien [nu kallad ”iLand”] |
| 1.19 | En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Tyskland, Nederländerna) [nu kallad ”North Sea Wind Power Hub”] |
| 1.20 | Sammanlänkning mellan Tyskland och Förenade kungariket [nu kallad ”NeuConnect”] |
2. Prioriterad korridor: ”North-South Electricity Interconnections in Western Europe (“NSI West Electricity”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 2.4 | Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallad ”SACOI 3”] |
| 2.7 | Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallad ”Biscay Gulf”] |
| 2.9 | Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ”Ultranet”] |
| 2.10 | Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel/Wilster och Grοβgartach/Bergrheinfeld-West (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ”Suedlink”] |
| 2.13 | Klustret sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.13.1 Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad ”North-South interconnector”] 2.13.2 Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad ”RIDP1”] |
| 2.14 | Sammanlänkning mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT) [nu kallad ”Greenconnector”] |
| 2.16 | Klustret av inhemska förbindelseledningar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.16.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Sobrado (PT) tidigare kallade Pedralva och Alfena (PT) 2.16.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallade Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT) |
| 2.17 | Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES)–Ponte de Lima (PT) (tidigare Vila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT) |
| 2.18 | Kapacitetsökning för pumpkraftverk i Kaunertal, Tyrolen (AT) |
| 2.23 | Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade ”BRABO II + III”] |
| 2.27 | 2.27.1 Sammanlänkning mellan Aragón (ES) och Pyrénées-Atlantiques (FR) [nu kallad vPyrenean crossing 2”] 2.27.2 Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR) [nu kallad vPyrenean crossing 1”] |
| 2.28 | 2.28.2 Pumpkraftverk Navaleo (ES) 2.28.3 Pumpkraftverk Girones & Raïmats (ES) 2.28.4 Pumpkraftverk Cúa (ES) |
| 2.29 | Vattenkraftverk Silvermines (IE) |
| 2.30 | Pumpkraftverk Riedl (DE) |
3. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (“NSI East Electricity”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 3.1 | Klustret Österrike–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.1.1 Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE) 3.1.2 Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT) 3.1.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell-Ziller (AT) |
| 3.4 | Sammanlänkning mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT) |
| 3.7 | Klustret Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa och nödvändig förstärkning av inhemska förbindelser i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.7.1 Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL) 3.7.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG) 3.7.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG) 3.7.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG) Kluster: |
| 3.8 | Klustret Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning [nu kallat ”Black Sea Corridor”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.8.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG) 3.8.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO) 3.8.5 Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO) |
| 3.9 | 3.9.1 Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Hévíz (HU) och Cirkovce (SI) |
| 3.10 | Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”EUROASIA Interconnector”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.10.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 3.10.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL) |
| 3.11 | Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.11.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ) 3.11.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ) 3.11.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ) 3.11.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ) 3.11.5 Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och förbindelseledning V413 (CZ) |
