Information management in the area of freedom, security and justice

C 355/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen – om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – ”Översikt av informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa”

(2010/C 355/03)

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN HAR ANTAGIT DETTA bekämpning eller migrationshantering” ( 4 ). Syftet med do­ YTTRANDE kumentet är också att ge medborgarna en översikt över vilken information som samlas in, lagras och utbyts om dem, i vilket syfte och av vem. Enligt kommissionen ska meddelandet dessutom fungera som ett transparent refe­ med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­ rensverktyg för alla intressenter som vill delta i en debatt sätt, särskilt artikel 16, om den framtida inriktningen för EU:s policy på detta om­ råde. Det ska alltså bidra till en informerad policydialog med alla intressenter.

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grund­ läggande rättigheterna, särskilt artikel 8, 4. Konkret innebär det att man i meddelandet anger att det syftar till att klargöra huvudsyftet med instrumenten, deras struktur, typ av personuppgifter som de omfattar, ”vilka myndigheter som har tillgång till uppgifterna” ( 5 ) och be­ med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv stämmelserna om uppgiftsskydd och lagring av uppgifter. 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda Dessutom innehåller Bilaga I ett antal exempel som illustre­ personer med avseende på behandling av personuppgifter och rar hur dessa instrument fungerar i praktiken. om det fria flödet av sådana uppgifter ( 1 ),

5. I dokumentet anges de breda principerna (”Materiella prin­ ciper” och ”Förfarandeorienterade principer”) som kommis­ med beaktande av begäran om yttrande i enlighet med förord­ sionen har för avsikt att tillämpa i den framtida utveck­ ning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskaps­ lingen av instrument för insamling, lagring och utbyte av institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personupp­ uppgifter. Till ”Materiella principer” räknas sådana principer gifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 2 ), som att tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rätten till integritets- och uppgiftsskydd, nödvändighet, subsidiari­ tet och adekvat riskhantering. ”Förfarandeorienterade prin­ ciper” innefattar kostnadseffektivitet, utformning av strate­ HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE gier från ett ”bottom-up”-perspektiv, en tydlig ansvarsför­ delning och bestämmelser om översyn och tidsfristklausu­ ler. I. INLEDNING

1. Den 20 juli 2010 antog kommissionen ett meddelande 6. Dessa principer kommer enligt meddelandet att användas med titeln ”Översikt av informationshanteringen inom om­ vid utvärdering av befintliga instrument. Ett så principiellt rådet med frihet, säkerhet och rättvisa” (nedan kallat ”med­ synsätt på utveckling och utvärdering av politiken menar delandet”) ( 3 ). Meddelandet sändes till Europeiska datatill­ kommissionen kan göra både nuvarande och framtida in­ synsmannen för samråd. strument mer konsekventa och effektiva på ett sätt som fullt ut respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter.

2. Datatillsynsmannen uppskattar att ha blivit tillfrågad av Syftet med Europeiska datatillsynsmannens yttrande kommissionen. Redan innan meddelandet antogs gavs 7. Datatillsynsmannen noterar att meddelandet är ett viktigt han möjlighet att lämna informella kommentarer och dokument som ger en övergripande översyn över befintliga många av dessa har beaktats i slutversionen av dokumentet. och (möjliga) framtida instrument för informationsutbyte inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Det innehåller en utveckling av kapitlen 4.2.2 (Att hantera informations­ Meddelandets mål och omfattning flödet) och 5.1 (Integrerad förvaltning av de yttre grän­ serna) i Stockholmsprogrammet ( 6 ). Det kommer också att

3. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar kommissionens målsättning att ”för första gången (tillhandahålla) en full ( 4 ) Sidan 3 i meddelandet. överblick över åtgärder på EU-nivå som redan har införts, ( 5 ) När det gäller detta avsnitt anser datatillsynsmannen att lydelsen som håller på att genomföras eller är under övervägande ”meddelandet tar upp (…) vilka myndigheter som har tillgång till när det gäller insamling, lagring eller gränsöverskridande uppgifterna” kan vara missledande eftersom meddelandet varken innehåller sådana förteckningar eller klargör dem. Det hänvisar en­ utbyte av personuppgifter för ändamål som rör brotts­ dast till huvudkategorierna av personer eller myndigheter som har tillgång till uppgifterna. ( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. ( 6 ) Stockholmsprogrammet- ett öppet och säkert Europa i medborgar­ ( 2 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1. nas tjänst och för deras skydd, Europeiska rådet 5731/2010, ( 3 ) KOM(2010) 385 slutlig. 3.3.2010. 29.12.2010 Europeiska SV unionens officiella tidning C 355/17 spela en viktig roll för områdets framtida utveckling. Data­ 11. Mot denna bakgrund bör det betonas att Stockholmspro­ tillsynsmannen anser därför att det är lämpligt att kom­ grammet hänvisar till ett system för starkt uppgiftsskydd mentera meddelandets olika delar, trots att texten i själva som en huvudsaklig förutsättning för EU:s strategi för infor­ meddelandet inte kommer att ändras. mationshantering. Den starka betoningen av uppgiftsskyd­ det är helt i linje med Lissabonfördraget som, vilket också nämnts tidigare, innehåller allmänna bestämmelser om uppgiftsskydd som ger alla – även tredjelandsmedborgare – rätt till uppgiftsskydd som är verkställbart inför domare, och tvingar rådet och Europaparlamentet att inrätta en övergripande ram för skydd av uppgifter. 8. Europeiska datatillsynsmannen avser att lägga till några yt­ terligare begrepp som han anser behöver beaktas i den fortsatta utvecklingen av området för frihet, säkerhet och rättvisa. Meddelandet innehåller ett antal begrepp som an­ vänts tidigare i datatillsynsmannens yttrande av den 10 juli 2009 om meddelandet om ett område för frihet, säkerhet 12. Europeiska datatillsynsmannen stöder också kravet i strate­ och rättvisa i allmänhetens tjänst ( 7 ), och ett antal andra gin för informationshantering att alla nya lagstiftningsåtgär­ yttranden och kommentarer. Där utvecklas också de upp­ der som kan underlätta lagring och utbyte av personupp­ fattningar som lämnats tidigare. I detta sammanhang bör gifter endast ska föreslås om det finns konkreta bevis på att man även hänvisa till rapporten om integritetens framtid, de behövs. Europeiska datatillsynsmannen har förespråkat som antogs av artikel 29-arbetsgruppen och arbetsgruppen detta synsätt i olika yttranden om lagstiftningsförslag i an­ om polis och rättsväsende den 1 december 2009. Rappor­ slutning till området för frihet, säkerhet och rättvisa, dvs. ten, som är ett gemensamt bidrag till Europeiska kommis­ 9 om den andra generationen SIS ( ), om brottsbekämpande sionens samråd om den rättsliga ramen för de grundläg­ 10 myndigheters tillgång till Eurodac ( ), om översyn av Eu­ gande rättigheterna för att skydda personuppgifter, stöds av 11 rodac och Dublinförordningen ( ), om kommissionens datatillsynsmannen och den innehöll viktiga anvisningar 12 meddelande om Stockholmsprogrammet ( ) och om när det gäller det framtida uppgiftsskyddet som också är 13 PNR ( ). tillämpliga på informationsutbytet inom det polisiära och rättsliga samarbetet i brottmål.

13. Behovet av befintliga instrument för informationsutbyte behöver absolut bedömas innan nya föreslås. Och det är ännu viktigare om man beaktar att den nuvarande ramen är Bakgrund till yttrandet ett komplicerat lapptäcke av olika instrument och system 9. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar meddelandet varav vissa nyligen har införts, vilket innebär att det är för som ett svar på Europeiska rådets ( 8 ) uppmaning att ut­ tidigt att bedöma hur effektiva de är, vissa håller på att veckla instrument för informationshantering på EU-nivå i genomföras och andra befinner sig fortfarande på lagstift­ enlighet med en EU-strategi för informationshantering och ningsnivå. för att reflektera över en europeisk modell för infor­ mationsutbyte.

14. Datatillsynsmannen noterar därför med tillfredsställelse att man i meddelandet, som en uppföljning till Stockholms­ programmet, gör en tydlig koppling till andra av kommis­ 10. Datatillsynsmannen noterar dessutom att meddelandet sionens åtgärder för att granska och utvärdera området. också ska ses som ett svar på Stockholmsprogrammet, som tidigare nämnts, där man uppmanar till en konsekvent ( 9 ) Yttrande av den 19 oktober 2005 om tre förslag om andra gene­ och konsoliderad utveckling av informationsutbytet när det rationen av Schengens informationssystem (SIS II). gäller EU:s inre säkerhet. I kapitel 4.2.2 i Stockholmspro­ ( 10 ) Yttrande av den 7 oktober 2009 om förslagen rörande brotts­ grammet uppmanas Europeiska kommissionen att bedöma bekämpande myndigheters tillgång till Eurodac. ( 11 ) Yttrande av den 18 februari 2009 om förslaget till förordning om om det behöver utarbetas en europeisk modell för infor­ inrättande av ”Eurodac” för jämförelse av fingeravtryck för effektiv mationsutbyte som bygger på en utvärdering av nuvarande tillämpning av förordning (EG) nr […/…] (angivande av kriterier instrument, inklusive Prüm-ramen och det så kallade och mekanismer för att fastställa vilken medlemsstat som är ansva­ svenska rambeslutet. Dessa bedömningar ska bidra till att rig för att granska en ansökan om internationellt skydd som lämnas fastställa om dessa instrument fungerar på det ursprung­ in i en av medlemsstaterna av en tredjelandsmedborgare eller stats­ ligen avsedda sättet och uppfyller målen i strategin för lös person) och yttrandet av den 18 februari 2009 om förslaget till förordning om inrättande av kriterier och mekanismer för att fast­ informationshantering. ställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att granska en ansö­ kan om internationellt skydd som lämnas in i en medlemsstat av en ( 7 ) Yttrande av den 10 juli 2009 om kommissionens meddelande till tredjelandsmedborgare eller en statslös person. Europaparlamentet och rådet om ett område för frihet, säkerhet och ( 12 ) Se fotnot 6. rättvisa i allmänhetens tjänst. ( 13 ) Yttrande av den 20 december 2007 om utkastet till förslaget till ( 8 ) Rådets slutsatser om en strategi för informationshantering för EU:s rådets rambeslut om användning av lufttrafikföretags behandling av inre säkerhet, rättsliga och inrikes frågor (rådet) den 30.11.2009. passageraruppgifter (PNR) i brottsbekämpande syfte. C 355/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010

