KamR Göteborg mål 683-21

KLAGANDE

Betonmast Göteborg AB, 556931-4080

Ställföreträdare:

MOTPART

Lokalnämnden i Göteborgs kommun

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 26 januari 2021 i mål nr 8393-20, se bilaga A

SAKEN

Överprövning av offentlig upphandling

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten bifaller överklagandet och beslutar att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har skett i form av en ny utvärdering varvid Flodén Byggnads AB:s anbud inte ska beaktas.

Kammarrättens interimistiska beslut den 4 februari 2021 upphör därmed att gälla.

YRKANDEN M.M.

Betonmast Göteborg AB (nedan Betonmast) yrkar att kammarrätten ska besluta att upphandlingen ska rättas genom att Flodén Byggnads AB:s (nedan Flodéns) anbud förkastas och anbudsutvärderingen därefter görs om. Betonmast anför följande.

Enligt rådande rättspraxis ska obligatoriska krav tolkas strikt och i enlighet med dess ordalydelse (HFD 2016 ref. 37). Upphandlande myndigheter kan inte skönsmässigt frångå obligatoriska krav och lägga andra omständigheter än de efterfrågade till grund för sin bedömning att kvalificera en anbudsgivare som rätteligen inte uppfyller kravet. Principen om likabehandling kräver att samtliga anbud är förenliga med bestämmelserna i kontraktshandlingarna för att garantera en objektiv jämförelse mellan de anbud som lämnats av de olika anbudsgivarna. Anbudsgivare ska kunna lita på att de krav som en upphandlande myndighet ställer är så viktiga för den upphandlande myndigheten att myndigheten är beredd att förkasta det anbud som inte uppfyller kraven. Upphandlande myndigheter bär härigenom ett stort ansvar för att kraven, då de utformas, är genomtänkta och att den upphandlande myndigheten förstår konsekvensen av de krav som myndigheten själv uppställer.

Det aktuella kravet säger uttryckligen att den offererade platschefen ska ha varit platschef under hela referensprojektet och att denne ska ha genomfört en husbyggnadsentreprenad. Kravet är precist och entydigt samt obligatoriskt i sin lydelse. Utformningen av det obligatoriska kravet utgör vad lokalnämnden bedömt som proportionerligt och adekvat och det som rimligen bör krävas av den som vill lämna ett anbud och utföra projektet. Kravet kan inte uppfattas som att det skulle ha ett annat syfte än att det varit viktigt för lokalnämnden att säkerställa ett helhetsperspektiv genom att offererad platschef ska ha erfarenhet av att ha varit med i ett helt projekt från början till slut. Att vid bedömningen fästa större vikt vid frågan om den tilltänkte platschefen genom referensuppdraget förvärvat relevant erfarenhet och kompetens än vid kravets strikta ordalydelse är inte förenligt med likabehandlingsprincipen eller transparensprincipen. Lokalnämnden har inte gjort någon avgränsning till att platschefens erfarenhet kan styrkas på annat sätt eller undantagit några moment eller arbetsuppgifter som inte behöver vara utförda av platschefen i referensprojektet för att kravet ska anses vara uppfyllt. Referenspersonens uttalande ska inte tillmätas någon betydelse eftersom det uttalandet inte gjordes i anslutning till den aktuella entreprenadens utförande. Vad som ska fästas vikt vid är anteckningarna i byggmötesprotokollen, av vilka tydligt framgår vem som varit platschef. Byggmötesprotokollen härrör från byggtiden och har ett mycket högre bevisvärde än referenspersonens uppgifter.

Av byggmötesprotokollen framgår att den offererade platschefen (S.G-.) inte var platschef under entreprenadens inledande fyra månader och inte heller under entreprenadens avslutande del. Av protollen framgår att S.G. var platschef under 15 av 23 månader, räknat för tiden fram till och med godkänd slutbesiktning. Om man räknar med tiden efter godkänd slutbesiktning och fram till sista byggmötet var S.G. platschef under 15 av 28 månader. S.G. når därför inte upp det till aktuella kravet.

Betonmast AB hänvisar till byggmötesprotokoll benämnda BM2-27 och BM29-43.

Lokalnämnden i Göteborgs kommun anser att överklagandet ska avslås och anför följande.

