Guidelines on stress test scenarios under the MMF Regulation

Riktlinjer

för stresstestscenarier reglerade av förordningen om penningmarknadsfonder

1. Tillämpningsområde

Målgrupp

1. Dessa riktlinjer gäller för behöriga myndigheter, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder enligt definitionen i förordningen om penningmarknadsfonder . Tillämpningsområde

2. Dessa riktlinjer gäller med avseende på artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder och fastställer gemensamma referensparametrar för stresstestscenarier som ska ingå i stresstest genomförda av penningmarknadsfonder eller förvaltare av penningmarknadsfonder i enlighet med den artikeln. Ikraftträdande

3. Dessa riktlinjer börjar gälla två månader efter det att de har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk (när det gäller delarna i rött – övriga delar av dessa riktlinjer gäller redan från och med de datum som anges i artiklarna 44 och 47 i förordningen om penningmarknadsfonder).

2. Syfte

4. Syftet med dessa riktlinjer är att säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av bestämmelserna i artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder. I synnerhet, och enligt vad som anges närmare i artikel 28.7 i förordningen om penningmarknadsfonder, fastställs i riktlinjerna gemensamma referensparametrar för de stresstestscenarier som ska ingå i stresstesterna, med hänsyn till följande faktorer som anges i artikel 28.1 i förordningen om penningmarknadsfonder: a) Hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj. b) Hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser. c) Hypotetiska förändringar av räntor och växelkurser. d) Hypotetiska inlösensnivåer. e) Hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna. f) f) Hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet.

5. I enlighet med artikel 28.7 i förordningen om penningmarknadsfonder kommer dessa riktlinjer att uppdateras minst varje år med hänsyn till den senaste tidens marknadsutveckling. Under 2022 uppdaterades i synnerhet avsnitt 5 i dessa riktlinjer för att tillhandahålla förvaltare av penningmarknadsfonder den nödvändiga informationen för att kunna fylla i respektive fält i rapportmallen som nämns i artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/708 . Denna information inkluderar närmare beskrivningar av olika typer av stresstester enligt avsnitt 5 och kalibrering av dessa.

3. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

3.1 Riktlinjernas status

6. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska de behöriga myndigheterna och finansmarknadsaktörerna med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer.

7. De behöriga myndigheter som berörs av riktlinjerna bör följa dem genom att införliva dem i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsregler utifrån vad som är lämpligt, även i fall där enskilda riktlinjer i dokumentet i första hand riktar sig till finansmarknadsaktörer. I detta fall ska de behöriga myndigheterna genom sin tillsyn se till att finansmarknadsaktörerna följer riktlinjerna.

3.2 Rapporteringskrav

8. Inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska de behöriga myndigheter som omfattas av riktlinjerna anmäla till Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följ er och inte avser att följa riktlinjerna.

9. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det att riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma skälen till att de inte följer riktlinjerna.

10. En mall för anmälan finns på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.

4. Riktlinjer för stresstestscenarier i enlighet med artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder (finansmarknadsaktörer är inte skyldiga att rapportera resultaten av stresstest beskrivna i avsnitt 4.1–4.7 nedan).

4.1 Riktlinjer för vissa allmänna inslag i stresstestscenarierna för penningmarknadsfonder

Omfattningen av de föreslagna stresstestscenariernas effekter på penningmarknadsfonden

11. I artikel 28.1 i förordningen om penningmarknadsfonder krävs att det för varje penningmarknadsfond ska finnas ”stresstestningsrutiner som identifierar möjliga händelser eller framtida förändringar i de ekonomiska villkoren som kan få ogynnsamma effekter på penningmarknadsfonden”.

12. Detta lämnar utrymme för tolkning av vad som exakt menas med ”effekter på penningmarknadsfonden”, såsom

13. Formuleringen i artikel 28.1 i förordningen om penningmarknadsfonder bör innefatta olika möjliga definitioner. I synnerhet bör de stresstestscenarier som avses i artikel 28 i förordningen om penningmarknadsfonder testa effekterna av de olika faktorer som förtecknas i artikel 28.1 i förordningen om penningmarknadsfonder på i) penningmarknadsfondens portfölj eller nettotillgångsvärde, och ii) penningmarknadsfondens likviditetsklass (liquidity bucket) och/eller penningmarknadsfondens förvaltares förmåga att tillgodose investerarnas begäran om inlösen. Denna breda tolkning är i linje med ramen för stresstester i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som innefattar båda betydelserna i artiklarna 15.3 b och 16.1. Specifikationerna som ingår i följande avsnitt 4.2–4.7 gäller därför stresstestscenarier ur båda de aspekter som nämns ovan.

