KamR Göteborg mål 2974-18
KLAGANDE
i
WSP Sverige AB, 556057-4880
. TC ARON oc
Ombud: Advokat Per-Owe Arfwedson och jur.kand! Etik-SeHenrberg.-= ===
Bokwall Rislund Advokatbyrå KB
Skeppsbron 32 111 30 Stockholm
MOTPART
Malmö kommun 205 80 Malmö
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Malmös dom den 14 juni 2018 i mål nr 2442-18, se bilaga A
SAKEN
Överprövning av offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten bifaller överklagandet och bestämmer att upphandlingen ska göras om.
YRKANDEN M.M.
WSP Sverige AB (WSP) yrkar att upphandlingen ska göras om och anför bl.a. följande. Flera anbud uppfyller inte kravet på att referensuppdrag ska anges 1 en viss prioritetsordning, trots att detta är obligatoriskt enligt AUB-.31 och AUB.52 i de administrativa föreskrifterna och upphandlingens ”Frågor & svar”. Avsnitten är formulerade med en tydlig och ovillkorad anvisning om att anbudsgivaren ska lämna referenser enligt prioriteringsordningen. En anbudsgivare har därför haft anledning att utgå från att anbudet skulle komma att förkastas om kravet inte följdes. Kommunen har dock saknat avsikt att upprätthålla kravet. Kommunen har anfört att interna referensuppdrag endast har sökts om en anbudsgivare inte har angett några interna referensuppdrag i sitt anbud. Det strider direkt mot vad kommunen anger i ”Frågor och svar” där det uttryckligen framgår att en anbudsgivare i första hand ska lista samtliga interna referensuppdrag enligt prioritetsordningen. Det kan därför rätteligen inte uppkomma en situation där kommunen måste söka interna uppdrag, eftersom anbudsgivaren redan skulle ha angett dessa referensuppdrag enligt det obligatoriska kravet i AUB.52. Eftersom kommunen saknat kännedom om samtliga uppdrag som utförts inom Gatukontorets tidigare ramavtal har kommunen inte heller haft faktisk möjlighet att kontrollera att kravet följts.
Vidare har kommunen underlåtit att upprätthålla det obligatoriska kravet på att en anbudsgivare ska ange tio referensuppdrag. Flera anbudsgivare har inte angett tio referensuppdrag i sina anbud, trots att de haft möjlighet att göra det. Kommunen borde därmed ha förkastat anbuden. Genom att kommunen inte upprätthållit de obligatoriska kraven avseende prioriteringsordning och antal referensuppdrag har anbudsgivarna behandlats olika vid utvärderingen. Några objektivt godtagbara skäl till det finns inte. Under alla omständigheter har det varit oklart hur anbudsgivarna skulle ange sina referenser, vilket har lett till att flera anbudsgivare har lämnat sina referensuppdrag i strid mot AUB.352.
Kommunen har inte heller följt den obligatoriska prioriteringsordningen vid sin referenstagning. Ett slumpmässigt urval strider mot prioritetsordningen i
AUB.32 och utgör en avvikelse från förfrågningsunderlaget. Kommunens inkonsekventa beskrivning av hur referenstagningen genomförts utgör ytterligare skäl att befara att kommunen handlat i strid mot likabehandlingsoch transparensprinciperna. Kommunen har inte bemött varför den vid utvärderingen av WSP:s anbud inte kontaktade någon av de referenser som uppgetts inom det tidigare ramavtalet utan i stället kontrollerade ett annat referensuppdrag utfört åt kommunen.
Kravet på att anbudsgivaren ska lämna tio referenser är oproportionerligt. Kommunen har kontrollerat endast ett av referensuppdragen vilket inte i någon hög mån säkerställer att kommunen får en rättvisande bild av kvaliteten. Det finns både mindre ingripande och mer ändamålsenliga alternativ till utformningen av referenskravet. Kommunen hade kunnat göra ett större urval och kontrollerat fler referenser för att öka möjligheten att få en rättvisande bild av kvaliteten. Det hade också varit mer ändamålsenligt utifrån kommunens syfte med referenskravet. Kommunen hade alternativt kunnat kräva färre referenser och uppnått precis samma resultat, men genom en mindre ingripande åtgärd. Kommunen har anfört att oavsett om uppdragen utförts under ramavtalet eller efter separata förfaranden har referensuppdragen utförts åt samma beställare. Prioriteringsordningen tycks därför sakna betydelse, vilket visar att kravet är oproportionerligt. Ramavtalets kontraktsvärde saknar betydelse för bedömningen av om tio referenser är ett proportionerligt krav.