15. I detta sammanhang välkomnar datatillsynsmannen särskilt liga innehåll påpekar han att dokumentet endast ska be­ en genomgång (information mapping) som kommissionen traktas som ett första steg i utvärderingsprocessen och att inledde i januari 2010 och utförde i nära samarbete med det bör följas av ytterligare konkreta åtgärder som bör leda en projektgrupp för kartläggning av informationsflöden och till en övergripande, integrerad och välstrukturerad politik som bestod av företrädare från EU- och Eftamedlemssta­ för EU när det gäller utbyte och hantering av information. terna, Europol, Eurojust, Frontex och Europeiska datatill­ synsmannen ( 14 ). Såsom angavs i meddelandet har kommis­ sionen under 2010 fortfarande för avsikt att för rådet och Europaparlamentet lägga fram resultaten av genomgången II. ANALYS AV SÄRSKILDA FRÅGOR I MEDDELANDET (information mapping). Kommissionens nästa steg blir sanno­ likt att lägga fram ett meddelande om den europeiska mo­ Begränsning av ändamålet dellen för informationsutbyte. 20. I meddelandet hänvisar kommissionen till principerna för begränsning av ändamålet som ”ett mycket viktigt inslag i de flesta av de instrument som omfattas av detta medde­ lande”. 16. Europeiska datatillsynsmannen anser att en tydlig koppling mellan meddelandet och genomgången (information map­ ping) är högst välkommen eftersom de båda är så tydligt förbundna med varandra. Det är fortfarande för tidigt att bedöma vilka resultat som kan komma ut av dessa åtgärder 21. Datatillsynsmannen välkomnar att man i meddelandet be­ och, mer allmänt, av diskussionerna om den europeiska tonar principen att begränsa ändamålet vilket kräver att modellen för informationsutbyte (hittills har kommissionen ändamålen för vilka personuppgifter samlas in måste anges lagt fram genomgången endast som en ”inventerings­ tydligt senast när de samlas in, och att uppgifter inte bör åtgärd”). Datatillsynsmannen kommer att fortsätta att följa behandlas för ändamål som är oförenliga med dessa inle­ arbetet. Redan på det här stadiet pekar han dessutom på dande ändamål. Eventuella avsteg från principen om be­ behovet av att sörja för synergier och undvika divergerande gränsning av ändamålet bör endast ske undantagsvis och slutsatser av alla åtgärder som kommissionen vidtar när det enligt strikta villkor och tillsammans med nödvändiga rätts­ gäller diskussionerna om den europeiska modellen för in­ liga, tekniska och andra garantier. formationsutbyte.