14. När det gäller likviditet ska det noteras att likviditetsrisk kan uppkomma genom i) betydande inlösen, ii) försämrad likviditet för tillgångarna eller iii) en kombination av dessa båda. Historiska scenarier och hypotetiska scenarier

15. När det gäller båda stresstestscenarierna angående i) penningmarknadsfondens portfölj eller nettotillgångsvärde, och ii) penningmarknadsfondens likviditetsklass och/eller penningmarknadsfondens förvaltares förmåga att tillgodose investerarnas begäran om inlösen, skulle förvaltarna kunna tillämpa de faktorer som anges närmare i avsnitt 4.2–4.7 med historiska och hypotetiska scenarier.

16. Historiska scenarier återger parametrarna från tidigare händelser eller kriser och extrapolerar de effekter de skulle ha haft på penningmarknadsfondens nuvarande portfölj.

17. När historiska scenarier används bör förvaltarna variera tidsfönstren för att kunna bearbeta flera scenarier och undvika att få stressresultat som i för hög grad beror på ett godtyckligt tidsfönster (t.ex. en period med låga räntor och en annan med högre). Som exempel hänvisar några allmänt använda scenarier till skräpobligationer 2001, subprime-lån 2007, den grekiska krisen 2009 och kraschen på den kinesiska aktiemarknaden 2015. Dessa scenarier kan innehålla oberoende eller korrelerade chocker beroende på modellen.

18. Hypotetiska scenarier syftar till att förutse en viss händelse eller kris genom att sätta upp dess parametrar och förutse dess effekter på penningmarknadsfonden. Exempel på hypotetiska scenarier är de som bygger på ekonomiska och finansiella chocker, risker för ett land eller för näringslivet (t.ex. konkurs för en suverän stat eller krasch i en näringslivssektor). Denna typ av scenario kan kräva att det skapas en panel med alla ändrade riskfaktorer, en korrelationsmatris och ett val av modell för finansiellt beteende. Den innehåller också sannolikhetsscenarier grundade på implicit volatilitet.

19. Sådana scenarier kan vara enkelfaktor- eller multifaktorscenarier. Faktorer kan vara okorrelerade (fast inkomst, aktier, motpart, forex, volatilitet, korrelation etc.) eller korrelerade: en viss chock kan sprida sig till alla riskfaktorer, beroende på den korrelationstabell som används. Aggregering av stresstester

20. Under vissa omständigheter kan dessutom förvaltare använda aggregerade stresstestscenarier på en serie penningmarknadsfonder eller rentav på alla penningmarknadsfonder som förvaltas av förvaltaren. Att aggregera resultat skulle ge en översikt och skulle t.ex. kunna visa den totala volym av tillgångar som innehas av förvaltarens samtliga penningmarknadsfonder i en viss position, och den potentiella följden om flera portföljer samtidigt skulle säljas ut ur den positionen under en likviditetskris. Omvända stresstester

21. Utöver de stresstestscenarier som diskuteras i detta avsnitt kan inkludering av omvända stresstester också vara fördelaktigt. Avsikten bakom ett omvänt stresstest är att utsätta penningmarknadsfonden för stresstestscenarier fram till fallissemangsstadiet, inklusive den punkt då de lagstadgade gränsvärden som fastställs i förordningen om penningmarknadsfonder, såsom de som ingår i dess artikel 37.3 a, skulle överträdas. På så sätt skulle förvaltaren av en penningmarknadsfond ha ett annat verktyg för att utforska eventuella sårbarheter samt förebygga och lösa sådana risker. Kombination av de olika nämnda faktorerna i följande avsnitt 4.2–4.7 med investerarnas begäran om inlösen

22. Alla faktorer som nämns i följande avsnitt 4.2–4.7 bör testas mot åtskilliga inlösensnivåer. Detta innebär inte att förvaltarna inte också först bör testa dem separat (utan att de kombineras med tester mot inlösensnivåer) för att kunna identifiera de motsvarande respektive effekterna. På vilket sätt man skulle kunna utföra denna kombination av de olika nämnda faktorerna i följande avsnitt 4.2–4.7 med investerarnas begäran om inlösen anges närmare i vart och ett av dessa avsnitt.

