European statistics on safety from crime

23.11.2011 Europeiska SV unionens officiella tidning C 343/1

I

(Resolutioner, rekommendationer och yttranden)

YTTRANDEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik om trygghet mot brott

(2011/C 343/01)

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 2 ), särskilt artikel 28.2,

med beaktande av begäran om yttrande i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001,

1. Den 8 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik om trygghet mot brott ( 3 ) (nedan kallat ”förslaget”). Förslaget skickades till datatill­ synsmannen för samråd samma dag.

2. Datatillsynsmannen gläds åt att ha blivit tillfrågad i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och välkomnar hänvisningen till detta yttrande i förslagets inledning.

3. Datatillsynsmannen välkomnar också att han tidigare fått tillfälle att lämna informella kommentarer till utkastet till förslag. I.2 Förslagets mål och omfattning

4. Förslaget syftar till att genomföra en ny undersökning ( 4 ) i Europeiska unionen om trygghet mot brott. Vid undersökningen inrättas en gemensam ram för att tillhandahålla jämförbar europeisk statistik genom insamling, sammanställning, bearbetning och översändande av harmoniserad europeisk statistik. ( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. ( 2 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1. ( 3 ) KOM(2011) 335 slutlig. ( 4 ) Medlemsstaterna har även möjlighet att uppfylla förslagets krav genom att ändra befintliga nationella undersökningar. C 343/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.11.2011

5. De kategorier uppgifter som ska bearbetas anges i bilaga I till förslaget och innefattar detaljerade uppgifter om uppgiftslämnarnas socio-demografiska bakgrund, eventuella händelser med sexuellt eller fysiskt våld som de kan ha drabbats av, deras upplevda trygghet och deras inställning till de rätts­ vårdande myndigheterna och säkerhetsåtgärder.

6. I förslaget regleras medlemsstaternas översändande av sekretessbelagda uppgifter till kommissionen (Eurostat) liksom spridning och tillgång till uppgifter i vetenskapligt syfte. Praktiska former för systemet för datakodning och för utbyte av mikrodata kommer att antas med hjälp av genomförandeakter. I.3 Syftet med Europeiska datatillsynsmannens yttrande

7. I detta yttrande analyseras de beståndsdelar i förslaget som gäller behandling av personuppgifter. Det bygger på två tidigare yttranden från datatillsynsmannen på detta område rörande förordning (EG) nr 223/2009 som innehåller en referensram för tillhandahållande av europeisk statistik ( 1 ) och förordning (EG) nr 1338/2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet på arbetet ( 2 ).

8. I yttrandet hänvisas även till förordning (EG) nr 831/2002 om gemenskapsstatistik, med avseende på tillgång till förtroliga uppgifter för vetenskapliga syften ( 3 ), vilken för närvarande ses över. Datatillsyns­ mannen skulle välkomna en begäran om samråd i detta hänseende. Hänvisningar i detta yttrande till förordning (EG) nr 831/2002 påverkar inte råd som datatillsynsmannen eventuellt lämnar i det sam­ manhanget. II.1 Inledande kommentarer

9. Datatillsynsmannen är medveten om betydelsen av att utveckla, framställa och sprida statistiska upp­ gifter, vilket han också slagit fast vid tidigare tillfällen ( 4 ). Han är emellertid oroad över risken att den registrerade kan identifieras och över att känsliga uppgifter, exempelvis uppgifter rörande hälsa, sexu­ alliv och lagöverträdelser behandlas.

10. Datatillsynsmannen välkomnar hänvisningarna till skyddet av enskildas rättigheter och friheter vad gäller behandling av personuppgifter i skäl 6 och 7 i förslaget, men beklagar att förslagets potentiella inverkan på privatliv och uppgiftsskydd inte har tagits upp i den åtföljande konsekvensanalysen.