22. Datatillsynsmannen beklagar dock att man i meddelandet 17. Europeiska datatillsynsmannen vill dessutom hänvisa till beskriver denna grundläggande princip för uppgiftsskydd den pågående översynen av ramen för skydd av uppgifter, som en viktig fråga endast ”i de flesta av de instrument och särskilt till kommissionens avsikt att lägga fram en som omfattas av meddelandet”. På sidan 22 i meddelandet omfattande ram för skydd av uppgifter som även ska in­ hänvisas dessutom till SIS, SIS II och VIS och man nämner nefatta polissamarbete och straffrättsligt samarbete. att ”med undantag för dessa centraliserade informations­ system tycks ändamålsbegränsning spela en mycket viktig roll vid utformningen av EU-åtgärder rörande informations­ behandling”. 18. Datatillsynsmannen noterar också att kommissionen – un­ der ”Tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rätten till integritets- och uppgiftsskydd” – hänvisar till artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som inne­ 23. Lydelsen kan uppfattas som att man antyder att principen håller en rättslig grund för arbetet med ett så omfattande inte har varit en huvudfråga i samtliga fall och för alla system för uppgiftsskydd. Han noterar även att kommis­ system och instrument som gäller utbyte av information sionen nämner att den inte analyserar de aktuella instru­ inom EU. I det sammanhanget noterar datatillsynsmannen mentens specifika bestämmelser om uppgiftsskydd eftersom att det är möjligt, och till och med kan vara nödvändigt, att kommissionen nu, på grundval av ovannämnda artikel 16, göra undantag och införa begränsningar beträffande princi­ arbetar med en ny omfattande ram för skydd av person­ pen, vilket medges i artikel 13 i direktiv 95/46/EG och uppgifter inom EU. Han hoppas att man i detta samman­ artikel 3.2 i rambeslut 2008/977/RIF ( 15 ). Det är emellertid hang kommer att åstadkomma en bra översyn av befintliga nödvändigt att se till att eventuella nya instrument för och eventuellt skiftande system för uppgiftsskydd och att informationsutbyte inom EU föreslås och antas endast om kommissionen kommer att utgå från denna översyn när principen om begränsning av ändamålet vederbörligen har ytterligare beslut ska fattas. övervägts, och att eventuella tänkbara undantag och be­ gränsningar när det gäller principen fastställs från fall till fall och efter noggrann bedömning. Detta gäller även för SIS, SIS II och VIS.

19. Sist men inte minst: även om Europeiska datatillsynsman­ ( 15 ) ”Vidare behandling för ett annat ändamål är tillåten om: a) denna nen välkomnar meddelandets målsättningar och huvudsak­ vidare behandling inte är oförenlig med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in, b) de behöriga myndigheterna i enlighet ( 14 ) Den funktionella omfattningen av genomgången motsvarar det med tillämpliga rättsliga bestämmelser är bemyndigade att behandla svenska rambeslutet (rådets rambeslut 2006/960/RIF), dvs. utbyte sådana uppgifter för ett sådant annat ändamål, och c) denna be­ av information för brottsutredningar och kriminalunderrättelsverk­ handling är nödvändig och står i proportion till det andra ändamå­ samhet. let”. 29.12.2010 Europeiska SV unionens officiella tidning C 355/19

24. Varje annan tillämpning skulle strida mot artikel 8 i Euro­ vara ett bra instrument för detta mål. Bedömningen bör peiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna dessutom inte endast omfatta nya förslag utan även befint­ och mot EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd (dvs. direktiv liga system och mekanismer. 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001 eller rambeslut 2008/977/RIF) liksom Europadomstolens rättspraxis. Om principen om begränsning av ändamålet inte följs kan det också leda till så kallad ”funktionsglidning” för dessa sy­ 29. Datatillsynsmannen tar också tillfället i akt att betona att stem ( 16 ). när man tittar på proportionalitet och nödvändighet i EU:s strategi för informationshantering bör man betona behovet av rätt balans mellan uppgiftsskydd å ena sidan och brotts­ bekämpning å den andra. Balansen innebär inte att upp­ giftsskydd skulle hindra användningen av information som Nödvändighet och proportionalitet krävs för att klara upp brott. All information som behövs för detta kan användas, i enlighet med reglerna för upp­ 25. I meddelandet (sidan 25) hänvisas till kraven på ”propor­ giftsskydd ( 17 ). tionalitetstest” i Europadomstolens rättspraxis och man för­ klarar att ”i alla framtida strategiska upplägg kommer kom­ missionen att göra en bedömning av initiativets förväntade inverkan på den enskildes rätt till respekt för privatlivet och Objektiv och omfattande bedömning bör också visa på skydd av personuppgifter, och ange varför en sådan inver­ brister och problem kan är nödvändig och varför den föreslagna lösningen är proportionerlig i förhållande till det legitima ändamålet att 30. I Stockholmsprogrammet krävs en objektiv och omfattande upprätthålla den inre säkerheten i Europeiska unionen, fö­ bedömning av alla instrument och system som hanterar rebygga brott eller hantera migration”. informationsutbyte inom Europeiska unionen. Europeiska datatillsynsmannen stöder självfallet detta synsätt.

