RÅ 1997 not 199

Not 199. Besvär i särskild ordning av AB Svenska Bostäder avseende allmän fastighetstaxering 1988. - Vid den allmänna fastighetstaxeringen 1988 indelades bolagets fastighet Bodö 1 i Stockholm som hyreshusenhet och åsattes ett taxeringsvärde om 7 200 000 kr, varav markvärde 1 000 000 kr och byggnadsvärde 6 200 000 kr. - I dom den 20 mars 1990 nedsatte Länsrätten i Stockholms län taxeringsvärdet till 5 200 000 kr, varav markvärde oförändrat 1 000 000 kr och byggnadsvärde 4 200 000 kr. - I överklagande yrkade bolaget att fastigheten skulle åsättas taxering som industrienhet och anförde följande. Fastigheten hade taxerats som hyreshusenhet trots att den till klart övervägande del innehöll industrilokaler. Fastigheten omfattade en byggnad med dels industrilokaler och dels kommersiella lokaler (kontor). Industrilokalerna innefattade verkstadsutrymmen (måleri, snickeri, rör- och maskinverkstad), verkstadsförråd samt maskinhall/lager. Industrilokalerna upptog 1 391 kvm och de kommersiella lokalerna 799 kvm av byggnadens totala yta. De förråds- och lagerutrymmen som fanns i byggnadens nedre plan var avsedda för och användes för verkstadsverksamheten i byggnaden. Uppgifterna om hyrorna för de olika lokalerna var grovt uppskattade. Det saknades faktiska hyror för värdeuppskattning av byggnadens olika lokaler. - Skattemyndigheten hemställde att besvären inte skulle tas upp till prövning. - Vidare anförde myndigheten bl.a. följande. Enligt Riksskatteverkets anvisning borde i princip en byggnad indelas efter byggnadstypen på den del vars värde var övervägande. Länsrätten hade i den överklagade domen bedömt hyran för kontor till 700 kr/kvm och för förråd och verkstäder gemensamt till 350 kr/kvm. Även vid godtagande av bolagets uppgifter angående lokalytor var indelning i byggnadstypen hyreshus riktig. -Kammarrätten i Stockholm (1995-04-04, Anclow, Schéle och Åhammar samt de särskilda ledamöterna Hall och Jacobsson) avvisade överklagandet med följande motivering: Överklagandet har inkommit efter den ordinarie besvärstidens utgång och besvärsrätt i särskild ordning kan i förevarande fall endast föreligga om förutsättningarna i 23 kap. 2 § punkterna 7 och 8 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är uppfyllda. För att punkten 7 skall kunna tillämpas krävs att fastigheten på grund av att underlaget för taxering av fastigheten har varit felaktigt eller ofullständigt har åsatts väsentligt annorlunda taxering än som bort ske. Med väsentligt annorlunda taxering förstås enligt praxis ett ändrat taxeringsvärde av minst 20 procent. Denna situation föreligger inte. Med väsentligt annorlunda taxering avses enligt punkten 8 även felaktig indelning. Härtill krävs dock att särskilda skäl för prövning föreligger, Några sådana har inte visats föreligga. - Kammarrätten finner att rätt till prövning av fastighetstaxeringen 1988 i särskild ordning inte föreligger. - Bolaget fullföljde sin talan och anförde i huvudsak följande. Kammarrätten fann i sin beslutsmotivering att bolagets yrkanden visserligen innebar en väsentligt annorlunda taxering men att särskilda skäl till prövning inte förelåg. Vad som avsågs med särskilda skäl hade prövats av Regeringsrätten i RÅ 1987 not. 236. Fallet rörde en fastighet som felaktigt taxerats som hyreshusenhet i stället för rätteligen som industrienhet. Regeringsrätten åberopade här som skäl för extraordinär besvärsrätt bl.a. de konsekvenser som kunde bli följden av att fastigheten taxerats som hyreshus. Härvid torde ha avsetts t.ex. de särskilda reglerna som gäller för hyreshusenheter beträffande förvärvstillstånd, fastighetsskatt etc. Då bolagets yrkanden i målet syftade till väsentligt annorlunda taxering och då särskilda skäl förelåg för rätt att anföra besvär i särskild ordning enligt 23 kap. 2 § 8 fastighetstaxeringslagen vidhöll bolaget sina yrkanden och hemställde att målet återförvisades till kammarrätten för saklig prövning. - Regeringsrätten (1997-10-31, Björne, Tottie, Sjöberg, Swartling, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 23 kap. 2 § 8 fastighetstaxeringslagen i lagrummets vid ifrågavarande års taxering gällande lydelse får besvär i särskild ordning föras - utöver de i föregående punkter angivna fallen - om eljest sådana omständigheter föreligger, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären. - Regeringsrätten finner att bolaget inte har visat att fastigheten Bodö 1 bort åsättas väsentligt annorlunda taxering än som skett. Rätt att anföra besvär i särskild ordning med stöd av åberopat lagrum har därför inte visats föreligga. Något annat skäl att pröva besvären i särskild ordning har inte heller visats föreligga. Kammarrätten har därför förfarit riktigt som inte tagit upp de anförda besvären till prövning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd I 1997-10-14, Clémentz

*REGI

*INST