11. I detta yttrande diskuteras möjligheten att identifiera registrerade personer i samband med statistik och i förslaget (del II.2) och hur ramen för uppgiftsskydd kan användas (del II.3). Därefter analyseras i del II.4 behandling av känsliga uppgifter. I del II.5 är yttrandet inriktat på säkerhetsskydd och avidentifiering och avslutningsvis tas i del II.6 den information upp som bör lämnas till de registrerade personerna. II.2 Möjlighet att identifiera registrerade personer

12. Personuppgifter definieras i artikel 2.a i direktiv 95/46/EG och artikel 2.a i förordning (EG) nr 45/2001 som all information som gäller en identifierad eller identifierbar fysisk person (”den registrerade”). Iden­ tifieringen kan vara direkt, dvs. genom namnet, eller indirekt, dvs. genom ett id-nummer eller andra faktorer. Så länge det finns en möjlighet att identifiera fysiska personer betraktas därför relevanta uppgifter som personuppgifter och dataskyddslagstiftningen är därmed tillämplig. 23.11.2011 Europeiska SV unionens officiella tidning C 343/3

13. När det gäller statistik gäller möjligheten att identifiera de registrerade huvudsakligen mikrodata ( 1 ) som innehåller information om enskilda statistiska objekt. Samtidigt som forskare, politiker och andra användare kan begära tillgång till så mycket och så detaljerad mikrodata som möjligt för att höja kvaliteten och flexibiliteten i sin forskning, behöver uppgiftslämnare garantier för att deras person­ uppgifter skyddas, särskilt när undersökningarna handlar om känsliga frågor såsom i föreliggande förslag. Skyddet av personuppgifter har också rest frågor när det gäller översynen av förordning (EG) nr 831/2002 ( 2 ).

14. När det gäller möjligheten att identifiera de registrerade är två olika begrepp relevanta i EU:s statisti­ klagstiftning: ”sekretessbelagda uppgifter” och ”avidentifierade uppgifter”. Enligt förordning (EG) nr 223/2009 anses uppgifter som gör det möjligt för statistiska objekt (som kan vara fysiska personer, hushåll, ekonomiska aktörer eller andra företag) att bli ”identifierade, direkt eller indirekt”, som ”kon­ fidentiella uppgifter” ( 3 ) och omfattas därför av statistisk konfidentialitet ( 4 ). I förordning (EG) nr 831/2002 definieras emellertid förtroliga uppgifter som uppgifter ”som endast medger indirekt identi­ fiering”. Precis som i förslaget hänför sig statistiska objekt till fysiska personer (och hushåll) ( 5 ), och innefattar i detta fall förtroliga personuppgifter. Lagstiftning om uppgiftsskydd gäller därmed oavsett om uppgifterna medger direkt eller indirekt identifiering.

15. Definitionen av ”avidentifierade uppgifter” är också något annorlunda i dessa två förordningar. ”Ano­ nymiserade mikrodata” beskrivs i förordning (EG) nr 831/2002 som enskilda statistiska uppgifter där risken för identifiering har ”minimerats” ( 6 ), och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 223/2009 är ”avidentifierade poster” sådana ”som har bearbetats så att de statistiska objekten inte kan identifieras på något sätt, varken direkt eller indirekt, och som en utomstående kan tänkas använda” ( 7 ). Den senare är jämförbar med definitionen i skäl 26 i direktiv 95/46/EG och skäl 8 i förordning (EG) nr 45/2001, enligt vilka personuppgifter ”görs anonyma” när personen som berörs av uppgifterna ”inte längre” är identifierbar, med beaktande av ”alla hjälpmedel som i syfte att identifiera vederbörande rimligen kan komma att användas antingen av registeransvarig eller av någon annan person” ( 8 ). C 343/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.11.2011

16. Efter avidentifiering av mikrodata i den mening som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 223/2009, som endast skulle gälla detta förslag om mikrodata lämnas ut offentligt, kommer uppgifterna inte längre att betraktas som personuppgifter och bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 kommer inte att gälla.

17. Uppgifter som anses avidentifierade enligt förordning (EG) nr 831/2002 kan inte avidentifieras enligt direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001, eftersom risken för identifiering kan kvarstå, och de kommer därför att omfattas av dataskyddslagstiftningen. Denna definition av avidentifiering kommer att gälla i föreliggande förslag för offentliggjorda uppsättningar mikrodata om den relevanta under­ sökningen sedan ingår i förteckningen i artikel 6 i förordning (EG) nr 831/2002. II.3 Tillämplighet av direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 II.3.1 Insamling av uppgifter

18. Syftet med förslaget är att inrätta en gemensam ram för ”sammanställning av europeisk statistik genom medlemsstaternas insamling, sammanställning, bearbetning och översändande” ( 1 ) av jämförbara upp­ gifter om brottslighet och trygghet.