WSP har lidit, eller riskerat att lida, skada på grund av det oproportionerliga referenskravet och kommunens felaktigt utförda referenstagning. Referenskravet har haft avgörande påverkan på hur anbudsgivarna utformat sina anbud och varit helt avgörande för vilka anbudsgivare som slutligen tilldelades kontrakt. Orsakssambandet mellan kommunens upphandlingsfel och den skada som drabbar WSP är uppenbar.
Malmö kommun anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Kommunen har varken i förfrågningsunderlaget eller i svar till WSP angivit att referenserna ska kontaktas i den ordning som anbudsgivarna listat uppdragen. Kommunen har gjort ett slumpmässigt urval inom de prioriteringsordningar som angetts. Urvalet har i första hand skett bland referensuppdrag utförda åt dåvarande gatukontoret i Malmö stad. Oavsett om uppdragen utförts efter avrop på det tidigare ramavtalet eller efter separata förfaranden har uppdragen genomförts åt samma beställare. Tanken med referenstagningen är att anbudsgivarna inte ska kunna välja vilken bild av dem som visas. Att slumpmässigt välja ut ett referensuppdrag utifrån ett antal listade uppdrag i enlighet med den prioriteringsordning som angetts säkerställer att det inte sker. Förfrågningsunderlaget har inte frångåtts.
WSP har blandat ihop kvalificerings- och utvärderingsfasen. Det är i utvärderingsfasen som referenstagningen enligt AUB.52 skett, varvid det inte kan bli fråga om att utesluta någon anbudsgivare. Alternativet att söka andra referensuppdrag har varit en möjlighet som kommunen enbart nyttjat i de fall där anbudsgivare inte listat några interna referensuppdrag. I förhållande till de anbudsgivare som listat interna referensuppdrag i sina anbud har kommunen inte ansett att det varit nödvändigt att söka efter ytterligare interna uppdrag. Det faktum att ett uppdrag inte listats, även om det uppfyller kriterierna för företagsreferenser i AUB.52 och har utförts åt Malmö stad, innebär inte att kommunen kan utesluta anbudsgivaren. Om kommunen i förhållande till varje anbudsgivare hade sökt ytterligare interna uppdrag skulle detta enbart ha resulterat i att kommunen hade haft fler referensuppdrag att välja bland vid referenstagningen vilket inte kan anses nödvändigt.
Utvärderingsmodellen är proportionerlig och ändamålsenligt utformad.
Syftet, dvs. att uppnå det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet rangordnat först, har uppnåtts. Att kommunen valt just tio referensuppdrag beror på att ett större urval av uppdrag i högre mån säkerställer att en rättvisande bild av kvaliteten framgår. Det kan inte anses oproportionerligt att en anbudsgivare i en upphandling av ett ramavtal med stort värde ska ange ett större antal referenser. Utvärderingsmodellen är inte heller godtyckligt utformad och brister inte i transparens. Kommunen har lämnat insyn och förklarat hur referenstagningen gått till. Även om det av förfrågningsunderlaget hade framgått att referenstagningen skulle väljas slumpmässigt hade WSP med största sannolikhet inte utformat sitt anbud annorlunda. WSP hade inte i en sådan situation haft någon kontroll över exakt vilket referensuppdrag som skulle väljas ut och skulle inte kunna styra referenstagningen. WSP har därför inte lidit någon skada.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Av AUB-.52 i förfrågningsunderlagets administrativa föreskrifter framgår bl.a. följande. Anbudsgivaren ska till anbudet bifoga en referensförteckning över de 10 viktigaste uppdragen liknande detta uppdrag som har utförts av anbudsgivaren under de senaste tre åren. Har anbudsgivaren färre uppdrag att förteckna i referensförteckningen än 10 stycken så anges dessa i förteckningen. Anbudsgivaren ska i förteckningen i första hand ange de referensuppdrag som genomförts inom Gatukontorets ramavtal 0297 Tekniska konsulttjänster (avtalsår 2013-2017), i andra hand referensuppdrag från Malmö stad, i tredje hand referensuppdrag från övriga offentliga beställare och till sist övriga referensuppdrag. Angivna referenser ska vara likvärdiga med de uppdrag som ingår i aktuell upphandling (detaljprojektering där minst två teknikområden ingått). Beställaren kan även komma att söka andra referensuppdrag än de som anbudsgivaren angivit i referensförteckningen och förbehåller sig även rätten att själv vara referent i det fall anbudsgivaren utfört liknande uppdrag åt beställaren. Beställaren förbehåller sig rätten att använda interna referensuppdrag om dessa saknas i referensförteckningen. Beställaren kommer att inhämta referenser från ett referensuppdrag.