Det finns inte stöd för att en striktare praxis har utvecklats på så sätt att obligatoriska krav ska tolkas strikt enligt sin ordalydelse. Vid uttolkningen av kravets innebörd ska vikt fästas vid att dess syfte är att, tillsammans med övrig bevisning, styrka platschefens tillräckliga erfarenhet och kompetens och i förlängningen anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet att utföra entreprenaden. Offererad platschef har den erfarenhet och kompetens som efterfrågas.

För att en person ska anses ha varit platschef är det tillräckligt att denne har utfört de uppgifter och åtaganden som en platschef har. Det är däremot inte avgörande om den aktuella personen under en mindre del av projektet, som endast omfattar provningar och besiktningar, har utfört det arbetet på distans. Detta gäller särskilt eftersom en platschefs uppgifter och åtaganden under den perioden framförallt består av administration av dokumentation, vilket lämpar sig väl att utföra på distans. Lokalnämnden har inte heller avsett att kravet ska tolkas på ett annat och mer långtgående sätt. Det är inte heller förenligt med de upphandlingsrättsliga principerna att ställa upp krav som går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå kravets syfte. Att ställa upp ett krav på att en platschef måste ha befunnit sig fysiskt på arbetsplatsen under hela projektet — när arbetet i slutskedet lika väl kan utföras på distans — skulle således stå i strid med de upphandlingsrättsliga principerna.

De obligatoriska kraven avseende platschefens erfarenhet ska intygas av referenspersonen. Referenspersonen har intygat att S.G. har agerat platschef under hela projektet och att S.G. har genomfört sitt arbete som platschef med ett tillfredsställande resultat avseende kvalitet, ekonomi och tid. Det har inte funnits anledning att ifrågasätta de uppgifter som referenspersonen har lämnat. Lokalnämnden kan svårligen göra en annan bedömning av vilken roll S.G. hade i projektet än vad den person hos beställaren som agerade projektansvarig och som således har bäst insyn och mest kunskap om projektet har gjort. Lokalnämnden har därigenom kontrollerat att de obligatoriska kraven är uppfyllda. Det har inte funnits möjlighet att förkasta Flodéns anbud. Det har inte heller funnits anledning att begära in ytterligare komplettering. Kravuppföljningen har vidare genomförts på samma sätt för samtliga anbudslämnare.

Att granska byggmötesprotokoll och därefter vidta en beräkningsövning skulle innebära ett frångående av ställt obligatoriskt krav och stå i strid med likabehandlingsprincipen. Det har inte uppställts något krav på att platschefens erfarenhet även ska styrkas genom byggmötesprotokoll eller att det i byggmötesprotokoll ska framgå att offererad person innehaft titeln platschef: Byggmötesprotokollen ska därför inte beaktas vid kontrollen av om Flodéns uppfyller ställda obligatoriska krav.

Lokalnämnden noterar dock att det av ingivna byggmötesprotokoll framgår att S.G. var närvarande på byggmötena även i det inledande skedet av entreprenaden. Lokalnämnden kan inte endast utifrån ingivna byggmötesprotokoll dra slutsatsen att S.G. inte har agerat platschef under den inledande tiden.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Betonmast gör gällande att det finns skäl för ingripande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, eftersom den upphandlande myndigheten har handlat i strid med de grundläggande principerna i 4 kap.

1 8 LOU när de utvärderat Flodéns anbud. I målet aktualiseras frågan om

Flodéns anbud uppfyller det obligatoriska kravet i de administrativa föreskrifterna om att den offererade platschefen ska ha varit platschef under hela det aktuella referensprojektet.

Betonmast har inom ramen för överprövningsprocessen lämnat in ett flertal byggmötesprotokoll avseende Flodéns referensprojekt. Byggmötesprotokollen sträcker sig över perioden den 26 juni 2017 — 11 september 2019. Av protokollen framgår att S.G. hade en annan roll än platschef under det inledande skedet av projektet, att S.G. tillträdde som platschef vid byggmötet den 11 oktober 2017 (BM7), att S.G. lämnade sin roll som platschef i samband med byggmötet den 30 januari 2019 (BM31) och att S.G. därefter inte närvarade på byggmötena.