23. I detta sammanhang skulle det kunna krävas vissa hypoteser om förvaltarens beteende när det gäller att tillgodose begäran om inlösen.

24. Ett praktiskt exempel på ett möjligt genomförande ges i bilagan. Stresstester när det gäller penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

25. I artikel 28.2 i förordningen om penningmarknadsfonder anges att penningmarknadsfonder med fast och lågvolatilt nettotillgångsvärde, utöver de stresstestkriterier som fastställs i artikel 28.1, för olika scenarier ska uppskatta skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och nettotillgångsvärdet per andel eller aktie. När de uppskattar denna skillnad, och om förvaltaren av penningmarknadsfonder är av uppfattningen att detta skulle kunna vara användbar ytterligare information, kan det också vara relevant att uppskatta vilka effekter de relevanta faktorer som ingår i avsnitt 4.2–4.7 har på portföljens volatilitet eller på volatiliteten för fondens nettotillgångsvärde. Faktorerna som nämns i följande avsnitt 4.2–4.7 är icke uttömmande

26. De faktorer som fastställs i följande avsnitt 4.2–4.7 är minimikrav. Förvaltaren skulle förväntas anpassa arbetssättet efter sina penningmarknadsfonders särskilda egenskaper och lägga till eventuella faktorer eller krav som skulle bedömas som användbara för stresstestövningen. Exempel på andra faktorer som skulle kunna beaktas är bl.a. reporäntan, med tanke på att penningmarknadsfonder är en betydande aktör på den marknaden.

27. Mer allmänt bör förvaltaren bygga upp ett antal scenarier, med olika allvarlighetsgrader, som skulle kombinera alla de relevanta faktorerna (vilket innebär att det inte bara borde finnas separata stresstester för varje faktor – se också följande avsnitt 4.2–4.7).

4.2 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj

28. När det gäller förändringar av likviditetsnivån för de tillgångar som nämns i artikel 28.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder, skulle förvaltarna kunna beakta sådana parametrar som

29. Förvaltaren skulle också kunna överväga ett stresstestscenario som skulle återspegla en extrem incident med likviditetsbortfall p.g.a. dramatiska inlösen, genom att likviditetsstresstestet kombineras med en bid-ask spread multiplicerad med en viss faktor samtidigt som man förutsätter en viss inlösenssats för nettotillgångsvärdet.

4.3 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser

30. När det gäller förändringarna av kreditrisknivån för tillgången som nämns i artikel 28.1 b, bör vägledningen om denna faktor inte vara alltför normerande eftersom ökande eller minskande kreditspreadar vanligen bygger på marknadsvillkor som utvecklas snabbt.

31. Förvaltarna skulle dock till exempel kunna ta hänsyn till

32. När det gäller sådana stresstester som inbegriper ändringar av kreditrisknivåerna för tillgången, skulle det också vara relevant att ta hänsyn till sådana stresstesters effekter på kreditkvalitetsbedömningen för den motsvarande tillgången i samband med den metodik som beskrivs i artikel 19 i förordningen om penningmarknadsfonder.

33. Förvaltaren bör, i syfte att kombinera olika faktorer, kombinera ändringar av kreditrisknivån för de tillgångar som innehas i penningmarknadsfondens portfölj med givna inlösensnivåer. Förvaltaren skulle kunna överväga ett stresstestscenario som skulle återspegla en extrem stresshändelse p.g.a. osäkerhet om marknadsaktörers solvens, som skulle leda till höjda riskpremier och flykt till kvalitetspapper. Detta stresstestscenario skulle kombinera fallissemanget för en viss procentandel av portföljen med uppåtgående spreadar samtidigt som man förutsätter en viss inlösenssats för nettotillgångsvärdet.

34. Förvaltaren skulle också kunna överväga ett stresstestscenario som skulle kombinera ett fallissemang för en viss procentandel av portföljens värde med en ökning av de kortsiktiga räntorna och en viss inlösenssats för nettotillgångsvärdet.