Kammarrättens bedömning
En bakomliggande tanke med att referenser ska lämnas vid anbud är att dessa ska ge en rättvisande och objektiv bild av hur leverantören tidigare har utfört liknande uppdrag. Ett sådant syfte har också kommit fram beträffande den aktuella upphandlingen. Kravet i detta fall på att en anbudsgivare ska redovisa tio referensuppdrag är emellertid långtgående i relation till den begränsade bild som kan komma fram vid den avsedda kontrollen av endast en referens. Någon koppling mellan kravet på att referensuppdragen ska anges i en viss prioritetsordning och den referenstagning som ska göras av kommunen kan vidare inte utläsas. Kravet på att ange referenser i viss prioritetsordning har alltså saknat betydelse i referenstagningen. Dessutom framgår att kommunen kan komma att inhämta referens för något annat uppdrag än de som redovisats av anbudsgivaren. Särskilt detta förhållande medför att referenstagningen som den angetts i AUB.52 framstår som oförutsebar och närmast godtycklig med risk för att anbudsgivare behandlas olika.
Sammantaget anser kammarrätten att upphandlingen redan på grund av det nu anförda har genomförts i strid med de grundläggande principerna enligt
4 kap. 1 8 LOU. Bristen, som hänför sig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede, är av sådant slag att WSP i vart fall har riskerat att lida skada. Upphandlingen ska därför göras om och överklagandet därmed bifallas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
Eva Römbo
Magnus Lundberg Johanna Isaksson Norlén referent
/Hedvig Areskoug
Bilaga
MOTPART
Malmö stad 205 80 Malmö
SAKEN
Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår WSP Sverige AB:s ansökan om ingripande enligt
LOU.
Avdelning I BAKGRUND
Malmö Stad genomför en upphandling av tekniska konsulttjänster, ”Ramavtal 097 Tekniska konsulttjänster: Gata-mark samt detaljprojektering av flera teknikområden”. Enligt tilldelningsbeslutet har Malmö stad tilldelat tio olika bolag kontrakt. Anbudet från WSP har hamnat på elfte plats och inte tilldelats kontrakt i ramavtalet.
YRKANDE OCH INSTÄLLNING
WSP ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att upphandlingen ska göras om. Som grund för talan anförs i huvudsak följande.
WSP har, i enlighet med instruktionerna i förfrågningsunderlaget, gett in tio referenser varav sammanlagt sju referensuppdrag som utförts under Malmö stads tidigare ramavtal, två som utförts i förhållande till Malmö stad och ett referensuppdrag som utförts åt annan beställare. Malmö stad valde ut referensuppdraget ”Kvarteret Tyfonen” och grundade betygssättningen och utvärderingen enbart på detta referensuppdrag. WSP erhöll, av oklar anledning endast och 28 poäng och därmed ett prispåslag om 250 kr i förhållande till anbudssumman. WSP har därigenom placerat sig på elfte plats och inte tilldelats något ramavtal.