19. Uppgifterna kommer att samlas in av medlemsstaterna och översändas till Eurostat som ska sprida dem och göra dem tillgängliga för forskare. Även om det i förslaget inte regleras hur insamlingen ska genomföras av medlemsstaterna anges vilka uppgifter som ska vidarebefordras till Eurostat. De frågor som uppgiftslämnarna kommer att få i undersökningen avgörs av de kategorier uppgifter som med­ lemsstaterna uppmanas att översända till Eurostat och som anges i bilaga I till förslaget.

20. I bilaga I, punkt 6, krävs uttryckligen ”uppgiftslämnarens identitet”. En annan av de frågor som ska ställas i undersökningen när det gäller fysiskt våld begånget av partner och andra är ”vem gjorde det” (punkt 7.1 i bilaga I). Om dessa frågor besvaras med ett namn hänvisar uppgifterna till direkt identi­ fierade personer.

21. Datatillsynsmannen är medveten om att syftet med dessa frågor inte är att erhålla namnet på upp­ giftslämnaren och angriparen utan sannolikt att förse uppgiftslämnaren med en kod eller begära specifika kännetecken om den påstådda angriparen, såsom förekomsten och graden av familjeförhål­ landen. Datatillsynsmannen välkomnar dessutom att direkta identifierande uppgifter inte ska vidarebe­ fordras till Eurostat eftersom de enligt artikel 7.1 i förslaget måste tas bort först. Datatillsynsmannen rekommenderar ändå att beskrivningarna av dessa variabler i punkt 6 och 7.1 i bilaga I ändras för att klargöra vilken specifik information som exakt krävs och för att undvika att dessa direkta identifierande uppgifter samlas in av medlemsstaterna i onödan.

22. Även utan direkta identifierande uppgifter kommer de insamlade uppgifterna sannolikt fortfarande att medge indirekt identifiering ”genom hänvisning till ett identifikationsnummer” eller, på grund av ett detaljerat antal uppgiftsfält som krävs i undersökningen genom hänvisning ”till en eller flera faktorer som är specifika för personens fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet” ( 2 ). Medlemsstaternas bearbetning av uppgifterna omfattas därför av nationell lag som genom­ för direktiv 95/46/EG.

23. I detta hänseende skulle datatillsynsmannen vilja betona företeelsen med unika eller sällsynta kom­ binationer där kombinationen av olika informationsdelar bör göra det möjligt för de registrerade att åtskiljas från andra och därmed att identifieras, vilket också har påpekats av artikel 29-arbetsgruppen ( 3 ). 23.11.2011 Europeiska SV unionens officiella tidning C 343/5 II.3.2 Översändande, tillgång och spridning

24. Möjligheten till identifiering kvarstår när uppgifterna översänds till Eurostat och när forskare får tillgång till dessa uppgifter, eftersom det i artikel 7.1 i förslaget ( 1 ) inte krävs att indirekta identifierande uppgifter ska avlägsnas enligt diskussionen ovan. I artiklarna 7.1 och 7.2 krävs uttryckligen att medlemsstaterna ska översända sekretessbelagda mikrodata till Eurostat. Enligt artikel 9.2 i förslaget ( 2 ) kan Eurostat på samma sätt bevilja tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften.

25. Såsom anges ovan är sekretessbelagda uppgifter sådana uppgifter som åtminstone gör det möjligt att indirekt identifiera statistiska objekt, vilket i detta fall innefattar fysiska personer. Eurostats bearbetning av uppgifter och forskares tillgång till dessa kommer därför att utgöra en bearbetning av personupp­ gifter som bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på.

26. Vad gäller spridning slås i artikel 9.1 fast att Eurostat ”ska sprida statistiken om trygghet mot brott senast den 31 december 2014” men inga villkor för hur spridningen ska ske anges. Om den under­ sökning som inrättas genom detta förslag sedan införlivas i förteckningen i artikel 6 i förordning (EG) nr 831/2002 blir risken för identifiering endast ”minimerad” innan mikrodata släpps ut. I detta fall gäller förordning (EG) nr 45/2001, under förutsättning att det fortfarande är möjligt att identifiera den registrerade.