| 3.12 | Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten [nu kallad ”SuedOstLink”] |
| 3.14 | Inhemska förstärkningar i Polen [del av det klust som nu kallas ”GerPol Power Bridge”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.14.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL) 3.14.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL) 3.14.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Baczyna och Plewiska (PL) |
| 3.16 | 3.16.1 Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Gabčikovo (SK) och Gönyű (HU) och Veľký Ďur (SK) |
| 3.17 | Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK) |
| 3.21 | Sammanlänkning mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI) |
| 3.22 | Klustret Rumänien–Serbien [nu kallat “Mid Continental East Corridor”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.22.1 Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS) 3.22.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO) 3.22.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO) 3.22.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO) |
| 3.23 | Pumpkraftverk i Yadenitsa (BG) |
| 3.24 | Pumpkraftverk i Amfilochia (EL) |
| 3.27 | Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallad ”ELMED”] |
4. Prioriterad korridor: “Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan” (”BEMIP Electricity”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 4.2 | Klustret Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat ”Third interconnection”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.2.1 Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understation Riga CHP2 (LV) 4.2.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE) 4.2.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Riga CHP 2 och Riga HPP (LV) |
| 4.4 | 4.4.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE) |
| 4.5 | 4.5.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL) |
| 4.6 | Pumpkraftverk i Estland |
| 4.7 | Kapacitetsökning för pumpkraftverk vid Kruonis (LT) |
| 4.8 | Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.8.1 Sammanlänkning mellan Tartu (EE) och Valmiera (LV) 4.8.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE) 4.8.3 Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV) 4.8.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Viru och Tsirguliina (EE) 4.8.7 Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE) 4.8.8 Inhemsk förbindelseledning mellan Vilnius och Neris (LT) 4.8.9 Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas system med de kontinentaleuropeiska näten 4.8.10 Sammanlänkning mellan Litauen och Polen [nu kallad ”Harmony Link”] 4.8.11 Uppgradering i Alytus substation (LT) 4.8.12 Återuppbyggnadsarbeten i nordöstra Litauen (LT) 4.8.13 Ny substation på 330kV i Mūša (LT) 4.8.14 Inhemsk förbindelseledning mellan Bitenai och KHAE (LT) 4.8.15 Ny understation på 330kV i Darbėnai (LT) 4.8.16 Inhemsk förbindelseledning mellan Darbenai och Bitenai (LT) 4.8.17 Inhemsk förbindelseledning mellan LE och Vilnius (LT) 4.8.18 Inhemsk förbindelseledning mellan Dunowo och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.19 Inhemsk förbindelseledning mellan Piła Krzewina och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.20 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Morzyczyn (PL) 4.8.21 Inhemsk förbindelseledning mellan Morzyczyn-Dunowo-Słupsk-Żarnowiec (PL) 4.8.22 Inhemsk förbindelseledning mellan Żarnowiec-Gdańsk/Gdańsk Przyjaźń-Gdańsk Błonia (PL) 4.8.23 Synkronkompensatorer som ger tröghet, spänningsstabilitet, frekvensstabilitet och kortslutningseffekt i Litauen, Lettland och Estland |
| 4.10 | Klustret Finland–Sverige [nu kallat ”Third interconnection Finland – Sweden”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.10.1 Sammanlänkning mellan norra Finland och norra Sverige 4.10.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Keminmaa och Pyhänselkä (FI) |
5. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa” (”NSI West Gas”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 5.3 | LNG-terminalen i Shannon och anslutande rörledning (IE) |
| 5.19 | Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela |
| 5.21 | Anpassning från lågvärdes- till högvärdesgas i Frankrike och Belgien |
6. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa” (”NSI East Gas”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 6.2 | Sammanlänkning mellan Polen, Slovakien och Ungern med motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.2.1 Sammanlänkning Polen–Slovakien 6.2.2 Norra-södra gaskorridoren i östra Polen och 6.2.13 Utveckling och utbyggnad av överföringskapaciteten hos sammanlänkningen Slovakien–Ungern |
| 6.5 | Klustret LNG-terminal i Krk, med rörledningar för anslutning och förbindelse mot Ungern och länder längre bort; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.5.1 Utveckling av en LNG-terminal i Krk (HR) upp till 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas I och anslutande rörledning Omišalj–Zlobin (HR) 6.5.5 ”Kompressorstation 1” vid det kroatiska gasöverföringssystemet |
| 6.8 | Klustret av utveckling och utbyggnad av infrastruktur för att stärka Balkans gasknutpunkt (Balkan Gas Hub); omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.8.1 Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallad ”IGB”] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG) och kompressorstation vid Kipi (EL) 6.8.2 Sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet 6.8.3 Sammanlänkning för gas Bulgarien–Serbien [nu kallad ”IBS”] (6.10 i den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
| 6.9 | 6.9.1 LNG-terminal i norra Grekland |
| 6.20 | Klustret för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.2 Utbyggnad av UGS-anläggning i Chiren (BG) 6.20.3 UGS-anläggning i södra Kavala och mätar- och regleringsstation (EL) Dessutom ett av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.4 Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien 6.20.6 Underjordisk gaslagring i Sarmasel i Rumänien |
| 6.23 | Sammanlänkning Ungern–Slovenien–Italien (Nagykanizsa (HU) – Tornyiszentmiklós (HU) – Lendava (SI) – Kidričevo SI) – Ajdovščina (SI) – Šempeter (SI) – Gorizia (IT)) |
| 6.24 | Klustret för stegvis kapacitetsökning i den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallat ”ROHUAT/BRUA”) för att möjliggöra kapacitet vid sammanlänkningen Rumänien–Ungern på 1,75 miljarder kubikmeter per år i fas 1, 4,4 miljarder kubikmeter per år i fas 2, och inkluderande av nya resurser från Svarta havet i fas 2: 6.24.1 ROHU(AT)/BRUA – fas 1, inklusive: Utveckling av överföringskapaciteten i Rumänien från Podișor till Recas, inklusive en ny rörledning, mätarstation och tre nya kompressorstationer i Podisor, Bibesti och Jupa 6.24.4 ROHU(AT)/BRUA – fas 2, inklusive: Kompressorstation Városföld (HU) Utbyggnad av överföringskapaciteten i Rumänien från Recas till Horia i riktning mot Ungern upp till 4,4 miljarder kubikmeter per år och utbyggnad av kompressorstationerna i Podisor, Bibesti och Jupa Rörledning Svartahavskusten – Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta havet Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, andra steget vid Csanádpalota (HU) |
| 6.26 | 6.26.1 Klustret Kroatien – Slovenien – Österrike vid Rogatec, inklusive: Sammanlänkning Kroatien – Slovenien (Lučko – Zabok – Rogatec)— Kompressorstation Kidričevo, fas 2 av uppgraderingen (SI) Kompressorstation 2 och 3 vid det kroatiska gasöverföringssystemet GCA 2015/08: Entry/Exit Murfeld (AT) Uppgradering av sammanlänkningen Murfeld/Ceršak (AT-SI) Uppgradering av sammanlänkningen Rogatec |
| 6.27 | LNG Gdansk (PL) |
7. Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (”SGC”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 7.1 | Klustret av projekt av gemensamt intresse med integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter gas per år från nya gaskällor i området kring Kaspiska havet, genom Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och som når EU:s marknader i Grekland och Italien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 7.1.1 Gasledning till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan via Georgien och Turkiet, [nu kallad kombinationen av ”Trans-Caspian Gas Pipeline” (TCP), ”South-Caucasus Pipeline FutureExpansion” (SCPFX)] 7.1.3 Gasledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [nu kallad ”Trans-Adriatic Pipeline” (TAP)], inklusive mätar- och regleringsstation och kompressorstation vid Nea Messimvria samt TAP-sammanlänkningen |