4.4 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar av räntor och växelkurser

35. När det gäller ändringsnivåerna för räntor och växelkurser som nämns i artikel 28.1 c i förordningen om penningmarknadsfonder, skulle förvaltarna kunna överväga stresstester av parallella förändringar av en viss nivå. Mer specifikt skulle förvaltarna, beroende på vad deras strategi har för särskild karaktär, kunna överväga följande:

36. Förvaltaren skulle också kunna överväga ett stresstestscenario som skulle återspegla en extrem händelse med höjda räntor där en höjning av de kortsiktiga räntorna kombineras med en viss inlösenssats. Förvaltaren skulle också kunna överväga en matris med räntor/kreditspreadar.

4.5 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetiska inlösensnivåer

37. När det gäller de inlösensnivåer som nämns i artikel 28.1 d i förordningen om penningmarknadsfonder, skulle förvaltarna kunna överväga inlösensstresstester som följer av historiska eller hypotetiska inlösensnivåer eller med inlösen som maximum av antingen en viss procentandel av nettotillgångsvärdet eller ett bortvalsinlösensalternativ som tillämpas av de viktigaste investerarna.

38. Stresstester om inlösen bör innefatta de särskilda åtgärder som penningmarknadsfonden har konstitutionell befogenhet att aktivera (exempelvis spärrar och varsel om inlösen).

39. Simuleringen av inlösen bör kalibreras baserat på stabilitetsanalys av tillgångarna (dvs. kapitalet), som i sig är beroende av typen av investerare (institution, icke-professionella investerare, private banking etc.) och tillgångarnas koncentration. Tillgångarnas särskilda egenskaper och eventuella cykliska förändringar av inlösen skulle behöva tas i beaktande när inlösensscenarier upprättas. Det finns emellertid många sätt att testa tillgångar och inlösen. Exempel på betydande inlösensscenarier är i) inlösen av en procentandel av tillgångarna, ii) inlösen som motsvarar de största inlösen som någonsin setts, iii) inlösen baserade på en beteendemodell för investerare.

40. Inlösen av en procentandel av tillgångarna skulle kunna definieras baserat på frekvensen för beräkning av nettotillgångsvärdet, eventuell varseltid för inlösen och typen av investerare.

41. Det ska noteras att likvidering av positioner utan att störa portföljtilldelningen kräver en teknik som är känd som slicing, varigenom samma procentandel av varje tillgångstyp (eller varje likviditetsklass om tillgångarna kategoriseras utifrån sin likviditet, också kallat bucketing) säljs, i stället för att de mest likvida tillgångarna säljs först. Stresstestets utformning och utförande bör ta hänsyn till och ange närmare om en slicingmetod ska tillämpas eller som kontrast en vattenfallsmetod (dvs. att sälja de mest likvida tillgångarna först).

42. I händelse av inlösen av andelar från de största investerarna skulle förvaltarna, i stället för att definiera en godtycklig procentandel för inlösen som i det föregående fallet, kunna använda information om penningmarknadsfondens investerarbas för att förfina stresstestet. I synnerhet det scenario som inbegriper inlösen av andelar från de största investerarna bör kalibreras baserat på hur fondens tillgångar är koncentrerade och hur förbindelserna mellan förvaltaren och penningmarknadsfondens huvudsakliga investerare ser ut (och i hur hög grad investerarnas beteende bedöms som volatilt).

43. Förvaltarna skulle också kunna göra stresstestscenarier som inbegriper inlösen som motsvarar de största inlösen som någonsin setts i en grupp av liknande (geografiskt eller sett till fondtyp) penningmarknadsfonder, eller över alla fonder som förvaltas av förvaltaren. De största inlösen som bevittnats tidigare är dock inte nödvändigtvis en pålitlig indikator på de värsta inlösen som kan inträffa i framtiden.

44. Ett praktiskt exempel på ett möjligt genomförande ges i bilagan.

4.6 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna

45. När det gäller omfattningen av en ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna, som nämns i artikel 28.1 e i förordningen om penningmarknadsfonder, skulle förvaltarna kunna ta hänsyn till ökningen av spreaden i olika sektorer som penningmarknadsfondens portfölj exponeras för, i kombination med varierande ökning av aktieägares inlösen. Förvaltarna skulle i synnerhet kunna överväga en ökning av spreaden som går upp.