Förfarandet att Malmö stad ensidigt avgör vilka referensuppdrag som ska ligga till grund för utvärderingen samt på oklara grunder väljer ut vilket referensuppdrag som ska ligga till grund för utvärderingen strider mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU och i synnerhet likabehandlings- och transparensprincipen. Malmö stad har ensidigt styrt vilka referensuppdrag som anbudsgivaren skulle ange. Det prispåslag om 250 kr som ges för referensuppdrag som endast erhåller 30 poäng eller lägre innebär i praktiken att anbudet aldrig kan komma ifråga för ramavtal eftersom an-
Avdelning 1 budsgivarens timpris (anbudssumma) då kommer att öka så pass mycket att anbudet inte kan konkurrera med övriga anbud. Utvärderingen av egenreferenser har således fått en avgörande betydelse för utfallet i upphandlingen.
Det är inte anbudsgivarens själv som fritt fått bestämma vilka referensuppdrag som ska få åberopas, utan detta har styrts av Malmö stad via kravet att utvärderingen i första och andra hand skulle grundas på egenreferenser. I WSPs fall har kravet inneburit att utfallet i upphandlingen enbart avgjorts i förhållande till ett referensuppdrag där Malmö stad själva betygsatt WSPs tjänsteleverans. Genom Malmö stads betygssättning har WSPs anbud i praktiken uteslutits från att erhålla ramavtal i upphandlingen. Det ska i sammanhanget noteras att det även är Malmö stad som ensidigt valt ut det enda referensuppdrag som utvärderingen grundats på, bland de sammanlagt nio referensuppdrag som WSP utfört åt Malmö stad, vilket givetvis ökat godtycket i förfarandet. Det är oklart varför Malmö stad just valde referensuppdraget
”Kvarteret Tyfonen” att grunda utvärderingen på. WSP har med därför ställt en fråga till Malmö. Malmö stad har besvarat frågan i e-post och bland annat uppgett att deras val av referensuppdrag i första hand skulle ske i förhållande till uppdrag som utförts under det tidigare ramavtalet. Detta är också naturligt givet utformningen av utvärderingsmodellens prioriteringsordning i de administrativa föreskrifterna. Malmö stad har dock valt att frångå denna ordning. Om en upphandlande myndighet angett i förfrågningsunderlaget i vilken ordning som referenser ska anges och därmed angett en prioriteringsordning för urval av det referensuppdrag som ska ligga till grund för utvärderingen får denna ordning inte frångås. Detta gäller i synnerhet som den upphandlande myndigheten i efterhand, efter att anbuden lämnats in, bekräftat till anbudsgivarna i vilken ordning som referenserna utvärderats.
Förfrågningsunderlaget anger inte att Malmö stad slumpmässigt kunde välja ut ett uppdrag bland de tio referensuppdragen. Underlaget anger en klar och tydlig prioritetsordning. Utvärderingen präglas av godtycke och har inte skett på ett transparent och likabehandlande sätt.
Det kan vidare finnas anledning att anta att utvärderingsmodellens utformning ger anledning att befara att flera anbudsgivare inte följt Malmö stads anvisningar att i första hand ange referensuppdrag som utförts åt Malmö stad under tidigare ramavtal, i andra hand referensuppdrag som utförts åt
Malmö stad, i tredje hand referensuppdrag åt offentliga beställare och i sista hand privata beställare. Detta innebär att utvärderingsresultatet med stor sannolikhet skulle sett annorlunda ut om alla anbudsgivare uppgivit uppdrag som utförts åt Malmö stad eller andra offentliga beställare.
Flera anbudsgivare har angett uppdrag som inte följer prioriteringsordningen i det obligatoriska kravet, vilket fått till följd att utvärderingen genomförts på ett olikartat sätt. Utfallet hade sett annorlunda ut om anbudsgivarna följt det obligatoriska kravet. Anbuden skulle inte ha tagits upp till utvärdering. I vissa fall har Malmö stad, av oklar anledning, inte utvärderat angivna referensuppdrag som utförts under det tidigare ramavtalet, trots att sådana avtal angivits av anbudsgivarna.
Malmö Stad bestrider bifall till ansökan och anför i huvudsak följande.