Kammarrätten anser att protokollen ger klart stöd för att S.G., i motsats till vad referenspersonen uppgett, inte varit platschef under hela referensprojektet. Det uppställda kravet rörande platschefens erfarenhet är obligatoriskt och enligt kammarrättens mening kan det uppställda kravet inte tolkas på annat sätt än vad som framgår av dess ordalydelse, nämligen att den offererade platschefen ska ha innehaft rollen, och därtill hörande arbetsuppgifter, som platschef under hela referensprojektet. Så som kravet är formulerat ger det inte något utrymme för en mer samlad bedömning kring platschefens erfarenhet. Kammarrätten bedömer mot denna bakgrund att det, genom den inlämnade bevisningen, får anses visat att Flodéns anbud inte uppfyller det aktuella kravet. Kravet har angetts i förfrågningsunderlaget och har därför gett potentiella leverantörer anledning att förutsätta att kravet varit viktigt för lokalnämnden. Att den offererade platschefen ska ha varit platschef under hela det angivna referensprojektet får anses ha som syfte att kontraktet ska kunna fullgöras enligt en ändamålsenlig kvalitetsstandard (jfr 14 kap. 5 § LOU). Kravet har en adekvat koppling till ändamålet med upphandlingen och kan inte i sig anses oproportionerligt.

Likabehandlingsprincipen i 4 kap. I $ LOU innebär bl.a. att anbud som inte uppfyller samtliga obligatoriska krav inte ska beaktas vid utvärderingen. Den upphandlande myndigheten får således inte efterge eller bortse från sådana krav som ställs upp i upphandlingsdokumenten. Detta gäller även om uppgifterna blivit kända först i samband med en överprövningsprocess eftersom de upphandlingsrättsliga principerna är tillämpliga under hela upphandlingens förfarande (se t.ex. Kammarrätten i Göteborgs dom den 16 december 2009 i mål nr 4904-09). De uppgifter som genom Överprövningsprocessen kommit fram om Flodéns anbuds bristande kravuppfyllelse medför därför att en utvärdering av anbudet står 1 strid med likabehandlingsprincipen.

Genom att Flodéns anbud kvalificerade sig för utvärdering har

Betonmast, vars anbud hamnade på andra plats vid utvärderingen, riskerat att lida skada. Det finns därför skäl för ingripande och överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har skett i form av en ny utvärdering vid vilken anbudet från Flodéns inte ska beaktas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).

Niclas Falkendal

Birgitta Henriksson Jannice Ribberström referent /Josefin Godlund

Bilaga

SÖKANDE

Betonmast Göteborg AB, 556931-4080

MOTPART

Lokalnämnden i Göteborgs kommun

SAKEN

Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad LOU

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avslår ansökan.

BAKGRUND

Lokalnämnden i Göteborgs kommun (nedan lokalnämnden) upphandlar genom ett öppet förfarande en totalentreprenad för byggnation av ny skola i Torslanda — Torslandaskolan F-6, nybyggnad, dnr N230-0227/16.

Lokalnämnden tog upp sju anbud till utvärdering och antog den 18 juni 2020 det anbud som Flodén Byggnads AB (härefter Flodéns) lämnat, med motiveringen att detta var det ekonomiskt mest fördelaktiga. Betonmast Göteborg AB:s (Betonmast) anbud kom på andra plats.

YRKANDEN M.M.

Betonmast yrkar att Flodéns anbud ska förkastas och att anbudsutvärderingen därefter görs om. Betonmast anför i huvudsak följande.

I punkten AFB.523 i upphandlingens administrativa föreskrifter anges att den platschef som anbudsgivaren offererar ska ha varit platschef under genomförandet av hela det referensprojekt som efterfrågas i samma punkt. Projektet som Flodéns hänvisat till slutbesiktigades den 4 juni 2019 och den platschef som bolaget offererar i nu aktuell upphandling, S.G., gick i slutet av februari månad samma år på föräldraledighet och var åter i tjänst långt efter slutbesiktningen. Av ett byggmötesprotokoll daterat den 13 februari 2019 framgår att S.G. då frånträdde uppdraget och att hon ersattes av en ny platschef, M.J, som enligt samtliga därpå följande byggmötesprotokoll var platschef. S.G. var således inte platschef under hela referensprojektet. Lokalnämnden bör ha haft kännedom om förhållandet, eller borde i vart fall ha kontrollerat saken. Så har inte gjorts.

Kravet på att platschefen ska ha varit platschef under hela referensprojektet är tydligt och kan inte missförstås. Obligatoriska krav ska tolkas strikt enligt ordalydelsen och får inte ändras eller efterges i efterhand. Lokalnämnden har i strid med principerna om likabehandling och transparens frånfallit kravet och menar nu att det varit möjligt att offerera en platschef som ”i samtliga relevanta hänseenden” agerat platschef. Såsom kravet är formulerat har det inte varit möjligt att offerera en platschef som varit platschef under ”nästan” hela projektet. Kravet medger inte att undantag görs för tid då platschefen varit frånvarande på grund av exempelvis sjukdom, föräldraledighet eller annan orsak som entreprenören inte råder över. Nämnden har i sina föreskrifter inte undantagit några moment eller arbetsuppgifter som inte behöver utföras av platschefen.