| 7.3 | Klustret av projekt av gemensamt intresse för infrastruktur för att transportera ny gas från gasreserverna i östra Medelhavet, med bland annat följande: 7.3.1 Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Kreta [nu kallad ”EastMed Pipeline”], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli som följande projekt av gemensamt intresse är beroende av: 7.3.3 Gasledning till havs från Grekland till Italien [nu kallad ”Poseidon Pipeline”] 7.3.4 Förstärkning av den syd-nordliga inhemska överföringskapaciteten i Italien [nu kallad ”Adriatica Line”] och förstärkning av den inhemska överföringskapaciteten i regionen Apulien [Matagiola–Massafra-ledningen] |
| 7.5 | Utveckling av gasinfrastrukturen i Cypern [nu kallad ”Cyprus Gas2EU”] |
8. Prioriterad korridor ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas” (”BEMIP Gas”)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 8.2 | Klustret för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 8.2.1 Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen 8.2.4 Utbyggnad av underjordisk gaslagring i Inčukalns (LV) |
| 8.3 | Klustet för infrastruktur; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 8.3.1 Förstärkning av sammanlänkningen Nybro–Polen/Danmark 8.3.2 Sammanlänkning Polen–Danmark [nu kallad ”Baltic Pipe”] |
| 8.5 | Sammanlänkning Polen-Litauen [i dag GIPL] |
9. Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
| Nr | Definition |
|---|---|
| 9.1 | Ledningen Adamowo – Brody: anslutning mellan JSC Uktransnaftas hanteringsanläggning i Brody (Ukraina) och Adamowo Tank Farm (Polen) |
| 9.2 | Ledningen Bratislava – Schwechat: ledning som förbinder Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien) |
| 9.4 | Ledningen Litvinov (Tjeckien) – Spergau (Tyskland): utvidgningsprojekt för råoljeledningen från Druzhba till raffinaderiet TRM Spergau |
| 9.5 | Klustret för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 9.5.1 Uppförande av oljeterminal i Gdańsk (fas II) 9.5.2 Utvidgning av den pommerska ledningen: ledningens andra dubblerade ledning |
| 9.6 | TAL Plus: Kapacitetsutvidgning av TAL-ledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland) |
10. Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät
| Nr | Definition |
|---|---|
| 10.3 | SINCRO.GRID (Slovenien, Kroatien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftsäkerheten för de slovenska och kroatiska elsystemen |
| 10.4 | ACON (Tjeckien, Slovakien) – Det huvudsakliga syftet med ACON (Again COnnected Networks) är att främja integreringen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna |
| 10.6 | Smart Border Initiative (Frankrike, Tyskland) – Smart Border Initiative ska koppla samman Frankrikes respektive Tysklands åtgärder till stöd för dessa länders städer och regioner i strategierna för energiomställning och integration i den europeiska marknaden |
| 10.7 | Danube InGrid (Ungern, Slovakien) – projektet bidrar till att förbättra den gränsöverskridande samordningen av förvaltningen av elnät, med fokus på att inhämta och utbyta uppgifter på ett mer effektivt sätt |
| 10.8 | Dataöverbryggning (Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Finland, Frankrike) – syftar till att skapa en europeisk plattform för dataöverbryggning och därigenom möjliggöra integrering av olika typer av data (data från smarta mätare, operativa data i nätverk, marknadsdata), med sikte på att utveckla skalbara och reproducerbara lösning för EU |
| 10.9 | Gränsöverskridande flexibilitetsprojekt (Estland, Finland) – syftar till att stödja en integrering av energi från förnybara energikällor och öka försörjningstryggheten genom att erbjuda Estland, Finland och Åland gränsöverskridande flexibilitetstjänster via distributionssystemet |
11. Prioriterat temaområde motorvägar för el Förteckning över ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el”
| Nr | Definition |
|---|---|
| Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)” | |
| 1.3 | Klustret Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 1.3.1 Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Klixbüll (DE) |
| 1.6 | Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”] |