26. Datatillsynsmannen välkomnar detta uttalande och har också betonat att proportionalitet och nödvändighet måste 31. Meddelandet förefaller emellertid i detta hänseende inte helt respekteras när beslut fattas om befintliga och nya system balanserat. Det verkar som om man, åtminstone när det som innefattar insamling och utbyte av personuppgifter. gäller siffror och statistik, prioriterar instrument som visat Om man ser framåt är detta också grundläggande för den sig framgångsrika under åren och betraktas som ”fram­ aktuella diskussionen om hur EU:s strategi för infor­ gångshistorier” (exempelvis ett antal framgångsrika träffar mationshantering och den europeiska modellen för infor­ inom SIS och Eurodac). Europeiska datatillsynsmannen ifrå­ mationsutbyte ska se ut. gasätter inte den generella framgången med dessa system. Han nämner dock som ett exempel att verksamhetsberät­ telsen för den gemensamma tillsynsmyndigheten för SIS ( 18 ) visar att i ett inte obetydligt antal fall har larm i SIS varit inaktuella, felstavade eller felaktiga vilket ledde till (eller 27. Mot denna bakgrund välkomnar datatillsynsmannen att kunde ha lett till) negativa konsekvenser för de berörda kommissionen, till skillnad från den lydelse som används personerna. Den informationen saknas i meddelandet. för att hänvisa till principen om begränsning av ändamålet (se punkt 20–22 i detta yttrande), när det gäller nödvän­ dighet åtar sig att bedöma alla framtida förslag till EUpolitik som rör inverkan på den enskildes rätt till privatliv 32. Europeiska datatillsynsmannen skulle vilja föreslå kommis­ och personuppgifter. sionen att på nytt överväga det synsätt som tillämpas i meddelandet. Han föreslår att även misslyckanden och svagheter i systemet ska redovisas i ett framtida arbete med informationshantering – exempelvis antalet personer som felaktigt anhållits eller på något sätt drabbats av olä­ 28. Datatillsynsmannen påpekar också att alla dessa krav rö­ genhet på grund av en felaktig träff i systemet – för att rande proportionalitet och nödvändighet härrör ur befintlig åstadkomma en rättvis balans. EU-lagstiftning (särskilt stadgan om grundläggande rättighe­ ter som nu är en del av EU:s primärrätt) och väletablerad rättspraxis från Europadomstolen. Meddelandet tillför med andra ord inte några nya beståndsdelar. Datatillsynsmannen 33. Datatillsynsmannen föreslår exempelvis att uppgifter om anser att man i meddelandet inte endast bör upprepa dessa träffar i SIS/Sirene (bilaga 1) ska kompletteras med en hän­ krav utan också föreslå konkreta åtgärder och mekanismer visning till det arbete som den gemensamma tillsynsmyn­ som skulle innebära att både nödvändighet och proportio­ digheten utfört om tillförlitlighet och riktighet när det gäller nalitet respekteras och genomförs praktiskt i alla förslag larmen. som påverkar den enskildes rättigheter. Konsekvensanalysen för privatlivet som diskuteras i punkt 38–41 skulle kunna ( 17 ) Se exempelvis datatillsynsmannens yttrande om europeisk PNR som nämns i fotnot 13. ( 16 ) Se särskilt Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslagen ( 18 ) Se den sjunde och åttonde verksamhetsberättelsen från SIS JSA på rörande brottsbekämpande myndigheters tillgång till Eurodac och http://www.schengen-jsa.dataprotection.org/ särskilt kapitlen om ar­ som hänvisas till i fotnot 10. tiklarna 96 och 99 i Schengenavtalet. C 355/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010 Ansvarighet Konsekvensanalys av inverkan på integritets- och upp­ giftsskydd

34. Bland de ”förfarandeorienterade principer” som nämns på sidorna 26–27 i meddelandet hänvisas till principen om 38. Europeiska datatillsynsmannen är övertygad om att medde­ ”tydlig ansvarsfördelning”, särskilt när det gäller frågan landet innebär en bra möjlighet att ytterligare diskutera vad om ursprunglig utformning av förvaltningsstrukturer. I som ska avses med en verklig ”konsekvensbedömning av detta sammanhang hänvisas i meddelandet till problemen integritet och uppgiftsskydd” (PIA). med SIS II-projektet och framtida ansvar för IT-byrån.

39. Han noterar att varken de allmänna riktlinjerna i medde­ 35. Datatillsynsmannen skulle vilja ta tillfället i akt och betona landet eller kommissionens riktlinjer för konsekvensbedöm­ betydelsen av principen om ”ansvarighet” som också bör ning ( 22 ) specificerar denna aspekt och utvecklar den till ett genomföras inom området polissamarbete och straffrättsligt policykrav. samarbete och spela en viktig roll inom utformningen av EU:s nya och mer utvecklade politik för utbyte av uppgifter och informationshantering. Principen diskuteras för närva­ rande i anslutning till framtiden för den europeiska ramen för uppgiftsskydd, som ett verktyg för att i ännu större utsträckning få registeransvariga att minska risken för bris­ 40. Datatillsynsmannen rekommenderar därför att man med tande överensstämmelse genom att införa lämpliga meka­ tanke på framtida instrument genomför en mer specifik nismer för ett effektivt uppgiftsskydd. Ansvarighet kräver och noggrann konsekvensbedömning om privatliv och att uppgiftsregistrerarna inrättar interna mekanismer och uppgiftsskydd, antingen som en separat bedömning eller kontrollsystem för överensstämmelse och bevis – exempel­ som en del av den allmänna konsekvensbedömningen av vis revisionsberättelser – för att visa externa aktörer, inbe­ de grundläggande rättigheterna. Specifika indikatorer och gripet tillsynsmyndigheter, att uppgifterna stämmer ( 19 ). Eu­ kännetecken bör utvecklas så att alla förslag som får kon­ ropeiska datatillsynsmannen betonade också behovet av så­ sekvenser för privatliv och uppgiftsskydd beaktas noggrant. dana åtgärder i sitt yttrande om VIS och SIS II 2005. Han föreslår också att frågan ska ingå i det pågående ar­ betet med den omfattande ramen för uppgiftsskydd. ”Inbyggda säkerhetsmekanismer”