Frågan om jämställdhet saknar relevans i målet eftersom lokalnämnden inte reglerat den saken i upphandlingsdokumenten. Det är inte oproportionerligt att i en entreprenadupphandling ställa krav på att en platschef varit med i sådan egenskap under ett helt referensprojekt. Kravet är relevant för att anbudsgivaren ska uppfylla kraven i fråga om teknisk och yrkesmässig kapacitet eftersom det under projektets slutfaser — med slutprovningar, driftsättning, dokumentsammanställningar och besiktningar m.m. — alltid införskaffas avgörande kompetens. Det arbete som S.G. utförde på distans efter frånträdet gjorde hon inte i egenskap av platschef. Hon närvarade inte på byggmöten under våren 2019 och var inte heller med på slutbesiktningen. Varken den omständigheten att S.G. tog del av handlingar under ledigheten och då närvarade på telefon och e-post eller att hon dessförinnan var med under många moment i projektet innebär att hon agerade platschef under projektets sista tid. S.G. var således frånvarande under en betydande del av projektet, både ur ett tidsperspektiv och med hänsyn till de väsentliga moment som hon missade. Projektets referensperson, som intygat att S.G. agerade platschef under hela projektet, var enligt lokalnämndens uppgift anställd som projektansvarig vid nämnden under den aktuella tidsperioden och kan därför inte anses opartisk. Intyget är närmast är att betrakta som ett försök till efterhandskonstruktion och ska därför lämnas utan avseende.

Det referensprojekt som Flodéns hänvisat till avseende offererad platschef uppfyller således inte det obligatoriska kravet i AFB.3523. Lokalnämnden borde därmed ha förkastat Flodéns anbud och har genom att inte göra så brutit mot de grundläggande principerna i LOU. Betonmast har till följd av agerandet lidit eller riskerat att lida skada eftersom bolaget lämnade det näst lägsta anbudspriset i upphandlingen och annars hade fått kontraktet.

Lokalnämnden anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande.

Det aktuella referensprojektets arbetsplats etablerades i juni 2017 och slutbesiktningarna ägde rum den 3 och 4 juni 2019. Entreprenaden godkändes den 4 juni 2019. Den platschef som Flodéns nu offererat, S.G., var från den 1 februari 2019 inte fysiskt närvarande på arbetsplatsen eftersom det beräknades att hon skulle föda barn under februari månads andra vecka. Det var således endast under projektets sista fyra månader som hon inte var fysiskt närvarande. Hon var dock även efter den 1 februari 2019 involverad och engagerad i projektet via telefon, på möten och via e-post samt delaktig i samtliga beslut och fick handlingar översända. Hon agerade därmed platschef under hela projektet. Under ett projekt som pågick i 24 månader är det rimligt att anta att även en platschef är frånvarande i varierande grad av naturliga orsaker som uppkommer, t.ex. föräldraledighet. Semester, sjukdom, vård av barn och olycksfall utgör också giltiga skäl för frånvaro. Fråga uppkommer annars om var gränsen för en otillåten frånvaro går under en så lång tidsperiod. En upphandlande myndighet varken kan eller får undersöka något sådant. S.G:s frånvaro uppgick till cirka 15 procent under projekttiden.

Kravet på att platschefen ska ha varit just platschef under hela projektet har inte frångåtts. Det finns inte någon legaldefinition av begreppet. Vid bedömningen av vad som däri inbegrips är det tillräckligt att personen i fråga har utfört de uppgifter och de åtaganden som en platschef har. Att ställa upp ett krav på att en platschef måste ha befunnit sig fysiskt på arbetsplatsen under hela projektet, när arbetet i slutskedet lika väl kunnat utföras på distans, skulle inte vara proportionerligt. Lokalnämnden har med anledning av Betonmasts ansökan om överprövning inhämtat kompletterande upplysningar från Flodéns och från den referensperson som var ledare för det projekt som åberopats i bolagets anbud och anställd vid nämnden när den entreprenaden utfördes. Referenspersonens uppfattning är att S.G. agerade platschef under hela projektet.