4.7 Riktlinjer för stresstestscenarier avseende hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet

46. När det gäller identifiering av systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet, som nämns i artikel 28.1 f i förordningen om marknadsfonder, bör vägledningen på denna punkt inte vara normerande, eftersom valet av hypotetiska systemchocker på makronivå i hög grad är beroende av den senaste utvecklingen på marknaden.

47. Esma är emellertid av uppfattningen att förvaltarna skulle kunna använda ett omvänt scenario i förhållande till BNP. Förvaltarna skulle också kunna återge systemchocker på makronivå som påverkat ekonomin som helhet tidigare.

48. Exempel på sådana globala stresstestscenarier som förvaltaren skulle kunna överväga ges i bilagan.

4.8 Riktlinjer för upprättande av ytterligare gemensamma referensstresstestscenarier vars resultat bör ingå i rapporteringsmallen som nämns i artikel 37.4 i förordningen om penningmarknadsfonder

49. Förutom stresstester genomförda av förvaltare av penningmarknadsfonder med hänsyn till de krav som ingår i avsnitt 4.1–4.7 i dessa riktlinjer, bör förvaltare av penningmarknadsfonder genomföra gemensamma referensstresstestscenarier vars resultat bör ingå i den rapporteringsmall som anges i artikel 37.4 i förordningen om penningmarknadsfonder.

4.8.1 Förändringar av likviditetsnivån

50. När det gäller förändringar av likviditetsnivån för de tillgångar som nämns i artikel 28.1 a i förordningen om penningmarknadsfonder: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör tillämpa diskonteringsfaktorer enligt avsnitt 5 i riktlinjerna för att återspegla ökningen av likviditetspremier till följd av försämring av likviditetssituationen på marknaden vid ett stresscenario. • Vid varje relevant överlåtbart värdepapper bör diskonteringsfaktorerna tillämpas på det pris som används för värdering av fonden vid rapporteringstillfället (𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞) i enlighet med artikel 29.3 a och beroende på deras typ och löptid, för att beräkna ett justerat pris (𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞𝐚𝐝𝐣): 𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞𝐚𝐝𝐣 = (𝟏 − 𝐥𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐢𝐭𝐞𝐭𝐬𝐝𝐢𝐬𝐤𝐨𝐧𝐭𝐞𝐫𝐢𝐧𝐠) ∗ 𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞 • Effekten av likviditetsdiskontering bör utvärderas för följande tillgångar: statsobligationer, företagsobligationer, företagscertifikat, tillgångsbaserade certifikat och godtagbara värdepapperiseringar. • Förvaltaren av penningmarknadsfonden bör uppskatta effekten av eventuella förluster genom att värdera investeringsportföljen till det beräknade justerade priset, 𝐕𝐏𝐫𝐢𝐜𝐞𝐚𝐝𝐣, för att bedöma det stressade nettotillgångsvärdet och rapportera effekten som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet: 𝐄𝐟𝐟𝐞𝐤𝐭𝐞𝐧 𝐚𝐯 𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐥𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐢𝐭𝐞𝐭𝐬𝐫𝐢𝐬𝐤 (%) 𝐑𝐚𝐩𝐩𝐨𝐫𝐭𝐞𝐫𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞– 𝐒𝐭𝐫𝐞𝐬𝐬𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 = 𝐑𝐚𝐩𝐩𝐨𝐫𝐭𝐞𝐫𝐚𝐭 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 Anmärkningar: Följande tillgångar bör stressas: • Statsobligationer (uppdelade efter land). • Företagsobligationer (uppdelade åtminstone i instrument med hög kreditvärdighet och instrument med hög avkastning). • Företagscertifikat, tillgångsbaserade certifikat och godtagbara värdepapperiseringar (parametrarna för företagsobligationer bör tillämpas). Kalibreringen anges i avsnitt 5 i riktlinjerna.