41. Det skulle dessutom vara till hjälp i sammanhanget att 36. Kommissionen hänvisar till begreppet ”Inbyggda säkerhets­ hänvisa till artikel 4 i RFID-rekommendationen ( 23 ) där mekanismer” på sidan 25 i meddelandet (under Materiella kommissionen uppmanade medlemsstaterna att se till att principer ”Tillvarata grundläggande rättigheter, särskilt rät­ branschen, i samarbete med lämpliga aktörer från det civila ten till integritets- och uppgiftsskydd”) och förklarar att ”vid samhället, utarbetar en ram för konsekvensbedömningar av utarbetandet av nya instrument som förutsätter användning privatliv och uppgiftsskydd. Madridresolutionen som antogs av informationsteknik kommer kommissionen att sträva i november 2009 av den internationella konferensen för efter att följa en strategi som bygger på inbyggda säkerhets­ dataskyddskommissionärer uppmuntrade genomförandet mekanismer (privacy by design)”. av PIA innan nya informationssystem och -tekniker för behandling av personuppgifter eller omfattande ändringar i befintliga behandlingar införs.

37. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar hänvisningar till detta begrepp ( 20 ) som för närvarande utvecklas för både den privata och offentliga sektorn, och även bör spela en viktig roll inom området polisiära och rättsliga frågor ( 21 ). Rättigheter för registrerade personer 29.12.2010 Europeiska SV unionens officiella tidning C 355/21

43. Europeiska datatillsynsmannen uppmanar därför kommis­ i detta sammanhang att driftskompatibilitet mellan syste­ sionen att mer noggrant titta på frågan om att anpassa men måste genomföras med vederbörlig respekt för prin­ rättigheter för registrerade personer inom EU i framtiden. ciper för uppgiftsskydd och särskilt principen om begräns­ ning av ändamål. Användning av biometriska kännetecken

48. Mot denna bakgrund noterar datatillsynsmannen att man i 44. Även om kommissionen hänvisar till användningen av bio­ meddelandet inte hänvisar specifikt till frågan om drifts­ metriska kännetecken ( 24 ) tar man inte specifikt upp den kompatibilitet mellan systemen. Han uppmanar därför aktuella företeelsen med ökad användning av biometriska kommissionen att utarbeta en politik om denna grundläg­ kännetecken inom området för informationsutbyte inom gande aspekt av informationsutbyte inom EU, vilket bör EU, inbegripet i EU:s storskaliga IT-system och andra verk­ vara en del av utvärderingen. tyg för gränsförvaltning. Meddelandet innehåller inte heller några konkreta indikationer på hur kommissionen avser att i framtiden hantera frågan och huruvida den arbetar med Lagstiftningsförslag från kommissionen en omfattande politik för denna växande tendens. Det är beklagligt med tanke på att frågan är av stor betydelse och 49. Meddelandet innehåller ett kapitel om lagstiftningsförslag mycket känslig ur perspektivet med uppgiftsskydd. som kommissionen ska lägga fram i framtiden. Bland annat hänvisar dokumentet till ett förslag om ett program för registrerade resenärer (RTP) och ett förslag som gäller ett 45. Mot denna bakgrund vill datatillsynsmannen nämna att han system för in/utresa (EES). Europeiska datatillsynsmannen vid flera tillfällen och inom skilda forum och i olika ytt­ skulle vilja lämna några kommentarer om de båda ovan­ randen ( 25 ) betonat de eventuella riskerna kopplade till de nämnda förslagen om vilka, såsom påpekas i meddelandet, stora konsekvenserna som användningen av biometriska kommissionen redan har fattat ett beslut. kännetecken kan få för enskilda personers rättigheter. Vid dessa tillfällen föreslog han också att stringenta garantier skulle införas för användning av biometriska kännetecken i Program för registrerade resenärer särskilda instrument och system. Datatillsynsmannen upp­ märksammade också ett problem i anslutning till felaktig­ 50. Såsom betonas i punkt 3 i detta yttrande syftar meddelan­ heter vid insamling och jämförelse av biometriska känne­ det till att lägga fram ”en full överblick över åtgärder på tecken. EU-nivå (…) när det gäller insamling, lagring eller gräns­ överskridande utbyte av personuppgifter för ändamål som rör brottsbekämpning eller migrationshantering”. 46. Han tar därför tillfället i akt att be kommissionen utveckla en tydlig och strikt politik för användning av biometriska kännetecken inom området frihet, säkerhet och rättvisa, baserat på en seriös utvärdering och en bedömning från 51. I det sammanhanget undrar datatillsynsmannen vilken den fall till fall av behovet av att använda biometriska känne­ slutliga målsättningen med programmet för registrerade re­ tecken, med full respekt för sådana grundläggande principer senärer ska bli och hur detta förslag, som för närvarande för uppgiftsskydd som proportionalitet, nödvändighet och beaktas av kommissionen, kommer att omfattas av syftena begränsning av ändamålet. brottsbekämpning och migrationshantering. I meddelandet slås på sidan 20 fast att ”detta program skulle göra det möjligt för vissa grupper av personer från tredjeländer Systemhantering som reser ofta att (…) resa in i EU med förenklade gräns­ kontroller och automatiserade grindar”. Syftet med instru­ 47. Europeiska datatillsynsmannen har tidigare ( 26 ) tagit upp ett menten förefaller alltså att vara att underlätta resande för antal frågor som gäller begreppet driftskompatibilitet. En av dem som reser ofta. Instrumenten skulle därför inte ha konsekvenserna av systemens driftskompatibilitet är att det någon (direkt eller tydlig) koppling till syften som brotts­ skulle kunna vara en sporre för att föreslå nya målsätt­ bekämpning och migrationshantering. ningar för storskaliga IT-system som går längre än det ursprungliga syftet och/eller för användning av biometriska kännetecken som huvudsaklig lösning på detta område. Det EU:s system för in- och utresa krävs emellertid specifika garantier och villkor för olika slag av driftskompatibilitet. Datatillsynsmannen betonade också 52. När man i meddelandet hänvisar till EU:s framtida system för in- och utresa (sidan 20) nämns problemet med ”per­ ( 24 ) Exempelvis i samband med ändamålsbegränsning och möjliga över­ soner som stannar kvar längre än de har rätt till” och stater lappningar när det gäller funktioner (sidan 22) och effektiv identi­ där denna kategori människor ”är den största gruppen ille­ tetsförvaltning (sidan 23). gala migranter i EU”. Det senare argumentet läggs fram som ( 25 ) Se exempelvis: Yttrande om Stockholmsprogrammet (fotnot 7), ytt­ ett skäl till varför kommissionen beslutade att föreslå att ett rande om tre förslag om andra generationen av Schengens infor­ system för in- och utresa skulle införas för tredjelandsmed­ mationssystem (fotnot 9) eller kommentarer från den 10 mars 2006 om kommissionens meddelande av den 24 november 2005 borgare som kommer till EU för kortare vistelser på upp till om större effektivitet, förbättrad interoperabilitet och synergieffekter tre månader. mellan EU:s databaser på området rättsliga och inrikes frågor (fot­ not 22). ( 26 ) Datatillsynsmannens kommentarer av den 10 mars 2006 till kom­ 53. Dessutom sägs i meddelandet att ”detta skulle registrera tid missionens meddelande av den 24 november 2005 om större ef­ fektivitet, förbättrad interoperabilitet och synergieffekter mellan och plats för inresan och den tillåtna vistelsens varaktighet EU:s databaser på området rättsliga och inrikes frågor. samt automatiskt skicka varningar till de behöriga C 355/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010 myndigheterna när en person konstaterats ’stanna på över­ III. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER tid’. På grundval av kontroller av biometriska uppgifter skulle det stödjas av samma biometriska matchningssystem 59. Europeiska datatillsynsmannen stöder fullt ut meddelandet och operationella utrustning som används i SIS II och VIS”. som innebär en fullständig översikt över EU:s system för informationsutbyte, både de som redan finns och de som planeras i framtiden. Datatillsynsmannen har i ett stort antal yttranden och kommentarer förordat att behovet av alla befintliga instrument för informationsutbyte ska utvär­ 54. Europeiska datatillsynsmannen anser att det är grundläg­ deras innan nya föreslås. gande att målgruppen med personer som stannar på över­ tid måste specificeras med hänvisning till befintlig rättslig definition eller med stöd av tillförlitliga siffror eller statistik. Det är desto viktigare som alla beräkningar rörande antalet 60. Datatillsynsmannen välkomnar också hänvisningen i med­ ”personer som stannar på övertid” inom EU för närvarande delandet till det pågående arbetet med den övergripande enbart baseras på rena uppskattningar. Det bör också klar­ ramen för uppgiftsskydd på grundval av artikel 16 i för­ göras vilka åtgärder som ska vidtas mot ”personer som draget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket bör stannar på övertid” när de har identifierats av systemet, beaktas också när det gäller arbetet med översikten av med tanke på att EU saknar en tydlig och övergripande EU:s informationshantering. politik för dessa personer.