Syftet med kravet på att platschefen ska ha utfört ett referensuppdrag och varit platschef under hela projektet är att han eller hon ska ha tillräcklig erfarenhet och kompetens för att genomföra det projekt som nu upphandlas.

S.G. har sådan tillräcklig erfarenhet och kompetens eftersom hon agerade platschef under samtliga moment i referensentreprenaden, oavsett vilken titel hon hade under projektets sista fyra månader. S.G. hade titeln platschef under samtliga kritiska moment i entreprenaden, exempelvis vid genomförandet av bergschaktning (sprängning), stommontage, arbete med skyddsrum, installationer, förberedelser av provningar och förbesiktningar. Kontraktsarbetena var i stort sett klara när hon gick på föräldraledighet. De moment som därefter genomfördes var endast ytskiktskompletteringar, provningar och besiktning. Att S.G. då inte närvarade fysiskt påverkar inte den erfarenhet hon erhållit. Ytskiktskompletteringarna avsåg kompletteringar av de ytskiktsarbeten som hon genomförde när hon var fysiskt närvarande på arbetsplatsen. Därtill kommer att hon tillsammans med installationssamordnaren hade förberett provningarna innan hon gick på föräldraledighet och förbesiktningarna genomfördes när hon var på arbetsplatsen. Syftet med besiktningar av den typen är bl.a. att möjliggöra kontroll av sådana delar av en entreprenad som kan komma att vara otillgängliga vid en slutbesiktning. En förbesiktning och en slutbesiktning skiljer sig inte åt vad gäller platschefens roll. Normalt sett övergår platschefens roll till att avse administration av dokumentation under provnings- och besiktningsskedet, i takt med att installationssamordnarens roll blir mer framträdande.

Den typen av arbete kan platschefen utföra på distans. S.G. var involverad i sådant dokumentationsarbete inför slutbesiktning och slutmöte. Syftet med kravet är således uppfyllt genom det referensprojekt som Flodéns hänvisat till.

Mot bakgrund av det anförda uppfyller Flodéns anbud det obligatoriska kravet i punkten AFB.523 i de administrativa föreskrifterna. Det var därför riktigt att kvalificera bolagets anbud för utvärdering.

SKÄLEN FÖR

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU). — Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna 14 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i lagen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § första stycket samma lag).

Frågan i målet är om lokalnämnden handlat i strid med LOU genom att kvalificera Flodéns anbud för utvärdering.

I upphandlingens administrativa föreskrifter anges i avsnittet AFB.523 — teknisk och yrkesmässig kapacitet — att anbudsgivarens organisation ska ha kompetens och dokumenterad erfarenhet av den typ av arbete som entreprenaden omfattar. Anbudsgivaren ska bl.a. genom referensuppdragsdokumentation visa erfarenhet av tidigare genomförda entreprenadprojekt av liknande slag. Den offererade platschefens kompetens och erfarenhet ska styrkas genom redovisning av CV och referens avseende en husbyggnadsentreprenad, värd minst 80 miljoner kr och av en komplexitet som minst motsvarar den entreprenad som nu upphandlas, som han eller hon har genomfört i rollen som platschef. Platschefen ska ha varit platschef under hela projektet och beställarens referensperson ska kunna intyga att dennes arbete genomförts med tillfredsställande resultat i fråga om kvalitet, ekonomi och tid.

I sitt anbud förklarade Flodéns att S.G. ska vara platschef vid anläggningen av Torslandaskolan och hänvisade till ett tidigare entreprenadprojekt som bolaget genomfört med henne i rollen som platschef; Av utredningen i målet framgår att referensprojektet utfördes under en period om cirka två år och att S.G. hade titeln platschef fram till februari 2019 då en ny platschef utsågs, cirka fyra månader innan entreprenaden godkändes och projektet avslutades.

Begreppet platschef är inte definierat i upphandlingsdokumenten. En huvudprincip i LOU är att anbud som inte uppfyller förfrågningsunderlagets obligatoriska krav inte ska beaktas vid anbudsutvärderingen. I kammarrättspraxis har uttalats att den upphandlande myndigheten i vissa fall — med hänsyn till kravets art — har ett betydande utrymme när det gäller att bedöma om en leverantör kan anses uppfylla ett erfarenhetskrav (jfr Kammarrätten i Göteborgs avgörande den 13 oktober 2014 i mål nr 1011-14).

Syftet med den upphandlande myndighetens möjlighet att ställa krav på anbudsgivarnas kvalifikationer när det gäller teknisk och yrkesmässig kapacitet är att säkerställa att kontraktet kan fullgöras enligt en ändamålsenlig kvalitetsstandard. Kraven ska med avseende på det syftet vara lämpliga samt ha anknytning och stå i proportion till det som anskaffas (jfr 14 kap. I och 5 §§ LOU).

Lokalnämnden har till ledning för bedömningen av om platschefen har tillräcklig erfarenhet och kompetens för uppdraget, förutom det ställda kravet på att denne ska ha varit platschef under hela referensprojektet, infordrat CV samt kontaktuppgift till referensperson. Även med beaktande av att det omtvistade kravet till sin lydelse är obligatoriskt, måste vid uttolkningen av kravets innebörd vikt fästas vid att dess syfte är att tillsammans med övriga bevis styrka platschefens tillräckliga erfarenhet och kompetens, och i förlängningen anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet att utföra entreprenaden. Bedömningen av om ett erfarenhets- och kompetenskrav av sådant slag är uppfyllt låter sig svårligen göras med utgångspunkt i mätbara variabler. Det finns därför anledning att, vid prövningen av om kravet på att platschefen ska ha varit platschef under hela referensprojektet är uppfyllt, fästa större avseende vid frågan om huruvida den tilltänkta platschefen genom referensuppdraget förvärvat relevant erfarenhet och kompetens än vid kravets strikta ordalydelse. Med detta som utgångspunkt gör förvaltningsrätten följande bedömning.

Med anledning av att en annan person övertog platschefstiteln när S.G. gick på föräldraledighet kan hon i formell mening inte anses ha varit referensprojektets platschef under dess sista fyra månader. Av det material som Betonmast lämnat in i målet framgår också att S.G. då var frånvarande vid ett flertal byggmöten. Lokalnämnden har förklarat att S.G. även under de sista fyra månaderna var delaktig i projektet via telefon och e-post samt att hon då bl.a. deltog på möten och var involverad i samtliga beslut som fattades. Uppgifterna får i fråga om SG:s deltagande per telefon och e-post stöd av vad den projektansvarige referenspersonen uppgett, som för sin del är av uppfattningen att S.G. agerade platschef under hela projektet. Referenspersonen har också förklarat att kontraktsarbetena i väsentliga delar var avslutade när S.G. lämnade arbetsplatsen, att det arbete som därefter återstod att genomföra bestod i vissa provningar, besiktningar och ytskiktskompletteringar samt att hennes arbete som platschef genomfördes med tillfredsställande resultat med avseende på kvalitet, ekonomi och tid. Förvaltningsrätten anser inte att den omständigheten att referenspersonen var anställd vid lokalnämnden när projektet genomfördes påverkar trovärdigheten i uppgifterna.

De slutsatser som förvaltningsrätten kan dra av de uppgifter som redovisats i målet är att S.G. var platschef under större delen av ett tidsmässigt förhållandevis långt entreprenadprojekt, att hon skötte uppdraget med gott resultat och att det arbete som återstod när hon gick på föräldraledighet var av mindre omfattande slag. S.G. ska också enligt lokalnämndens oemotsagda uppgift ha varit involverad i förberedelserna av det återstående arbetet. Därtill kommer att hon även under ledigheten var engagerad i arbetet och att hon dessförinnan som platschef hade deltagit i viktiga moment i projektet, inklusive förbesiktningar. Den omständigheten att en annan person övertog platschefstiteln under projektets slutfas framstår med hänsyn till att S.G. då var föräldraledig — och därmed saknade möjlighet att vara på arbetsplatsen — inte som annat än naturlig. Det förhållandet kan därför inte tillmätas någon avgörande betydelse vid bedömningen av om S.G. genom det åberopade referensuppdraget erhållit erforderlig erfarenhet och kompetens. Vid en samlad bedömning anser förvaltningsrätten att de beskrivningar som lämnats om S.G:s arbete och roll i referensentreprenaden inte visar annat än att hon därigenom fått den erfarenhet och kompetens som varit syftet med att lokalnämnden ställt kravet att platschefen ska ha varit platschef under hela referensprojektet. Lokalnämnden handlade således inte i strid med

LOU genom att kvalificera Flodéns anbud för utvärdering. Betonmasts ansökan ska därmed avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-05)

Kristina Jarnevall

Rådman

Föredragande i målet har varit föredragande juristen Sten Dahlin.