4.8.2 Förändring av kreditrisknivån

51. Vid förändringar av kreditrisknivån för tillgångar i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser, i enlighet med artikel 28.1 b i förordningen om penningmarknadsfonder: 1) Stresstest för kreditspread

52. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör mäta effekten av en ökning av kreditspreaden i enlighet med följande specifikationer: • Ökningen av spreaden enligt avsnitt 5 i riktlinjerna bör tillämpas på varje värdepapper. • Motsvarande förändring av spreaden bör räknas om till ett värderingsavdrag för varje värdepapper. • Effekten av kumulativa värderingsavdrag bör beräknas, uttryckt som en procentandel av det rapporterade nettotillgångsvärdet. 2) Koncentrationsstresstest

53. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör även simulera fallissemanget av sina två största exponeringar. Sedan bör man beräkna den resulterande effekten på nettotillgångsvärdet, uttryckt som en procentandel: Anmärkningar: Scenariot för koncentrationsrisk beror på exponeringens aktuella särdrag. Den mottagna säkerheten (eller någon annan riskreducerande åtgärd, t.ex. kreditderivat) bör tas med i beräkningen. Om säkerhet saknas eller är otillräcklig för täckning av exponeringen bör följande förlust vid fallissemang gälla: • Icke-efterställda exponeringar: 45 procent. • Efterställda exponeringar: 75 procent. Kalibreringen anges i avsnitt 5 i riktlinjerna.

4.8.3 Förändringar av räntor och växelkurser samt nivåer av ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna

54. När det gäller förändringar av räntor och växelkurser som avses i artikel 28.1 c i förordningen om penningmarknadsfonder bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa följande stressade marknadsparametrar med parametrar angivna i avsnitt 5 i riktlinjerna vid a) ränteavkastningschocker som motsvarar förändringar av räntor, och b) växelkurschocker som motsvarar förändringar av växelkurser. 1) Förändringar av räntor

55. När det gäller förändringar av räntor bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda samma referensräntekurva för alla instrument i en viss valuta och löptiden för referensräntan bör vara anpassad till instrumentets kvarstående löptid. Vid instrument med rörlig ränta kan instrument enligt avtal kopplas till en viss referensränta; i så fall anses det att räntan förändras parallellt med referensräntekurvan. Om den löptid som stämmer överens med instrumentets kvarstående löptid inte anges i tabellen bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda den lämpligaste (dvs. den närmaste) parametern i tabellen. 2) Förändringar av växelkurser

56. När det gäller förändringar av växelkurser bör två scenarier användas vid beräkningarna: uppvärdering av EUR mot USD; nedvärdering av EUR mot USD. 3) Graden av ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna

57. När det gäller graden av ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna enligt artikel 28.1 e i förordningen om penningmarknadsfonder bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa stressade marknadsparametrar i enlighet med följande specifikationer: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda parametrar enligt avsnitt 5 i dessa riktlinjer. • Vid instrument som inte är knutna till ett visst index bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda den referenskurskurva som anges för scenariot om förändring av räntor. • Om den löptid som stämmer överens med instrumentets kvarstående löptid inte anges i tabellen bör förvaltare av penningmarknadsfonder använda den lämpligaste (dvs. den närmaste) parametern i tabellen. 4) Resultat

58. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör omvärdera sina portföljer enligt de nya parametrarna var för sig: räntor, växelkurser, referensräntor. Effekten av varje riskfaktor bör uttryckas som en procentandel av nettotillgångsvärdet genom att beräkna följande: Anmärkningar: Kalibreringen anges i avsnitt 5 i riktlinjerna.

4.8.4 Inlösensnivåer

59. När det gäller inlösensnivåer som avses i artikel 28.1 d i förordningen om penningmarknadsfonder bör förvaltare av penningmarknadsfonder tillämpa följande stressade inlösensscenarier: ett omvänt likviditetsstresstest, ett likviditetsstresstest på veckobasis och ett koncentrationsstresstest. 1) Omvänt likviditetsstresstest

