Dir. 2008:101
Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd
Kommittédirektiv
Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd
Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 2008
Sammanfattning av uppdraget
Ett råd bestående av forskare inom för arbetsmiljöpolitiken relevanta forskningsområden tillkallas. Till rådet kan knytas företrädare för myndigheter och forskningsfinansiärer med särskild kunskap om forskningsområdena. Rådet ska förse regeringen med kunskapsunderlag inom arbetsmiljöområdet.
Arbetet ska i första hand redovisas vid återkommande möten med ansvarigt statsråd.
Bakgrund
Hur arbetsmiljön är utformad har betydelse både för den enskilda individen och för verksamheten liksom för samhället i stort. Den framtida arbetsmiljöpolitiken ska utformas för att understödja en positiv utveckling för samtliga dessa nivåer.
Att minska utanförskapet innebär en stor utmaning som kräver insatser inom många områden. Arbetsmiljöområdet är ett av dessa. Arbetsmiljöns beskaffenhet har stor betydelse för att uppnå målet om att alla som vill och kan arbeta också ska kunna göra det. Arbetsmiljöförhållandena får inte utestänga vissa grupper eller personer, utan även de med begränsad arbetsförmåga måste ges möjlighet till arbete. Brister i arbetsmiljön får inte heller leda till att människor drabbas av ohälsa. Arbetsmiljön är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv viktig då stora kostnadsbesparingar kan göras om den arbetsrelaterade ohälsan minskar och därmed leder till minskade kostnader i
socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt finns genom förbättringar i arbetsmiljön en stor potential för ökad produktivitet. På så sätt kan en bra och utvecklande arbetsmiljö bidra till goda förutsättningar för en framtida välfärd.
Behovet av ett arbetsmiljöpolitiskt råd
Vid Arbetsmarknadsdepartementet pågår ett arbete med att se över och förnya arbetsmiljöpolitiken. I detta arbete finns ett behov av att på ett samlat sätt få kunskap om aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Arbetsmiljö ur ett brett perspektiv inbegriper områden som fysisk arbetsmiljö med bland annat frågor om trygghet och säkerhet på arbetsplatsen, psykosociala frågor som till exempel stress och kränkande särbehandling, ledarskap och organisation, människa och teknik samt jämställdhet.
Arbetsmiljöforskningen spänner över ett stort antal vetenskapliga discipliner och har många gånger en tvärvetenskaplig ansats där forskare från flera olika discipliner samverkar. Forskning inom området finns vid många olika universitet, högskolor och institutioner och finansieringen kommer från flera olika håll. Att arbetsmiljöforskning på så sätt finns inom olika forskningsmiljöer innebär en styrka genom, att det kan stimulera till olika perspektiv på problem och lösningar. Områdets bredd och spridning innebär dock också en svårighet att få överblick över området. I arbetet med att se över och utforma en arbetsmiljöpolitik som är anpassad till dagens och morgondagens problem och möjligheter finns behov av att dels få en bred aktuell överblick över forskningsläget, dels mer fördjupat få del av relevanta forskningsrön. Genom en ökad kontakt med välmeriterade forskare inom relevanta forskningsområden kan bättre förutsättningar skapas för en effektiv arbetsmiljöpolitik som vilar på vetenskaplig grund. Ett särskilt forum behöver skapas för detta. Förutom forskare är det värdefullt om även myndighetsföreträdare och företrädare för AFA Försäkring med särskild kunskap om forskningsområdet kan knytas till rådet.
Uppdraget
För att effektivt ta till vara aktuell kunskap, såsom nya forskningsrön inom arbetsmiljöområdet, och främja utbytet mellan forskning och politik ska ett råd bestående av välmeriterade forskare tillsättas av regeringen. Utöver dessa kan även företrädare för Arbetsmiljöverket, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Verket för innovationssystem samt AFA Försäkring knytas till rådet. I rådets uppgifter ingår
• att lyfta fram och belysa viktiga utvecklingstendenser inom arbetsmiljöområdet,
• att bidra med kunskap som stöd för utformningen av arbetsmiljöpolitiken.
Rådet ska redovisa relevant och aktuell kunskap baserad på svensk och internationell forskning. Rådet ska i sitt arbete samråda med berörda aktörer och utredningar som har relevans för rådets uppdrag. Det står rådet fritt att välja arbetsformer och innehåll på ett sådant sätt som rådet bäst anser fylla syftet med uppdraget.
Redovisning av uppdraget
I uppdraget ingår att löpande ge underlag och information åt regeringen. Detta ska göras vid möten med ansvarigt statsråd. Under 2008 ska detta ske vid ett tillfälle, under 2009 vid två tillfällen och under 2010 vid minst ett tillfälle. Ämne kan väljas av statsrådet eller rådet. Diskussionen ska inledas med förberedda inlägg från ledamöterna. Rådet kan däremellan ges i uppdrag att kommentera särskilda frågor. För dessa fall kan redovisningen ske på det sätt som statsrådet bedömer lämpligt. Därutöver är får rådet lämna rapporter i valfria frågor.