Kommunen köper tekniska konsulttjänster till ett stort värde varje år. Konsulten tar fram förfrågningsunderlag som sedan ligger till grund för entreprenadupphandlingar. Kommunen har ansett det viktigt att premiera offererade nyckelpersoners yrkesmässiga kvalitet. Kommunen har därför valt att i utvärderingsmodellen i aktuell upphandling inkludera referenstagning. Att anbudsgivaren ska lista tio referensuppdrag beror på att kommunen i största mån vill undvika att anbudsgivaren ska kunna styrka vilken bild av dem som visas. Med ett större antal listade referensprojekt ökar sannolikheten att den verkliga levererade kvaliteten speglas oavsett karaktär. Genom att i
Avdelning 1 första hand ange att anbudsgivaren ska lista uppdrag utförda åt kommunen har kommunen velat säkerställa att intern erfarenhet ska få genomslag i ett framåtsyftande perspektiv eftersom det funnits och finns problem med kvalitetsnivån i leveranser från de tekniska konsulterna. Detta kan inte anses oproportionerligt eller strida mot likabehandlingsprincipen. Att ställa krav på att viss typ av referenser ska anges i första hand är inte på något sätt oförenligt med LOU och det har varit lika förutsättningar för alla anbudsgivare.
Hur referenstagningen skulle gå till har också varit tydligt beskrivet i förfrågningsunderlaget. Kommunen har vid urval av referensuppdragen valt ut av anbudsgivarna listade uppdrag som utförts åt Malmö stad, gatukontoret, såväl efter avrop på det tidigare ramavtalet som efter ett separat upphandlingsförfarande. Om de kontrollerade referensuppdragen är avropade på ramavtal eller upphandlade i annan ordning spelar enligt kommunens uppfattning ingen roll för utfallet eftersom uppdragen är likvärdiga och utförda till samma beställare. Urvalen har skett slumpvis och utifrån tanken att man ska få en spridning bland de referenspersoner som angivits av anbudsgivarna. Kommunen har således inte, som WSP gör gällande, styrt referenstagningen på något otillbörligt sätt. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att kommunen valt ut en referens som WSP själv listat i sitt anbud och det finns ingen anledning att ifrågasätta de poäng WSP erhållit. Frågorna och den poängskala referenspersonerna har haft att förhålla sig till har varit kända för samtliga anbudsgivare.
WSP har också invänt att ett anbud som får prispåslag aldrig kan komma i fråga för ramavtalet. Så är naturligtvis inte fallet eftersom detta beror på utfallet i utvärderingen. Men naturligt kommer ett anbud med prispåslag på en lägre rankning. Detta ligger också i linje med vad kommunen vill uppnå, nämligen att anbud med högre kvalitet ska premieras i rangordningen.
Avdelning 1 Vad gäller alternativet att söka andra referensuppdrag i enlighet med vad som beskrivs i förfrågningsunderlaget är detta en möjlighet för kommunen. I den mån anbudsgivarna listat interna referensuppdrag har kommunen inte sett att det funnits anledning att söka efter ytterligare uppdrag. Vad gäller de anbudsgivare som inte listat några interna referensuppdrag har kommunen sökt efter sådana uppdrag i tillgängliga system men i de fall likvärdiga interna uppdrag inte kunnat hittas har urval skett bland listade externa referensuppdrag.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
En upphandlande myndighet ska enligt 4 kap. 1 § LOU behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
Av 20 kap. 4 och 6 §§ LOU framgår att förvaltningsrätten kan pröva om en upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen, och på talan av leverantör, som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en upphandling ska göras om eller får avslutas först sedan en rättelse gjorts.
Förvaltningsrätten gör följande bedömning.
WSP har gjort gällande att Malmö stad brutit mot LOU genom att inte hämta in referenser enligt den prioriteringsordning om Malmö stad angett i de administrativa föreskrifterna.
Förvaltningsrätten konstaterar att förfrågningsunderlaget anger att anbudsgivare ska bifoga en referensförteckning över de tio viktigaste uppdragen liknande nu aktuellt uppdrag. Det anges vidare att referens inhämtas från ett uppdrag.