60. Det omvända likviditetsstresstestet består av följande etapper: • För varje tillgång bör förvaltare av penningmarknadsfonder mäta det omsättningsbara beloppet på veckobasis (inklusive tillgångar som förfaller). • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör mäta det maximala omsättningsbara beloppet på veckobasis som kan likvideras medan portföljtilldelningen fortfarande uppfyller alla lagstadgade krav på penningmarknadsfonden utan att portföljtilldelningen störs. 𝐌𝐚𝐱𝐢𝐦𝐚𝐥𝐭 𝐨𝐦𝐬ä𝐭𝐭𝐧𝐢𝐧𝐠𝐬𝐛𝐚𝐫𝐭 𝐛𝐞𝐥𝐨𝐩𝐩 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 𝐬𝐨𝐦 𝐤𝐚𝐧 𝐥𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐞𝐫𝐚𝐬 𝐮𝐭𝐚𝐧 𝐚𝐭𝐭 𝐬𝐭ö𝐫𝐚 𝐩𝐨𝐫𝐭𝐟ö𝐥𝐣𝐭𝐢𝐥𝐥𝐝𝐞𝐥𝐧𝐢𝐧𝐠𝐞𝐧 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = 𝐧𝐞𝐭𝐭𝐨𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐬𝐯ä𝐫𝐝𝐞 Anmärkningar: • Det omsättningsbara beloppet på veckobasis för varje tillgång ska utgå från förvaltarens bedömning om fondens portfölj som kan likvideras inom en vecka. Sådan avsättning bör utgå från den kortaste möjliga perioden under vilken en sådan position rimligen kan likvideras till eller nära dess redovisade värde . • Den största mängden av utflöden som fonden kan klara inom en vecka utan att störa portföljtilldelningen avgörs av 1) summan av omsättningsbara belopp på veckobasis; och 2) fondens förmåga att uppfylla de lagstadgade kraven. • De lagstadgade kraven bör vara åtminstone följande (dock inte begränsade till detta): o Diversifiering (artikel 17 i förordningen om penningmarknadsfonder). o Koncentration (artikel 18 i förordningen om penningmarknadsfonder). o Portföljregler för kortfristiga penningmarknadsfonder (artikel 24 i förordningen om penningmarknadsfonder) och för standardiserade penningmarknadsfonder (artikel 25 i förordningen om penningmarknadsfonder), särskilt den maximala vägda genomsnittliga löptiden (WAM), den maximala vägda genomsnittliga livslängden (WAL), tillgångar som förfaller dagligen och tillgångar som förfaller på veckobasis. • Till exempel: om 50 procent av tillgångarna i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde kan omsättas inom en vecka medan dess vägda genomsnittliga löptid överskrider 60 dygn efter försäljningen av 30 procent bör förvaltaren rapportera 30 procent. Kalibreringen anges i avsnitt 5 i riktlinjerna. 2) Likviditetsstresstest på veckobasis:

61. Likviditetsstresstestet på veckobasis bedömer fondens förmåga att täcka utflöden med tillgängliga likvida tillgångar på veckobasis som utgörs av summan av höglikvida tillgångar och tillgångar som förfaller på veckobasis, och inkluderar följande etapper: • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör tillämpa ett stressat inlösenscenario där fonden veckovis får nettoinlösenkrav från 40 procent av professionella investerare och 30 procent av icke-professionella investerare. • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör mäta tillgängliga likvida tillgångar på veckobasis för att betala ut inlösenskraven i enlighet med följande tabell: Tillgångar Artikel CQS x 100 % = Likvida tillgångar på veckobasis (bucket 1) x 85 % = Likvida tillgångar på veckobasis (bucket 2) • Förvaltare av penningmarknadsfonder bör beräkna täckningen av utflöden av likvida tillgångar på veckobasis enligt följande: 𝐋𝐢𝐤𝐯𝐢𝐝𝐚 𝐭𝐢𝐥𝐥𝐠å𝐧𝐠𝐚𝐫 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 𝐑𝐞𝐬𝐮𝐥𝐭𝐚𝐭 (%) = 𝐔𝐭𝐟𝐥ö𝐝𝐞𝐧 𝐩å 𝐯𝐞𝐜𝐤𝐨𝐛𝐚𝐬𝐢𝐬 Anmärkningar: 3) Koncentrationsstresstest

62. Koncentrationsstresstestet är ett scenario där penningmarknadsfonden får inlösenskrav från sina två största investerare. Effekten av stresstestet bör bedömas i enlighet med metoden för likviditetsstresstest på veckobasis.