| 1.7 | Klustret för sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.7.1 Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallad ”FAB”] 1.7.3 Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallad ”ElecLink”] 1.7.5 Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallad ”Gridlink”] |
| 1.8 | Klustret Tyskland–Norge [nu kallat ”NordLink”] 1.8.1 Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) |
| 1.10 | Klustret för sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.10.1 Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallad ”North Sea Link”] 1.10.2 Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallad ”NorthConnect”] |
| 1.14 | Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallad ”Viking Link”] |
| 1.15 | Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK) [nu kallad ”Nautilus”] |
| 1.16 | Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket |
| 1.19 | En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Tyskland, Nederländerna) [nu kallad ”North Sea Wind Power Hub”] |
| 1.20 | Sammanlänkning mellan Tyskland och Förenade kungariket [nu kallad ”NeuConnect”] |
| Prioriterad korridor: “North-South Electricity Interconnections in Western Europe (”NSI West Electricity”) | |
| 2.7 | Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallad ”Biscay Gulf”] |
| 2.9 | Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ”Ultranet”] |
| 2.10 | Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel/Wilster och Grοβgartach/Bergrheinfeld-West (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ”Suedlink”] |
| 2.13 | Klustret sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.13.1 Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) 2.13.2 Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK) |
| Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (”NSI East Electricity”) | |
| 3.10 | Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”EUROASIA Interconnector”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.10.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 3.10.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL) |
| 3.12 | Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten [nu kallad ”SuedOstLink”] |
12. Gränsöverskridande koldioxidnät
| Nr | Definition |
|---|---|
| 12.2 | CO2-Sapling Project är infrastrukturdelen i Acorn-projektet som omfattar hela CCS-kedjan (Förenade kungariket, i senare faser Nederländerna, Norge) |
| 12.3 | CO2 TransPorts syftar till att skapa infrastruktur som gör det möjligt att underlätta storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port |
| 12.4 | Northern lights-projektet – ett kommersiellt länkningsprojekt för gränsöverskridande koldioxidtransport mellan flera europeiska initiativ avseende koldioxidavskiljning (Förenade kungariket, Irland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Sverige) och transportera den avskilda koldioxiden på fartyg till ett lagringsställe på den norska kontinentalsockeln |
| 12.5 | Inom ramen för Athos-projektet föreslås en infrastruktur för att transportera koldioxid från industriområden i Nederländerna, med möjlighet att ta emot ytterligare koldioxid från andra länder, exempelvis Irland och Tyskland; tanken är att utveckla en öppet tillgänglig och gränsöverskridande transportinfrastruktur för stora volymer som är driftskompatibel. |
| 12.6 | Ervia Cork-projektets syfte är att återanpassa befintliga naturgasledningar på land och till havs och bygga en ny specialkoldioxidledning för transport av avskild koldioxid från anläggningar för avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) inom tung industri och från gaskombiverk till en lagringsanläggning. |
C. Förteckningar över “Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse” och ”Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse”
1. Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)”
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 1.1.1 |
| 1.1.2 |
| 1.1.3 |
| 1.2 |
| 1.3.2 |
| 1.4 |
| 1.5 |
| 1.7.4 |
| 1.8.2 |
| 1.9.2 |
| 1.9.3 |
| 1.9.4 |
| 1.9.5 |
| 1.9.6 |
| 1.11.1 |
| 1.11.2 |
| 1.11.3 |
| 1.11.4 |
| 1.12.1 |
| 1.12.2 |
| 1.12.5 |
2. Prioriterad korridor: ”North-South Electricity Interconnections in Western Europe (NSI West Electricity)”
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 2.2.1 |
| 2.2.2 |
| 2.2.3 |
| 2.2.4 |
| 2.3.1 |
| 2.3.2 |
| 2.5.1 |
| 2.5.2 |