61. Europeiska datatillsynsmannen betraktar detta meddelande som ett första steg i utvärderingsprocessen. Det bör följas 55. Lydelsen i meddelandet antyder dessutom att beslutet att av en verklig bedömning som bör resultera i en övergri­ införa systemet redan har fattats av kommissionen trots att pande, integrerad och välstrukturerad EU-politik för infor­ man i meddelandet samtidigt nämner att kommissionen för mationsutbyte och hantering. Datatillsynsmannen gläds i närvarande är i färd med att genomföra en konsekvensana­ detta sammanhang åt att se kopplingen till andra åtgärder lys. Europeiska datatillsynsmannen betonar att ett beslut att som kommissionen inlett som en reaktion på Stockholms­ införa ett så komplext system som angriper privatlivet en­ programmet, särskilt genomgången (information mapping) dast bör fattas på grundval av en specifik konsekvensanalys som genomförs i nära samarbete med en projektgrupp som ger konkreta bevis och information om varför ett för kartläggning av informationsflöden. sådant system är nödvändigt och varför alternativa lös­ ningar baserade på befintliga system inte kan bli aktuella.

62. Datatillsynsmannen föreslår att även brister och svagheter i systemen för informationshantering ska redovisas och be­ 56. Avslutningsvis förefaller kommissionen koppla detta fram­ aktas i det framtida arbetet, exempelvis hur många personer tida system till systemet för biometrisk matchning och som felaktigt arresterats eller drabbats av någon form av operativa utrustning inom SIS II och VIS. Det sker emeller­ olägenheter till följd av en felaktig träff i systemet. tid utan att man nämner att varken SIS II eller VIS har genomförts än och att de exakta datumen för när de ska bli operativa är okända på det här stadiet. Systemet för inoch utresa skulle med andra ord i stor utsträckning bero på 63. Principen om begränsning av ändamålet bör ses som ett biometriska och operativa system som ännu inte är i drift, mycket viktigt inslag i alla instrument som hanterar infor­ och deras resultat och funktioner kan inte rimligen ha mationsutbyte inom EU, och nya instrument kan endast bedömts på ett adekvat sätt. föreslås om principen om begränsning av ändamålet har beaktats i vederbörlig ordning och respekterats under utar­ betandet. Det gäller också när de genomförs. Initiativ som kommissionen ska granska

64. Datatillsynsmannen uppmuntrar också kommissionen att 57. I samband med de initiativ som kommissionen ska granska genom att utveckla konkreta åtgärder och mekanismer se – och alltså inte har fattat något slutligt beslut om – hän­ till att principerna om nödvändighet och proportionalitet visar kommissionen, baserat på önskemålen i Stockholms­ respekteras och genomförs praktiskt i alla nya förslag som programmet till tre initiativ: ett EU-program för att spåra påverkar enskilda personers rättigheter. Redan befintliga finansiering av terrorism (som motsvarar det amerikanska system behöver också utvärderas när det gäller den här programmet), ett elektroniskt system för resetillstånd frågan. (ESTA) och ett europeiskt polisregistersystem (Epris).

65. Datatillsynsmannen är också övertygad om att meddelandet 58. Europeiska datatillsynsmannen kommer att noga följa ut­ innebär ett utmärkt tillfälle att inleda en diskussion om och vecklingen i anslutning till dessa initiativ och kommer att bättre specificera vad som verkligen menas med en ”verklig lämna kommentarer och förslag när så är lämpligt. konsekvensanalys av integritet och uppgiftsskydd”. 29.12.2010 Europeiska SV unionens officiella tidning C 355/23

66. Han uppmanar också kommissionen att utarbeta en mer 68. Sist men inte minst vill datatillsynsmannen framhålla sina enhetlig och konsekvent politik om kraven för användning kommentarer och sin oro över avsnittet ”Lagförslag som av biometriska kännetecken, en politik om systemhantering ska läggas fram av kommissionen” som gäller systemet samt större likriktning på EU-nivå när det gäller rättigheter för in- och utresa och programmet för registrerade resenä­ för registrerade personer. rer.

67. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar också hänvis­ Utfärdat i Bryssel den 30 september 2010. ningen till begreppet ”säkerhetsmekanismer” som för när­ varande utvecklas för både den privata och offentliga sek­ Peter HUSTINX torn i allmänhet, och därför måste spela en viktig roll inom polisiära och rättsliga frågor. Europeiska datatillsynsmannen