4.8.5 Systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet

63. Vad gäller identifiering av systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet enligt artikel 28.1 f i förordningen om penningmarknadsfonder bör förvaltare av penningmarknadsfonder vidta följande åtgärder: • Mäta effekten av en marknadschock genom att kombinera olika riskparametrar i enlighet med tabellen nedan. • Bedöma effekten av en inlösenschock som följer marknadschocken. Försäljning av tillgångar som en reaktion på inlösenschocken resulterar i ytterligare förluster i enlighet med definitionen i likviditetsstresstestet. • Beräkna resultatet som en procentandel av nettotillgångsvärdet. • Beräkna värdet av likvida tillgångar på veckobasis efter marknadschocken som en procentandel av utflöden. Riskfaktorer Parametrar som används vid kalibrering Inlösenschock Resultat Anmärkningar: Scenariot avser följande omständigheter: • Penningmarknadsfonden påverkas av en chock som är en kombination av en ogynnsam växelkurschock och en ökning i räntor (bl.a. swapränta samt räntor på statsobligationer och företagsobligationer). Kreditrisken ingår i räntechocken. Förvaltare av penningmarknadsfonder bör använda sina interna modeller för mätning av den kombinerade effekten. Kalibrering av chocken utgår från ett scenario på makronivå som tillhandahålls av Esma och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och kombinerar chocker från övriga scenarier. • Efter marknadschocken börjar investerare begära inlösen. Utflöden beräknas på liknande sätt som vid inlösenscenariot genom att göra åtskillnad mellan professionella och icke-professionella investerare, dvs 30 procent från ickeprofessionella investerare och 40 procent från professionella investerare. • För att betala inlösenskraven säljer fonden tillgångar i en stressad miljö som kännetecknas av en ökning av bid-ask spreaden enligt definitionen i likviditetsstresstestet. Vid likviditetsstresstestet bärs hela förlusten av de kvarblivande investerarna (inte av de inlösande investerarna). • Effekten av nettotillgångsvärdet är följden av marknadschocken, utflödena och likviditetschocken. • Effekten på likviditeten beräknas med hjälp av metoden för likviditetsstresstest på veckobasis. Kalibreringen anges i avsnitt 5 i riktlinjerna.

5. Kalibrering

64. I följande avsnitt beskrivs kalibreringen av sådana stresstest av penningmarknadsfonder vars resultat bör rapporteras i enlighet med artikel 37 i förordningen om penningmarknadsfonder och som beskrivs närmare i avsnitt 4.8 ovan.

65. Skulle förvaltare behöva en parameter som inte anges i detta avsnitt kan de använda det negativa scenariot på ESRB:s webbplats .

5.1. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar i likviditetsnivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj

Scenariots omfattning

5.2. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna avseende hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser

Scenariots omfattning

5.3. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar av räntor

Scenariots omfattning

5.4. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarier avseende hypotetiska förändringar av växelkurser

Scenariots omfattning

5.5. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna avseende hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna

Scenariots omfattning

5.6. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna avseende hypotetiska inlösensnivåer

Scenariots omfattning

5.7. Gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna avseende hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet

Scenariots omfattning

6. Bilaga

A. Exempel på stress där de olika faktorerna som nämns i avsnitt 4.2–4.7 kombineras med investerarnas begäran om inlösen

Ett praktiskt exempel på ett möjligt genomförande av avsnittet ”Kombination av de olika nämnda faktorerna i följande avsnitt 4.2–4.7 med investerarnas begäran om inlösen” ges nedan.

I tabellen nedan uppskattas de förluster som penningmarknadsfonderna ådrar sig i händelse av inlösen eller marknadsstress (kredit- eller räntechocker).

Första scenariot: kreditpremiumchock på 25 bps

Andra scenariot: räntechock på 25 bps

De tre största Mycket investerarna stabila (25 %) investerare (15 %)

Inlösen 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 %

Inledande 11 12 2 bps 3 bps 5 bps 6 bps 8 bps 9 bps portfölj bps bps

Första 18 24 32 45 66 110 236 7 bps 9 bps 13 bps scenariot bps bps bps bps bps bps bps

Andra 12 16 21 28 38 85 3 bps 4 bps 6 bps 9 bps scenariot bps bps bps bps bps bps

Vägd genomsnittlig

105 117 131 149 169 192 219 249 290 320

livslängd (dagar)

Detta stresstest visar att en inlösen från de tre största investerarna (25 procent av nettotillgångarna) skulle skjuta fram den vägda genomsnittliga livslängden (WAL) över den lagstadgade 120-dagarströskeln (för en kortsiktig penningmarknadsfond) och göra att portföljen tappar omkring 2–3 bps under normala förhållanden. Samma nivå av kumulativa inlösen med en räntehöjning på 25 bps skulle orsaka en förlust på omkring 13–18 bps.

B.

C.

Exempel på globala stresstestscenarier som förvaltaren skulle kunna överväga: