KamR Stockholm mål 4285-22

KLAGANDE

Exploateringsnämnden i Stockholms stad Ombud: Stadsadvokat

MOTPART

Nitro Consult AB, 556131-5770 Ombud: Advokat och biträdande jurist

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 16 juni 2022 i mål nr 656-22, se bilaga A

SAKEN

Offentlig upphandling

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten bifaller överklagandet, upphäver förvaltningsrättens dom och avslår Nitro Consult AB:s ansökan om överprövning.

YRKANDEN M.M.

Exploateringsnämnden i Stockholms stad yrkar att Nitro Consult AB:s ansökan om överprövning ska avslås och för fram bl.a. följande.

Utvärderingen av anbuden enligt det aktuella utvärderingskriteriet har gått rätt till. I upphandlingsdokumentet anges att underlaget för bedömningen i huvudsak är anbudsgivarens beskrivning av för ramavtalsuppdraget relevanta kompetenser. Nämnden har främst grundat sin bedömning på det som uttryckligen anges i detta anbudsdokument, men beaktat alla beskrivningar i anbuden av hur de uppdragsansvarigas kompetenser medför ett mervärde i förhållande till de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget. Kompetenser av särskild vikt för nämnden har redovisats i ansökningsinbjudan. Det finns betydande skillnader i hur anbudsgivarna har beskrivit för uppdraget relevanta kompetenser och det måste avspegla sig i skillnader i poängsättningen. Bolaget har i mycket liten utsträckning redogjort för vilka kompetenser dess uppdragsansvariga har, i stället har det beskrivit vilka projekt de har varit inblandade i.

Förvaltningsrätten har hänvisat till beskrivningar av referensuppdrag som underlag för sin bedömning. Beskrivningar av referensuppdrag har dock inte efterfrågats i upphandlingsdokumentet för det aktuella kriteriet. Förvaltningsrätten synes på egen hand ha tolkat hur respektive uppdragsansvarigs erfarenheter medför relevanta kompetenser för uppdraget. Den utvärderingsmodell som ska tillämpas innebär ett strikt förhållningssätt när det gäller bedömningsunderlaget och att endast det som uttryckligen anges i anbudet ska ligga till grund för bedömning. Att läsa mellan raderna eller att ta med förförståelse om enskilda anbudsgivare eller konsulter innebär en form av utfyllnad av bristande beskrivningar i anbud. Ett sådant sätt att läsa anbud riskerar att systematiskt gynna av beställaren kända anbudsgivare och konsulter. Det är inte objektivt eller i linje med upphandlingslagstiftningens syfte att främja konkurrensen.

Den aktuella delen av utvärderingen, som gäller vilket mervärde respektive anbud erbjuder, kräver mycket god insikt och förståelse för nämndens särskilda behov. Förvaltningsrättens underkännande av nämndens utvärdering innebär en betydande inskränkning av den i praxis fastslagna principen att den upphandlande myndigheten får anses bäst lämpad att utvärdera lämnade anbud utifrån de krav som har ställts i upphandlingsdokumenten. Den principen bör gälla i synnerhet för tjänster med en mycket hög grad av specialisering, som t.ex. riskanalys i samband med sprängning.

Utvärderingen enligt det aktuella utvärderingskriteriet har i allt väsentligt följt nämndens arbetssätt för anbudsbedömning. Till stöd för detta ger nämnden in handlingar som beskriver dess generella arbetssätt vid utvärderingar av anbud.

Nitro Consult AB anser att överklagandet ska avslås. Bolaget hänvisar till det som har förts fram i förvaltningsrätten och lägger till bl.a. följande.

Förvaltningsrätten har gjort en korrekt bedömning. Nämndens utvärdering är inte förenlig med utvärderingskriteriet så som det är formulerat i upphandlingsdokumenten. Det går inte att utläsa av dem att det är de specifika kompetenser som anges i värderingsgrunderna för urval av anbudssökande som ska tillmätas betydelse vid utvärderingen i fråga om de uppdragsansvarigas sammanvägda kompetens. Det går inte heller att utläsa hur många av dessa kompetenser de uppdragsansvariga bör besitta för att få en viss mervärdespoäng. De nya handlingarna som nämnden har lämnat in kan vidare inte användas för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen eftersom de inte utgör upphandlingsdokument. Att nämnden har beaktat andra handlingar än upphandlingsdokument som har gjorts tillgängliga för anbudsgivarna är i strid med öppenhetsprincipen.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Vid utvärderingen av anbuden i den aktuella upphandlingen har nämnden gjort en mervärdesutvärdering med poängsättning, som har bestämt anbudsgivarnas rangordningstal och därmed vilka leverantörer som har tilldelats kontrakt. Ett av de kriterier som har tillämpats vid utvärderingen är anbudsgivarnas uppdragsansvarigas sammanvägda kompetens i förhållande till de krav och förutsättningar som gäller för ramavtalsuppdraget. Nämndens värdering av anbuden utifrån detta kriterium har haft avgörande betydelse för anbudsgivarnas rangordning. Den huvudsakliga frågan i målet är om nämnden vid sin utvärdering i den delen har agerat i strid med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om öppenhet och likabehandling.

Kammarrätten konstaterar inledningsvis, i likhet med förvaltningsrätten, att det är den upphandlande myndigheten som är bäst lämpad att utvärdera lämnade anbud och att den därmed har ett visst bedömningsutrymme vid utvärderingen av anbuden, under förutsättning att utvärderingen sker på objektiva grunder och inom ramen för det som har angetts i upphandlingsdokumenten.

Bolaget har invänt mot att nämnden har utvärderat de uppdragsansvarigas sammanvägda kompetens med ledning av de specifika kompetenser som framgår av värderingsgrunderna för urval av anbudssökande. Eftersom den sammanvägda kompetensen, enligt det uppställda utvärderingskriteriet, ska bedömas ”i förhållande till de krav och förutsättningar som gäller för ramavtalsuppdraget” anser dock kammarrätten att en sådan tillämpning inte är oförenlig med kriteriets ordalydelse. Det kan i sammanhanget också konstateras att en upphandlande myndighet inte är skyldig att i upphandlingsdokumenten upplysa anbudsgivarna om den bedömningsmetod som den tillämpar för att konkret värdera och klassificera anbuden i förhållande till omständigheterna i det enskilda fallet (EU-domstolens avgörande den

14 juli 2016 i mål C-6/15 TNS Dimarso). Bolagets invändningar i denna del och mot de handlingar som nämnden har gett in till kammarrätten leder inte till slutsatsen att nämnden vid utvärderingen har agerat i strid med upphandlingsdokumenten eller den grundläggande principen om öppenhet.

Bolaget har vidare invänt mot att nämnden har gett de vinnande anbudsgivarna högre mervärdespoäng än bolaget för de uppdragsansvarigas sammanvägda kompetens trots att deras och bolagets beskrivningar och tillhörande CV:n är mycket snarlika. Bolaget menar att innehållet i dess anbud inte är mindre utförligt, utan tillräckligt för att ge nämnden en bra uppfattning om vilken kompetens bolagets uppdragsansvariga har och vad deras beskrivna erfarenheter innebär. Till stöd för detta har bolaget bl.a. fört fram att det är känt att vissa av de refererade projekten ägt rum i stadsmiljö samt att det är tydligt att bolagets uppdragsansvariga har kompetens när det gäller relevanta markområden eftersom deras beskrivna erfarenheter avser arbeten inom Stockholms stad.

Av upphandlingsdokumenten framgår att det huvudsakliga underlaget för bedömningen enligt det aktuella kriteriet är anbudsgivarnas beskrivningar av för ramavtalsuppdraget relevanta kompetenser, utöver sedvanligt CV för de erbjudna uppdragsansvariga. Kammarrätten anser i likhet med nämnden att det i princip bara är de beskrivningar av relevanta kompetenser som uttryckligen framgår av anbuden som kan ligga till grund för bedömningen. Upphandlingsdokumenten ger inte nämnden tydligt stöd för att väga in egen kunskap eller kännedom om exempelvis en uppdragsansvarig eller projekt som refereras till i anbuden. Nämnden får då anses ha ett mycket begränsat utrymme att, utifrån sådan kunskap eller kännedom, tolka in hur en uppdragsansvarigs erfarenhet av ett visst projekt innebär att denne har konkret kompetens som kan medföra ett mervärde vid utvärderingen.

Nämnden har motiverat sin värdering av anbuden med att det finns stora skillnader i hur anbudsgivarna har beskrivit den kompetens som de anser är relevant för ramavtalsuppdraget. Enligt nämndens mening saknar bolagets underlag tydliga beskrivningar av ett flertal kompetenser som är av särskild vikt för nämnden samt detaljer kring hur redovisade referensuppdrag har utförts. Bolaget har främst redogjort för hur lång erfarenhet de uppdragsansvariga har, vilka utbildningar de har gått, vilka projekt de har jobbat med och hur de tar sig an uppdrag och arbetsuppgifter. Nämnden anser att bolaget i mindre omfattning har beskrivit vilken särskild kompetens dess uppdragsansvariga har, som är specifikt relevant för det aktuella uppdraget.

Kammarrätten anser att nämnden har grund för sin bedömning att bolagets anbud i mindre utsträckning innehåller tydliga och konkreta beskrivningar av vilka relevanta kompetenser dess uppdragsansvariga har. Även med beaktande av det som bolaget har fört fram saknar kammarrätten anledning att, utifrån innehållet i anbudet och upphandlingsdokumenten, ifrågasätta nämndens tillämpning av det aktuella kriteriet. Bolagets invändningar om hur de vinnande anbudsgivarna har beskrivit sina uppdragsansvarigas kompetens ger inte heller anledning att ifrågasätta nämndens utvärdering eller att den har skett på objektiva grunder.

Sammantaget har bolaget alltså inte visat att nämnden har genomfört upphandlingen i strid med någon grundläggande upphandlingsrättslig princip. Det saknas därmed förutsättningar för att ingripa mot upphandlingen. Överklagandet ska därför bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).

Mats Brege Svensson Charlotta Lokrantz Sandberg Madeleine Sjödin kammarrättsråd kammarrättsråd tf. assessor ordförande referent