Guidelines further specifying the circumstances for temporary restrictions in the case of a significant non-default event in accordance with Article 45a of EMIR

Riktlinjer

om omständigheterna för tillämpning av tillfälliga begränsningar vid en betydande icke-obeståndshändelse i enlighet med artikel 45a i Emir

I. Tillämpningsområde

Målgrupp

Dessa riktlinjer gäller för behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 22 i Emir.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer tillämpas i förhållande till artikel 45a i Emir, som ger Esma i uppdrag att utarbeta riktlinjer som närmare anger under vilka omständigheter den behöriga myndigheten får kräva att den centrala motparten avstår från att vidta någon av de åtgärder som avses i artikel 45a.1 i Emir, under en period som fastställs av den behöriga myndigheten, och som inte får överstiga fem år.

Ikraftträdande

Dessa riktlinjer börjar gälla två månader efter det datum då de offentliggjorts på Esmas webbplats på EU:s officiella språk.

II. Hänvisningar till lagstiftning, förkortningar och definitioner

Hänvisningar till lagstiftning

Emir Förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Esmaförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG

Förordningen om återhämtning och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) resolution av centrala motparter 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132

Tekniska tillsynsstandarder 152/2013 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 152/2013 av den 19 december 2012 om kapitalkrav för centrala motparter

Tekniska tillsynsstandarder 153/2013 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om krav på centrala motparter

Förkortningar

Esma Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten EU Europeiska unionen EUT Europeiska unionens officiella tidning Kommissionen Europeiska kommissionen OTC ”Over-the-Counter”

Definitioner

Om inte annat anges har de termer som används i dessa riktlinjer samma betydelse som i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter, Emir och de delegerade förordningarna (EU) nr 152/2013 och (EU) nr 153/2013.

III. Syfte

1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i Esmaförordningen och artikel 45a.3 i Emir och riktar sig till de behöriga myndigheterna. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska behöriga myndigheter med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer.

2. Enligt artikel 45a i Emir får den behöriga myndigheten, i händelse av en betydande ickeobeståndshändelse enligt definitionen i artikel 2.9 i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter, kräva att den centrala motparten ska avstå från att vidta någon av de begränsade åtgärderna under en period som fastställs av den behöriga myndigheten, och som inte får överstiga fem år. De åtgärder som den centrala motparten ska avstå från att vidta är a) att lämna utdelning eller ge en oåterkallelig utfästelse om utdelning, med undantag för rätt till utdelning som särskilt avses i förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter som en form av kompensation, b) att köpa tillbaka stamaktier, och c) att skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning enligt vad som fastställs i den centrala motpartens lönepolitik enligt artikel 26.5 i Emir, diskretionära pensionsförmåner eller avgångsvederlag till företagsledningen enligt definitionen i artikel 2.29 i Emir.

3. Den behöriga myndigheten ska inte hindra den centrala motparten från att vidta någon av de begränsade åtgärderna, om den centrala motparten har en rättslig skyldighet att vidta åtgärden.

4. Riktlinjerna tillhandahåller de behöriga myndigheterna vägledning om de omständigheter som bör föranleda att de överväger att kräva att den centrala motparten avstår från att vidta vissa begränsade åtgärder för att skydda sina kapitaltillgångar. Riktlinjerna identifierar således indikatorer och behandlar de omständigheter som bör föranleda en bedömning av huruvida krav ska ställas på den centrala motparten att avstå från att vidta dessa åtgärder.

5. Förekomsten av någon av indikatorerna i dessa riktlinjer ålägger inte de behöriga myndigheterna någon skyldighet att kräva att den centrala motparten avstår från att vidta någon av de begränsade åtgärderna. Riktlinjerna hindrar inte heller de behöriga myndigheterna från att kräva att den centrala motparten avstår från att vidta någon begränsad åtgärd när någon av dessa indikatorer inte föreligger, men den behöriga myndigheten har konstaterat att det är nödvändigt att tillämpa en sådan begränsning.

IV. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter

Riktlinjernas status

6. Enligt artikel 16.3 i Esmaförordningen ska behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer med alla tillgängliga medel söka följa dessa riktlinjer.

7. De behöriga myndigheter som omfattas av dessa riktlinjer bör följa dem genom att införliva desamma i sina nationella rättsliga ramar och/eller tillsynsramar, beroende på vad som är lämpligast. Rapporteringskrav

8. Inom två månader efter det datum då riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk ska behöriga myndigheter som omfattas av dessa riktlinjer meddela Esma om de i) följer, ii) inte följer men avser att följa eller iii) inte följer och inte avser att följa riktlinjerna.

9. Om riktlinjerna inte följs ska behöriga myndigheter också inom två månader efter det datum då riktlinjerna har offentliggjorts på Esmas webbplats på alla officiella EU-språk meddela Esma om skälen till varför de inte följer riktlinjerna.

10. En meddelandemall finns att tillgå på Esmas webbplats. Så snart mallen har fyllts i ska den översändas till Esma.

V. Riktlinjer om omständigheterna för tillämpning av tillfälliga begränsningar vid en betydande ickeobeståndshändelse

Riktlinje 1

Om den behöriga myndigheten identifierar en icke-obeståndshändelse bör den bedöma om följande indikator föreligger för att avgöra om icke-obeståndshändelsen utgör en betydande risk för den centrala motpartens kapital och därmed skulle motivera ett krav på att den centrala motparten avstår från att vidta någon av de åtgärder som avses i artikel 45a.1 i Emir:

a) Om en realiserad, uppskattad eller prognostiserad förlust till följd av en ickeobeståndshändelse kommer att minska eller sannolikt kommer att minska den centrala motpartens kapitalnivå under det tröskelvärde för anmälan som avses i artikel 1.3 i delegerad förordning 152/2013.

Riktlinje 2

Om den behöriga myndigheten identifierar en icke-obeståndshändelse bör den bedöma om följande indikatorer föreligger för att avgöra om icke-obeståndshändelsen utgör en betydande risk för den centrala motparten och kan inverka negativt på den centrala motpartens förmåga att utföra sina kritiska funktioner, vilket därmed skulle motivera ett krav på att den centrala motparten avstår från att vidta någon av de åtgärder som avses i artikel 45a.1 i Emir:

a) Om den centrala motparten drabbas av eller inte lyckas återhämta sig från en väsentlig operativ händelse, såsom en cyberattack eller naturkatastrof, som hindrar den centrala motparten från att utföra sin fullständiga clearingtjänst (eller sina fullständiga clearingtjänster) eller fullgöra hela eller delar av sin skyldighet gentemot sina clearingmedlemmar (inbegripet kunder och indirekta kunder) och om detta kan få finansiella konsekvenser på medellång sikt. b) Om en kritisk tredjepartsenhets fallissemang hindrar eller riskerar att hindra de centrala motparterna från att utföra den fullständiga clearingtjänsten (eller de fullständiga clearingtjänsterna) eller fullgöra hela eller delar av deras skyldighet gentemot clearingmedlemmarna (inbegripet kunder och indirekta kunder), inklusive avveckling av transaktioner och betalningar av marginalsäkerheter, och om detta kan få finansiella konsekvenser på medellång sikt.