27. Om mikrodata sprids offentligt gäller artikel 19 i förordning (EG) nr 223/2009 där det krävs avi­ dentifiering i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 innan enskilda statistiska objekt sprids i form av en avidentifierad fil. Efter avidentifiering i denna betydelse betraktas mikrodata inte längre som personuppgifter och förordning (EG) nr 45/2001 är därför inte längre tillämplig. II.4 Behandling av känsliga uppgifter

28. Det är viktigt att understryka att personuppgifterna i fråga faller inom en särskild kategori av uppgifter som omfattas av strängare regler i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. Enligt artikel 8.1 i direktiv 95/46/EG och artikel 10.1 i förordning (EG) nr 45/2001 förbjuds uttryckligen, utom enligt strikta villkor, behandling av personuppgifter som avslöjar ras och etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt av uppgifter som rör hälsa och sexualliv och behandling av personuppgifter om brott, brottmålsdomar eller säkerhetsåtgärder begrän­ sas ( 3 ).

29. Medlemsstaterna är skyldiga att till Eurostat bland annat överlämna uppgifter om nuvarande och tidigare förhållanden, fysiskt och sexuellt våld som utövats av en partner eller annan person, medicinsk behandling, om personen utsatts för droger, brott och nationellt ursprung för uppgiftslämnarna och deras föräldrar. Dessa kategorier innefattar uppgifter om hälsa, sexualliv och brott och kan även avslöja etniskt ursprung. Nedan följer några exempel. — Uppgifter rörande hälsa: ”om uppgiftslämnaren skadades; om skadan kom under läkarvård i punk­ terna 2.2.4 och 7.1; om uppgiftslämnaren varit utsatt för drogproblem” i punkt 3; ”om någon (…) slagit med knuten näve (…), eller sparkat, släpat eller utdelat flera slag; (…) strypt, vållat bränns­ kador, hotat använda eller använt ett skjutvapen, en kniv eller något annat vapen” i punkt 7.1; och ”om en nuvarande eller tidigare partner delat ut en örfil eller kastat något (…)” i punkt 7.3. — Uppgifter rörande sexualliv: ”tidigare förhållanden; faktiskt civilstånd” (fråga utöver ”civilstånd”) i punkt 5; ”om någon tvingat sig till oönskat samlag (…), eller gjort någon annan form av oönskade C 343/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.11.2011 sexuella aktiviteter” i punkt 7.2; och ”om uppgiftslämnaren haft oönskad sexuell aktivitet för att han eller hon var rädd för vad en nuvarande eller tidigare partner (…) kunnat göra” i punkt 7.4. — Uppgifter som under vissa villkor kan avslöja ras eller etniskt ursprung: moderns födelseland; faderns födelseland (fråga utöver födelseland) i punkt 5; och språk som använts i intervjun i punkt 6. — Uppgifter rörande misstänkta brott eller fällande domar: ”erfarenhet av brott efter brottstyp; hus­ hållsrelaterat brott; icke-konventionella brott” liksom en lång förteckning över uppgifter om brott (punkt 1 och 2).

30. Artikel 8.2 till 4 i direktiv 95/46/EG och artikel 10.2 till 4 i förordning (EG) nr 45/2001 innehåller undantag från förbudet mot att bearbeta dessa kategorier av uppgifter. I detta fall kan artikel 8.4 i direktiv 95/46/EG och artikel 10.4 i förordning (EG) nr 45/2001, som möjliggör bearbetning av dessa uppgifter på grund av ”viktigt allmänt intresse”, vara tillämpliga. Detta undantag omfattas emellertid av bestämmelsen om ”lämpliga skyddsåtgärder” och måste ”föreskrivas i lag” ( 1 ).

31. Beträffande det sista kravet anser datatillsynsmannen att en förordning som ska antas genom det gängse lagstiftningsförfarandet enligt kraven i artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kommer att tillhandahålla lämplig rättslig grund för bearbetningen.