| 2.6 |
| 2.8 |
| 2.11.1 |
| 2.11.2 |
| 2.11.3 |
| 2.12 |
| 2.15.1 |
| 2.15.2 |
| 2.15.3 |
| 2.15.4 |
| 2.16.2 |
| 2.19 |
| 2.20 |
| 2.21 |
| 2.22 |
| 2.24 |
| 2.25.1 |
| 2.25.2 |
| 2.26 |
| 2.28.1 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 2.1 | 3.1.4 |
3. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (”NSI East Electricity”)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 3.1.3 |
| 3.2.1 |
| 3.2.2 |
| 3.2.3 |
| 3.3 |
| 3.5.1 |
| 3.5.2 |
| 3.6.1 |
| 3.6.2 |
| 3.8.2 |
| 3.8.3 |
| 3.8.6 |
| 3.9.2 |
| 3.9.3 |
| 3.9.4 |
| 3.10.3 |
| 3.13 |
| 3.14.1 |
| 3.15.1 |
| 3.15.2 |
| 3.16.2 |
| 3.16.3 |
| 3.18.1 |
| 3.18.2 |
| 3.19.2 |
| 3.19.3 |
| 3.20.1 |
| 3.20.2 |
| 3.22.5 |
| 3.25 |
| 3.26 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 3.19.1 | 3.22.5 |
4. Prioriterad korridor: ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan” (”BEMIP Electricity”)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 4.1 |
| 4.4.1 |
| 4.5.1 |
| 4.5.3 |
| 4.5.4 |
| 4.5.5 |
| 4.8.5 |
| 4.8.6 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 4.3 | 4.8.9 |
| 4.9 | 4.8.9 |
5. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa” (”NSI West Gas”)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 5.1.1 |
| 5.1.2 |
| 5.1.3 |
| 5.2 |
| 5.4.1 |
| 5.4.2 |
| 5.5.1 |
| 5.5.2 |
| 5.6 |
| 5.7.1 |
| 5.7.2 |
| 5.9 |
| 5.10 |
| 5.11 |
| 5.12 |
| 5.13 |
| 5.14 |
| 5.15.1 |
| 5.15.2 |
| 5.15.3 |
| 5.15.4 |
| 5.15.5 |
| 5.16 |
| 5.17.1 |
| 5.17.2 |
| 5.18 |
| 5.20 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 5.8.1 | 5.5.2 |
| 5.8.2 | 5.5.2 |
6. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa” (”NSI East Gas”)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 6.2.10 |
| 6.2.11 |
| 6.2.12 |
| 6.2.14 |
| 6.3 |
| 6.4 |
| 6.5.3 |
| 6.5.4 |
| 6.5.6 |
| 6.7 |
| 6.8.3 |
| 6.9.2 |
| 6.9.3 |
| 6.11 |
| 6.12 |
| 6.16 |
| 6.17 |
| 6.19 |
| 6.20.1 |
| 6.20.5 |
| 6.21 |
| 6.22.1 |
| 6.22.2 |
| 6.24.1 Utlyfta projekt: omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota Utlyfta projekt: GCA kompressorstation i Mosonmagyarovar (utveckling på den österrikiska sidan) |
| 6.24.4 Utlyfta projekt: Rörledning Ercsi–Százhalombatta (HU) Utlyfta projekt: omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota |
| 6.24.10 |
| 6.25.1 |
| 6.25.2 |
| 6.25.4 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 6.1.1 | 6.2.10 |
| 6.1.2 | 6.2.11 |
| 6.1.3 | 6.2.11 |
| 6.1.4 | 6.2.11 |
| 6.1.5 | 6.2.11 |
| 6.1.6 | 6.2.11 |
| 6.1.7 | 6.2.11 |
| 6.1.8 | 6.2.2 |
| 6.1.9 | 6.2.11 |
| 6.1.10 | 6.2.2 |
| 6.1.11 | 6.2.2 |
| 6.1.12 | 6.2.12 |
| 6.2.3 | 6.2.2 |
| 6.2.4 | 6.2.2 |
| 6.2.5 | 6.2.2 |
| 6.2.6 | 6.2.2 |
| 6.2.7 | 6.2.2 |
| 6.2.8 | 6.2.2 |
| 6.2.9 | 6.2.2 |
| 6.5.2 | 6.5.6 |
| 6.6 | 6.26.1 |
| 6.8.4 | 6.25.4 |
| 6.13.1 | 6.24.4 |
| 6.13.2 | 6.24.4 |
| 6.13.3 | 6.24.4 |
| 6.14 | 6.24.1 |
| 6.15.1 | 6.24.10 |
| 6.15.2 | 6.24.10 |
| 6.18 | 7.3.4 |
| 6.24.2 | 6.24.1 |
| 6.24.3 | 6.24.1 |
| 6.24.5 | 6.24.4 |
| 6.24.6 | 6.24.4 |
| 6.24.7 | 6.24.4 |
| 6.24.8 | 6.24.4 |
| 6.24.9 | 6.24.4 |
| 6.25.3 | 6.24.10 |
| 6.26.2 | 6.26.1 |
| 6.26.3 | 6.26.1 |
| 6.26.4 | 6.26.1 |
| 6.26.5 | 6.26.1 |
| 6.26.6 | 6.26.1 |
7. Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 7.1.1 Utlyfta projekt: Transanatoliska gasledningen |
| 7.1.2 |
| 7.1.5 |
| 7.1.7 |
| 7.2.1 |
| 7.2.2 |
| 7.2.3 |
| 7.4.1 |
| 7.4.2 |
| Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse | |
|---|---|
| Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse | Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
| 7.1.6 | 7.1.3 |
| 7.1.4 | 7.3.3 |
| 7.3.2 | 7.5 |
8. Prioriterad korridor: ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas” (”BEMIP Gas”)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 8.1.1 |
| 8.1.2.1 |
| 8.1.2.2 |
| 8.1.2.3 |
| 8.1.2.4 |
| 8.2.2 |
| 8.2.3 |
| 8.4 |
| 8.6 |
| 8.7 |
| 8.8 |
9. Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 9.3 |
10. Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 10.1 |
| 10.2 |
| 10.5 |
11. Prioriterat temaområde motorvägar för el
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 1.5 |
| 1.7.4 |
| 2.2 |
| 2.4 |
| 2.5.1 |
| 3.1.3 |
| 4.1 |
12. Prioriterat temaområde – gränsöverskridande koldioxidnät
| Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|---|
| 12.1 |