Förvaltningsrätten anser inte att förfrågningsunderlaget brister i transparens. Förfrågningsunderlaget beskriver tydligt hur referenstagningen kommer att gå till. Något hinder mot att använda egenreferenser finns inte så länge det framgår att referenstagningen sker på ett objektivt sätt så att de grundläggande principerna om likabehandling och transparens träds för när (se Kammarrätten i Göteborgs den 18 november 2010 i mål nr 2504-10). Av kravet framgår inte att Malmö stad måste kontakta referenserna i den ordning som anbudsgivaren angett. Det har inte framkommit annat än att Malmö stad agerat i enlighet med förfrågningsunderlaget vid utvärderingen.
Mot bakgrund härav, och då det inte heller av andra skäl som åberopas, finns grund för ingripande enligt LOU ska ansökan avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109/1B LOU)
Bertil Idarsson
Ulrika Skogler har föredragit målet.
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens Om prövningstillstånd inte meddelas står avgörande ska skriva till Kammarrätten i förvaltningsrättens avgörande fast. Det är
Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller därför viktigt att det klart och tydligt framgår lämnas till förvaltningsrätten. Adressen till av överklagandet till kammarrätten varför man förvaltningsrätten framgår av avgörandet. anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Överklagandets innehåll klaganden fick del av avgörandet. Om avgör- Skrivelsen med överklagande ska innehålla andet har meddelats vid en muntlig förhand- 1. Klagandens petson- eller otganisationsling, eller det vid en sådan förhandling har nummer, postadress, e-postadress och angetts när det komrner att meddelas, ska telefonnummer till bostaden och mobildock överklagandet ha kommit in inom tre telefon. Även adress och telefonnummer veckor från den dag som avgörandet medtill arbetsplatsen ska anges, samt eventuell delades. För offentlig part räknas tiden för annan adress där klaganden kan nås för överklagande alltid från den dag avgörandet delgivning. rmneddelades.
Om klaganden anlitar ombud, ska om- Om sista dagen för överklagandet infaller på budets namn, postadress, e-post-adress, lördag, söndag eller helgdag, midsommartelefonnummer till arbetsplatsen och afton, julafton eller nyårsafton räcker det att mobiltelefonnummer anges. skrivelsen kommer in nästa vardag.
Om samtliga ovan nämnda person- eller adressuppgifter har lämnats tidigare i
Prövninsstillstånd i kammarrätten målet och fortfarande är aktuella behöver För att ett överklagande ska kunna tas upp i de inte uppges igen. Om någon uppgift kammarrätten fordras att prövningstillstånd ändras, ska ändringen utan dröjsmål meddelas. Kammarrätten lämnar prövningsanmälas till kammarrätten. tillstånd om 2. uppgift om det avgörande som över- 1. det finns anledning att betvivla riktigheten klagas — förvaltningsrättens namn, rnålav det slut som förvaltningsrätten har nummer samt dagen för avgörandet, kommit till
3. de skäl som klaganden anger till stöd för
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas en begäran om prövningstillstånd, går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har komrnit tll, 4. den ändring av förvaltningsrättens avgörande som klaganden vill få till stånd
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas 5. de bevis som klaganden vill åberopa och av högre rätt, eller vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Forts. nästa sida www.domstol.se
Anvisning för överklagande DV 3109/1B LOT + Producerat av Dorastolsvecker = 2017-06
Avtal före laga kraft i vissa mål
I vissa mål får avtal slutas innan tiden för överklagande av rättens avgörande har löpt ut. Detta gäller mål om överprövning enligt e lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, e lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, e lagen (2011:1029) om upphandling på fötsvars- och säkerhetsomtådet, e lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, e lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, eller e lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna
I de flesta fall får avtal slutas när tio dagar har gått från det att rätten avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut. I vissa fall får avtal slutas omedelbart. Ett överklagande av rättens avgörande får inte prövas sedan avtal har slutits. Fullständig information finns i
16 kapitlet i de ovan fyra förstnämnda lagarna och i 20 kapitlet i de två sistnämnda lagarna.
Ytterligare information
Behöver ni fler upplysningar om hur man överklagar kan ni vända er till förvaltningsrätten.
svwvw.domstol.se
Anvisning för överklagande DV 3109/1B LOU + Producerat av DBomstolsverker + 2017-06