32. Det relevanta ”viktiga allmänna intresse” som motiverar insamling, översändande och spridning av dessa detaljerade och känsliga uppgifter anges inte tillräckligt i förslaget. Enligt artikel 1 i förslaget syftar det till att upprätta ”en ram för utveckling, framställning och spridning av jämförbar europeisk statistik om trygghet mot brott”. Även om motiveringen och inledningen innehåller förklaringar till det relevanta politiska sammanhanget anges inte explicit det specifika syftet eller de politiska målsättningarna för dessa statistiska uppgifter. Dessa nämns endast delvis i den finansieringsöversikt som åtföljer försla­ get ( 2 ).

33. Datatillsynsmannen rekommenderar därför att det tydligt i förslagets förord anges det viktiga allmänna intresse som motiverar bearbetningen, i likhet med vad som gjorts i andra förordningar som kräver bearbetning av uppgifter rörande hälsa ( 3 ) och upprättande av europeisk statistik ( 4 ). Detta är också viktigt för att bedöma behovet av att bearbeta dessa detaljerade kategorier av känsliga uppgifter, efter­ som de kan vara överdrivna och inte kan betraktas som relevanta om inte syftet anges tydligt. 23.11.2011 Europeiska SV unionens officiella tidning C 343/7 II.5 Säkerhetsgarantier och avidentifiering

34. När det gäller behovet av ”lämpliga skyddsåtgärder” noterar datatillsynsmannen hänvisningen till för­ ordning (EG) nr 223/2009, förordning (EG) nr 831/2002 och Uppförandekod för europeisk statistik ( 1 ), enligt vilka sekretessbelagda uppgifter ska skyddas. Men såsom datatillsynsmannen redan påpekat ( 2 ) innebär inte det faktum att uppgifter som direkt eller indirekt rör identifierbara fysiska personer i sig betraktas som sekretessbelagda uppgifter och behandlas som sådana, att bearbetning av dessa uppgifter i sin helhet kommer att överensstämma med dataskyddslagstiftningen. I detta hänseende välkomnar datatillsynsmannen hänvisningen till direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 i förslagets förord.

35. Med hänsyn till de känsliga uppgifter som ska behandlas och att statistiska syften kan uppfyllas genom avidentifierade mikrodata ( 3 ) betonar datatillsynsmannen att uppgifter bör avidentifieras så snart som möjligt i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 ( 4 ). Om det på grund av den detaljnivå som krävs för undersökningen inte är möjligt att åstadkomma en fullständig avidentifiering av mikrodata före översändandet till Eurostat eller innan tillträde beviljas för forskare, och om detta motiveras tydligt, bör förslaget åtminstone eftersträva avidentifiering i den mening som avses i förordning (EG) nr 831/2002 (minimering av risken för identifiering).

36. Konfidentiella uppgifter som i detta fall är känsliga uppgifter ska endast bearbetas om det är nödvän­ digt, dvs. om samma vetenskapliga syften inte kan uppnås med mikrodata som har avidentifierats i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 eller där riskerna för identi­ fiering har minimerats i den mening som avses i förordning (EG) nr 831/2002. Uppgifter som lämnas ut till allmänheten ska i vilket fall som helst avidentifieras i den mening som avses i direktiv 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001 och artikel 19 i förordning (EG) nr 223/2009.

37. Till dess att de avidentifierats i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 måste uppgifterna omfattas av lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att trygga deras sekretess och säkerhet, såsom krävs i artiklarna 16 och 17 i direktiv 95/46/EG och artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 45/2001. I samband med dessa åtgärder bör risken som utgörs av bearbetning och känsligheten i de uppgifter som ska skyddas beaktas.

38. Dessutom anges i artikel 27.1 i förordning (EG) nr 45/2001 att ”sådana behandlingar som kan innebära särskilda risker för de registrerades fri- och rättigheter på grund av sin beskaffenhet, sin räckvidd eller sina ändamål skall förhandskontrolleras av den europeiska datatillsynsmannen”. I artikel 27.2 anges att bearbetning av uppgifter rörande ”hälsa”, ”misstankar om brott”, ”brott” och ”brottmålsdomar” utgör sådana risker och därför kräver kontroll i förväg.

39. Eftersom Eurostats bearbetning innefattar personuppgifter rörande dessa kategorier kommer den att kontrolleras i förväg ( 5 ). Inom ramen för ett förfarande för kontroll i förväg kan datatillsynsmannen tillhandahålla ytterligare rådgivning och specifika rekommendationer när det gäller överensstämmelse med regler för uppgiftsskydd. C 343/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 23.11.2011

40. I artikel 8.2 i förslaget anges slutligen att praktiska arrangemang för systemet för uppgiftskodning och för utbyte av mikrodata kommer att antas genom genomförandeakter. Datatillsynsmannen välkomnar en begäran om samråd när det gäller dessa praktiska arrangemang. II.6 Information som ska lämnas till de registrerade

41. Datatillsynsmannen erinrar om att eftersom medlemsstaterna kommer att samla in uppgifterna direkt från uppgiftslämnarna kommer artikel 10 i direktiv 95/46/EG att vara tillämplig. De registrerade måste därför informeras åtminstone om att undersökningen är frivillig och att de kan vägra besvara en eller flera frågor, vidare om syftet med bearbetningen för vilken uppgiften är avsedd, kontrollantens identitet, det faktum att uppgiften kommer att vidarebefordras till Eurostat som kan bevilja forskare tillgång till uppgifterna samt rätten till tillträde för att ändra, blockera eller radera uppgifter, under förutsättning att bearbetningen inte faller under undantagen från dessa rättigheter som anges i nationell lag om upp­ giftsskydd.

42. Datatillsynsmannen har vid flera tillfällen erkänt betydelsen av utveckling, framställning och spridning av statistiska uppgifter. Han är emellertid oroad över bearbetningen av känsliga uppgifter i denna specifika undersökning och möjligheten att identifiera offer och angripare när det gäller fysiskt och sexuellt våld. Han rekommenderar därför framförallt följande: — Beskrivningen av variablerna ”identifiering av uppgiftslämnare” och ”vem gjorde det” bör ändras för att undvika onödig direkt identifiering av de registrerade. För att även undvika indirekt identifiering rekommenderar datatillsynsmannen dessutom avidentifiering av mikrodata så snart som möjligt i den mening som avses i skäl 26 i direktiv 95/46/EG och skäl 8 i förordning (EG) nr 45/2001 (ingen möjlighet till identifiering, med beaktande av alla hjälpmedel som rimligen kan användas). — Om det på grund av den detaljnivå som krävs för undersökningen inte kan garanteras att mikrodata kan avidentifieras i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 före översändandet till Eurostat eller innan forskare medges tillträde, kan uppgifter som anonymiserats i den mening som avses i förordning (EG) nr 831/2002 (minimering av riskerna för identifiering) bearbetas. — Sekretessbelagda uppgifter bör endast användas om det är nödvändigt, dvs. om inte samma syften kan uppnås med hjälp av avidentifierade mikrodata och om detta tydligt motiveras i förslaget. — I dessa fall bör det ”viktiga allmänna intresset” som motiverar bearbetning av känsliga uppgifter ytterligare klargöras och uttryckligen anges i förslaget. Det bör även säkerställas att alla kategorier av personuppgifter som ska samlas in och bearbetas är relevanta och inte orimliga för det specifika syftet. Uppgifter som lämnas ut till allmänheten ska i vilket fall som helst avidentifieras i den mening som avses i direktiv 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001 och artikel 19 i förordning (EG) nr 223/2009. — Till dess att uppgifterna avidentifierats i den mening som avses i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 måste lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att se till att personuppgifter behandlas konfidentiellt och säkert, i enlighet med artiklarna 16 och 17 i direktiv 95/46/EG och artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 45/2001, med beaktande av de risker som bearbetning innebär och känsligheten i de uppgifter som ska skyddas. Dessutom kommer bearbet­ ningen att kontrolleras i förväg av datatillsynsmannen. — Datatillsynsmannen erinrar om att de registrerade måste informeras på lämpligt sätt innan deras uppgifter samlas in i enlighet med nationell lagstiftning för uppgiftsskydd. 23.11.2011 Europeiska SV unionens officiella tidning C 343/9 — Avslutningsvis välkomnar datatillsynsmannen en begäran om samråd när det gäller översyn av förordning (EG) nr 831/2002 och de praktiska arrangemangen för systemet för datakodning och för utbyte av mikrodata som ska antas med hjälp av genomförandeakter. Utfärdat i Bryssel den 19 september 2011. Giovanni BUTTARELLI Biträdande Europeisk datatillsynsman